Regionala miljöteknikcenter m.m.

Motion 1994/95:N287 av Elving Andersson m.fl. (c)

Inledning

Långsiktiga frågor kan inte besvaras med kortsiktiga svar.
På tröskeln till kretsloppssamhället behöver Sverige en
modern vision för framtidens produktion och arbete. En
vision som ger framtidstro.

Det räcker inte att tala om nya jobb. Vi måste också försöka
beskriva framtiden i termer av vilken förnyelse vi vill
åstadkomma och vad vi ska arbeta med. Centerns alternativ
handlar om mångfald, utveckling i hela landet och
kretsloppsanpassning. Vi måste gå från betong och stordrift
till en ekologisk grundsyn och småskalighet.

Miljömarknaden bedöms i västvärlden kunna bli den mest
expansiva för ny sysselsättning de kommande decennierna.
Från att miljökrav av företagen uppfattats som restriktioner
och begränsningar för produktionen, kommer
kretsloppstänkandet att bli en viktig drivkraft för förnyelse.
Detta framhålls starkt av t ex det amerikanska Worldwatch
Institute.

Framtiden kommer allt mer att handla om att förena
tillväxt med ekologiska villkor, d v s hur ekonomi och natur
tillsammans ska bidra till att skapa en miljöriktig tillväxt och
en hållbar utveckling. Nästa industriella revolution kommer
att ha sin drivkraft i miljöhänsynen. Det blir de
resurseffektiva företagen som blir framtidens vinnare -- och
där kommer också många av de nya jobben att finnas -- de
gröna jobben. Den förnyelse vi talar om kan emellertid inte
begränsas till att handla om expansion i en specifik ''grön
sektor''. Det handlar om ett genomgripande nytt
miljötänkande som kommer att påverka hela
samhällsutvecklingen.

Sverige behöver minst 500 000 nya jobb de kommande
åren. De nya jobben kan inte kommenderas fram.
Huvuddelen av jobben måste komma till stånd i näringslivet.
Vi behöver framför allt fler företag som framgångsrikt kan
konkurrera på de delar av marknaden, där efterfrågan växer
snabbast.

Internationella studier visar att Sverige måste agera mer
offensivt på miljömarknaden för att inte komma på
efterkälken. OECD gjorde 1992 bedömningen att Sverige,
genom politisk passivitet under 80-talet, bara kommer att
öka produktionen på miljömarknaden med hälften av
industriländernas genomsnitt och med bara 1/3 av de bästa
ländernas förmåga.

Den socialdemokratiska regeringen synes sakna insikt om
miljöfrågornas enorma sprängkraft. Socialdemokraterna
rustar bl a ner de viktiga programmen för energihushållning
och energiforskning. Utvecklingen mot ett
kretsloppssamhälle startades av fyrklöverregeringen genom
en rad beslut i regering och riksdag. De besluten innebär en
god grund för framtiden. Den förra regeringen angav bl a
riktlinjer för en hållbar utveckling med målet ett
kretsloppsanpassat samhälle. Kommunerna gavs ett
tydligt ansvar för framtagande av lokala handlingsprogram --
lokala Agenda 21 -- för hållbar utveckling. Det som nu
behövs är åtgärder som länkar samman vårt lands goda
förutsättningar i fortsatt offensiva åtgärder.

Behoven av åtgärder på detta område är mycket tydliga.
Det handlar om produktionen, om varorna, om distribution
och konsumtion -- om att återskapa kretslopp och minimera
avfall och resursförbrukning samtidigt som nödvändiga
världsmarknadsbehov kan tillgodoses.

Med en offensiv miljöpolitik kan Sverige bli världsledande
på tillämpade kretsloppslösningar och få en ledande roll på
den snabbt växande globala miljömarknaden. För att
tydliggöra och driva på utvecklingen av kretsloppssamhället
krävs en helhetssyn på utbildning, forskning, miljö, skatter
och avgifter, arbetsmarknad och näringspolitik. I ett antal
motioner under allmänna motionstiden för centern fram
förslag om att sammanföra olika högskole- och
forskningssatsningar, åtgärder för att stärka
kretsloppsarbetet, skatteväxling för att ge tydliga
miljösignaler till marknaden och för nya jobb, insatser för
att stärka miljöinsatserna inom arbetsmarknadsområdet samt
om en näringspolitik som ger småföretag och nya företag
växtkraft och företagarna tilltro för att satsa på framtiden.

Sverige har genom rika naturresurser, hög kompetens och
ett hos befolkningen välutvecklat miljötänkande unika
möjligheter att lägga sig i utvecklingens frontlinje. Centerns
målsättning är att Sverige skall gå in i 2000-talet som
världsledande beträffande tillämpade kretsloppslösningar.
Men för att uppnå detta krävs politisk vilja och
handlingskraft.

Marknad för kretslopp

Vi befinner oss bara i början av kretsloppsarbetet. Nya
marknader kommer att växa fram som ett resultat av
kretsloppsanpassning, ökade miljökrav och inte minst
genom teknisk utveckling. Den globala miljömarknaden är
idag värd ca 210 miljarder dollar eller ungefär 1 650
miljarder kronor enligt Sveriges Tekniska Attachéer. (Notiser
om teknikutveckling, 1994.) Vid år 2000 beräknas den vara
värd 320 miljarder och växa till 510 miljarder dollar (4 000
miljarder kronor) år 2010. USA är idag en av de största
marknaderna. Den uppgick 1993 till 134 miljarder dollar.
Teknik för minimering och behandling av avfall hade då en
tillväxt på över 10 procent per år. Clintonadministrationen
har strategin att USA ska ha en dominerande roll på den
globala miljömarknaden runt sekelskiftet.

Ett intressant tecken på möjligheterna för svenska företag
är att USA via Department of Energy (DOE) sökt kontakt
med svenska miljöteknikföretag som kan svara upp mot
DOE:s behov inom olika områden. Det amerikanska
miljöforskningsinstitutet Worldwatch Institute har kallat
denna process för den andra industriella revolutionen. Från
att miljökrav av företagen har uppfattats som restriktioner
och begränsningar för produktionen kommer
kretsloppstänkandet att bli en viktig drivkraft för industriell
förnyelse.

En övergång till en kretsloppsanpassad materialhantering
förutsätter att konkurrenskraften hos returråvaror ökar.
Introduktionen av returråvaror i nyproduktionen kommer att
innebära stora förändringar i förhållande till dagens
marknad. Den som inte är beredd att möta konsumenternas
och samhällets krav på miljöanpassade produkter blir en
förlorare. Det finns mycket att vinna för dem som i tid ser
möjligheterna på en kretsloppsanpassad marknad.

Skatteväxling för god miljö och nya jobb

Genom att sätta pris på naturresurser och
miljöföroreningar blir kostnaderna synliga. Centern föreslår
därför en skatteväxling mellan arbete och miljöstörande
verksamhet. En skatteväxling skulle också få en nyckelroll i
den industriella förnyelsen. Den skapar nya jobb samtidigt
som bättre förutsättningar för miljön skapas.

Genom höjd skatt på miljöförstörande verksamhet och
sänkt skatt på arbete utnyttjas prismekanismen så att
marknadskrafterna styr utvecklingen åt rätt håll. Detta är en
viktig förutsättning för att uppnå ett kretsloppsanpassat
samhälle.

Centern föreslår skatteväxling på 50 miljarder kr --
skattesänkning på arbete och företag med 25 miljarder och
höjda miljöskatter med 25 miljarder. (Se särskild partimotion
om skatteväxling.)

Regionala miljöteknikcentra

För att stimulera framväxt av nya företag inom
miljösektorn krävs särskilda insatser för att bygga upp
miljönätverk och miljökompetens i näringslivet. Det är
viktigt att det inom företagen -- i företagsledning och hos
anställda -- finns ett aktivt miljötänkande och en insikt om
kretsloppstänkandet.

Centern föreslår att en kompetenshöjande och
samordnande funktion inrättas i varje län -- ett
miljöteknikcentrum. Denna resurs ska fungera som
pådrivare och samordnare bl a mellan högskolor/universitet,
uppfinnare, företag och nyföretagarverksamhet. I
uppgifterna bör också ingå att stimulera kommunerna att
aktivt delta i samarbetet. Hur de länsvisa miljöteknikcentra
i detalj ska utformas bör avgöras av de förutsättningar som
finns ute i länen. Den organisatoriska lösningen bör
emellertid bygga på att bilda nätverk. Där bör
företagarorganisationer, universitet och högskolor samt
representanter från länets kommuner ingå.

Det övergripande ansvaret för att utveckla dessa
miljöteknikcentra bör ligga på Nutek i samarbete med
länsstyrelserna. Miljöteknikcentra bör inledningsvis i varje
centrum bestå av en kvalificerad tjänst. Tjänsten bör knytas
till länsstyrelsernas regionalpolitiska enheter. Verksamheten
bör utvärderas efter en tvåårsperiod. Centern föreslår att
sammanlagt 50 miljoner kr anslås till verksamheten, att
disponeras och fördelas av Nutek, fördelat på 38 miljoner kr
budgetåret 95/96 och 12 miljoner kr första halvåret 1997.

Kompetensutveckling

En satsning på arbetskraftens utbildning och kompetens,
för en allt mer avancerad produktion, kommer att vara en
viktig faktor som kan ge landet stora och långsiktigt stabila
konkurrensfördelar. Sverige måste därför öka andelen
högskolestuderande och forskarutbildade. Fler ungdomar
måste utbildas i naturvetenskapliga och tekniska ämnen.
Detta blir än viktigare när marknaderna allt mer globaliserats
och när företag och kapital kan röra sig fritt över gränserna.
Då blir humankapitalet den mest strategiska investeringen.

Sverige kan, om möjligheterna tas till vara, få en
tätposition som kunskapsnation med hög konkurrenskraft
inom nya områden som t ex miljöteknik, återvinning,
återanvändning, kretsloppsanpassade varor och tjänster,
energiteknik, materialteknik och bioteknik. Det kan ske
samtidigt som kunskapsinnehållet ökar inom de traditionella
basnäringarna, bl a genom större inslag av avancerad
teknologi.

För att företag ska kunna delta i den industriella
omvandling som kretsloppsprincipen driver fram måste
utbildning, kompetensutveckling och informationsteknik
göras tillgänglig i hela landet. Statens uppgift är att skapa
nödvändiga förutsättningar för detta. Bland annat krävs att
den högre utbildningen decentraliseras ytterligare, de mindre
och medelstora högskolorna får en fast
forskningsorganisation och att Axe-systemet och ISDN-
nätet snabbt byggs ut i alla delar av landet.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling har självfallet stor betydelse för
att kunna uppnå en hållbar utveckling. Den miljöstrategiska
forskningen är av största betydelse för Sveriges möjligheter
att hävda sig på en framväxande miljömarknad.

I den näringspolitiska bilagan till årets budgetproposition
talas om det självklara behovet av samordning mellan
arbetsmarknads-, näringspolitiska och regionalpolitiska
åtgärder. Centern anser att till detta dessutom är av största
vikt att inkludera åtgärder inom miljöområdet som en viktig
förutsättningsskapande faktor för att stärka Sveriges
ekonomi och bredda arbetsmarknaden.

Centern utgår från att den översyn, med mål att förnya och
ge politiken en helhetssyn, som initierades av
fyrklöverregeringen i syfte att bana väg för en hållbar
utveckling och en satsning på gröna jobb fullföljs och leder
till förslag från regeringen. Näringslivets aktörer måste få
klara signaler på hur det långsiktiga arbetet ska bedrivas
också inom detta område. Miljöriktig tillväxt och en hållbar
utveckling ska vara tydliga mål. Statliga verk och
myndigheter bör också samtliga i sin verksamhet ha denna
övergripande inriktning.

Bevaka den globala miljömarknaden

Sveriges utländska representation, framförallt Sveriges
tekniska attachéer, bör få till uppgift att särskilt bevaka
framväxten av den nya miljömarknaden i andra länder. Detta
kontaktnät kan tidigt fånga upp politiska signaler och krav
relaterade till utvecklingen av gröna jobb och föra dessa till
den svenska marknaden. Inte minst för uppbyggandet av
miljönätverk och de regionala funktioner som föreslagits kan
detta kontaktnät få stor betydelse. Detta bör ges regeringen
till känna.

Utnyttja småföretagens förutsättningar

Småföretagen kommer att bli framtidens bas för nya
kretsloppslösningar. Med kreativitet, finurlighet och nya
idéer uppstår en stark miljödynamik. De mindre företagen
har emellertid, jämfört med de stora koncernerna, sämre
möjligheter att suga upp nya forskningsrön och knyta till sig
nyckelpersoner inom områden med kompetensbrist.

Miljömarknaden, nya småskaliga lösningar på globala
behov och kretsloppsteknik skapar nya möjligheter inom
regioner som nu har en sviktande ekonomisk bas. De
särskilda medel som avdelats för landsbygdsutveckling
föreslås i centerns regionalpolitiska motion som en viktig
resurs för insatser som främjar kretsloppstänkande och
utvecklandet av gröna jobb. Det kan handla om särskilda
projekt som leder fram till ny teknik, men även traditionella
insatser för att sanera miljöskulden. Fyrklöverregeringen
initierade att denna inriktning skulle beaktas också i
arbetsmarknadspolitiken, vilken vi förutsätter fullföljs. Här
finns betydande följdeffekter att beakta för en framväxande
miljömarknad.

Politik för kretslopp och nya gröna jobb

Inom den gröna sektorn finns en mycket stor
tillväxtpotential. Genom människors ökade efterfrågan på
miljöriktiga varor och genom ekonomiska styrmedel
kommer lönsamheten i miljövänliga investeringar och
produktion att öka.

Framtidsbranscher i den gröna sektorn finns inom
områden som bl a miljövänlig teknik, kretsloppsanpassade
produkter, förnyelsebar energiteknik, energisparande och
energiproduktion, bioteknik, återvinning och
återanvändning. Det handlar om att på bred front i flera
sektorer använda ny teknik och kunskap för att utveckla
lösningar som bygger på kretsloppsprincipen.

Fyrklöverregeringens kretsloppsproposition angav
riktlinjerna för en förnyelse av Sverige -- för hållbar
utveckling. Det är av största vikt att detta arbete drivs vidare
så att produktionen steg för steg kretsloppsanpassas och att
producenterna får ett samlat ansvar för sina produkter från
tillverkning till tillvaratagande av uttjänta produkter. Tydliga
signaler om detta till näringslivet är centralt för att förnya
och framtidsinrikta svenskt näringsliv och svensk
arbetsmarknad så att nya gröna jobb skapas.

Det gäller att ställa upp tydliga mål för långsiktigt arbete.
Det handlar inte om en ökad detaljreglering, utan i första
hand om frihet under ansvar. Samtidigt krävs resurser för att
utveckla nya metoder och därmed kunna driva på
utvecklingen.

Det är de verksamma i näringsliv och forskning som har
en nyckelroll när det gäller att få till stånd
kretsloppsinvesteringar för fler gröna jobb. Statens uppgift
är att skapa förutsättningar för miljömedveten produktion
genom FoU, skatteväxling, avgifter på miljöfarliga
produkter m m.

Några viktiga uppgifter under kommande år

Information, kunskap och kompetens

Huvuduppgiften bör vara att sprida information, kunnande
och kompetens inom området kretsloppsanpassad
produktion med särskild inriktning mot små och medelstora
företag. Det är viktigt att skapa länkar mellan de stora
insatser som görs inom miljöforskningen, till exempel
genom stiftelsen för strategisk miljöforskning, MISTRA,
och tillämpade lösningar i företagen.

Sektorsövergripande nätverk

Framväxten av sektorsövergripande nätverk bör stimuleras
mellan företag och institutioner för att finna nya och
ömsesidigt fruktbara samarbeten, liksom mellan olika
branscher och sektorer.

Resursflödes- och kretsloppsanalyser

De enskilda företagen bör stimuleras att göra resursflödes-
och kretsloppsanalyser för att identifiera möjliga och
lönsamma investeringar.

Investeringsstöd

Investeringsstöd, förmånliga lån eller investeringsgarantier
bör kunna ges till demonstrationsanläggningar och
prototyper. Syftet är att bidra till lösningar som kan klara
''transportsträckan'' från idé- och utvecklingsstadium till
kretsloppsanpassad produktion och fungerande helheter.

Utveckla metoder för miljöriktiga beslut

Genom bl.a. miljökonsekvensbeskrivningar, företagsvisa
miljörevisioner och livscykelanalyser.

Miljömärkningssystemet bör utvecklas så att det
omfattar fler produkter i enlighet med kretsloppsprincipen.
Stat och kommun måste gå före och använda den mest
miljövänliga lösningen -- miljöhänsyn ska vara
vägledande.Produktutveckling för att möjliggöra
avfallsåtervinning eller återanvändningFörnybar
energiproduktion och effektivare energianvändning
Produktion och användning av biologiska råvaror samt
bioteknisk utvecklingNya miljövänliga tekniklösningar
Slutna industriprocesser för ren produktionEkoturism
Ekologisk odling

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
utformning av regionala miljöteknikcentrum i enlighet med
vad i motionen anförts,

2. att riksdagen till NUTEK för utveckling av regionala
miljöteknikcentrum anslår sammanlagt 50 miljoner kronor,
fördelat på 38 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och 12
miljoner kronor första halvåret 1997, i enlighet med vad i
motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetensutveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bevaka framväxten av den nya
globala miljömarknaden genom Sveriges utländska
representation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en politik för gröna jobb.

Stockholm den 25 januari 1995

Elving Andersson (c)

Sivert Carlsson (c)

Börje Hörnlund (c)

Helena Nilsson (c)

Sven Bergström (c)