Regional utveckling i Västernorrlands län

Motion 1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c)

Västernorrland är det enda län som under tiden efter 1980
minskat sin befolkning, i grunden beroende på att
sysselsättningen minskat kraftigt. Västernorrland är också
det län som i ett trettioårigt perspektiv haft den sämsta
befolkningsutvecklingen. I ingen annan del av landets
glesbygd har folkmängden minskat i motsvarande
omfattning. I inget annat län har de förhållandevis
befolkningstäta delarna stått stilla befolkningsmässigt,
såsom i Västernorrland. Samtidigt bidrar Västernorrland i
hög grad till landets ekonomi genom en utvecklingsstark och
exportintensiv industri och drygt 20 %
av landets vattenkraft.

Västernorrlands industri bidrar -- räknat per
industrianställd -- till exportinkomster i högre grad än något
annat län. Denna för landet viktiga industri måste långsiktigt
ha gynnsamma utvecklingsbetingelser för att hävda sig i en
internationell konkurrens. Bland dessa förutsättningar ingår
kvalificerad forskning och ett omgivande kompetent
näringsliv. För att bryta den negativa utvecklingen krävs
konkreta och mycket kraftfulla utvecklingsåtgärder, som i
allt väsenligt utgår från de förutsättningar som finns inom
länet.

Frågor som länsvägnätet och Mitthögskolan, Marina
försvaret tas upp i särskilda motioner. Här berörs endast de
medel som länsstyrelsen förfogar över för regionalt
utvecklings- och sysselsättningsstöd.

Regionala utvecklingsåtgärder

Antalet ansökningar har ökat mycket starkt jämfört med
föregående budgetår och året innan. Skillnaden mellan sökta
belopp och disponibla medel för utvecklingsbidrag och
lokaliseringbidrag är betydande. För att inte stora underskott
ska uppstå, har länsstyrelsen varit tvungen att dra ner på
bidragsandelen ända ner till 15 %
i stödområde 2. Om inte ytterligare medel tillförs
kommer den regionalpolitiska, näringspolitiska och
sysselsättningsbefrämjande arsenalen att förlora det mesta
av sin kraft. Detsamma gäller landsbygdsstödet. Riksdagen
bör ta hänsyn till detta vid beslut om medel till länen.

SRÅ -- särskilda regionala åtgärder

Hittillsvarande erfarenheter av det SRÅ-program med ram
på 40 miljoner kr för länet, visar på intressanta möjligheter
att på ett enkelt sätt stimulera företag att komma igång med
investeringsförberedande verksamhet -- både avseende hårda
och mjuka investeringar.

Resultatet hittills av SRÅ-insatserna i länet är att
stödbelopp på knappt 20 miljoner kr bidragit till lågt räknat
220 nya jobb på 3/4 år, dvs en stimulanskostnad av ca 90 000 kr/jobb.
Kostnaden kan beräknas sjunka än mer om fler
ansökningar faller på plats. Detta gällde enbart projektdelens
ca 28 miljoner kr. För tillfälligt småföretagsstöd i
Sundsvall/Timrå (15 %
investeringsstöd) med beslutade/aviserade stöd på 6--7
miljoner kr av tillgängliga 12 och ca 100 nya jobb blir
siffrorna ännu fördelaktigare. Detta visar att det är
nödvändigt att noga följa upp och göra något mer varaktigt
av detta.

''Konsultcheckar'' som regionalpolitiskt stöd har visat sig
vara mycket intressant. I Västernorrlands län har
tillsammans med kommunerna prövats ett särskilt regionalt
utvecklingsprojekt med ''utvecklingscheckar'' med mycket
gott resultat. Den vanliga regionalpolitiska medelsarsenalen
bör förstärkas med möjligheter till utvecklingscheckar för
förstudier, förprojekt etc (baserat på en 50--50 procentsprincip
i kostnadsfördelning företag--samhälle).
Det är främst nya företag och nytänkande vi behöver.
Regeringens 7 miljarder till nyanställningar kommer i första
hand att kunna utnyttjas av befintliga företag. Det behövs
många former och flexibilitet i möjligheterna att använda
tilldelade medel i länen.

Kreditgarantier till små och medelstora företag och
exportkrediter

Det behöver utvecklas en bättre fungerande kreditmarknad
för de små och medelstora företagen. I Västernorrlands län
finns många små företag som exporterar till t.ex. Europa och
Japan. Det är viktigt att vi stöttar dem så att de har möjlighet
att skaffa sig den bas som behövs för att kunna operera
själva. Det är svårt för många företag att finansiera
marknadssatsningar i form av garantier för leverans
(förskottsgarantier) och fullföljandegarantier. Det är här
fråga nästan uteslutande om ett säkerhetsproblem relaterat
till bankernas rådande värderingspolicy. Ett förbättat
garantisystem skulle snabbt åstadkomma påtagligt positiva,
ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter i länet. Det
finns ett betydande antal affärsmöjligheter som inte kan tas
tillvara på grund av att den bankmässiga säkerheten för
konkreta objekt inte bedöms tillräcklig. Detta bör ges
regeringen till känna.

Marknadsutveckling

En bärande tanke är att nya arbetstillfällen etableras
snabbast genom möjligheter till bra affärer i näringslivet.
Investeringar inom marknadsutvecklings- och
marknadsföringsområdena bedöms som mycket viktiga för
länet. De 40 miljoner som tilldelades länet under
innevarande budgetår har haft och kommer att ha stor
betydelse.

Västernorrlands län borde ges möjligheter att fritt få
disponera dessa pengar utifrån en övergripande målsättning
om att det ska vara sysselsättningsskapande åtgärder. Nedan
uppräknas förslag till åtgärder som visat sig passa just
Västernorrlands län och som framtagits i samarbete med
länets näringsliv.Exportsatsningar i exportmogna företag
genom exportcheckar och intensifierad rådgivning.
Stimulans av nätverkssamarbete företag emellan inte minst
inom exportområdet. Det handlar om tämligen enkla
åtgärder som gemensamma teknikresor, mässresor, eller
säljkontaktresor. Förberedelser för gemensamma
mässuppträdanden är nästa steg.Lokala handelshus eller
handelsgårdar.Förbättrad informationsförsörjning med
bäring på internationella marknadsförhållanden.

Inget län har identisk näringslivsstruktur varför det är
viktigt att ge den här friheten. Utvärderingen blir naturligtvis
avgörande för hur man går vidare med företagsinriktade
medel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Västernorrlands läns utsatta läge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade medel till länen
för regional utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att utvärdera och följa
upp SRÅ-medlen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingscheckar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om garantisystem för små- och medelstora
företag,1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om att länsstyrelserna fritt skall
disponera medel till sysselsättningsskapande åtgärder.

Stockholm den 24 januari 1995

Görel Thurdin (c)

1 Yrkande 5 hänvisat till NU.