Regionala utvecklingsinsatser i Jämtlands län

Motion 1989/90:A439 av Stina Eliasson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A439

av Stina Eliasson (c)

Regionala utvecklingsinsatser i Jämtlands län

Fördelningen av beslut för olika stödändamål ur anslaget regionala utvecklingsinsatser
m.m. 1988/89 respektive budget för innevarande budgetår
framgår i följande tabell (tkr):

	1988/89	1989/90 (budget)
Lokaliseringsbidrag	54624	50000
Företagsutveckling	9959	12500
Glesbygdsstöd	28803	29500
Projektverksamhet	10000	13000
Summa	103386	105000

Under de tre senaste budgetåren har antalet beviljade lokaliseringsstödsärenden
ökat från 50 till mellan 70 och 80. Samtidigt har det totalt beviljade
bidragsbeloppet ökat från 34,7 Mkr 1986/87 till 54,6 Mkr 1988/89.

För budgetåret 1989/90 avsattes 50 Mkr för lokaliseringsbidrag. Redan i
anslagsframställningen för nästa budgetår indikerades en starkt ökande inströmning
av lokaliseringsstödsansökningar under sommaren 1989. Ökningen
har fortsatt under hösten. Såväl antalet ärenden som investeringsnivåerna
ökar märkbart. Till och med början av november 1989 har 32 positiva
beslut fattats om ett totalt bidragsbelopp på 37,6 Mkr. Motsvarande uppgifter
föregående budgetår var mellan 10 och 14 beslut om ett totalt bidragsbelopp
på mellan 6,5 och 11,7 Mkr.

En preliminär men restriktiv bedömning över inneliggande, ännu ej beslutade
ärenden, ger vid handen att den återstående delen av beslutsramen för
lokaliseringsbidrag åtgår för de nu inneliggande ärendena.

Även efterfrågan på övriga medel för företagsutveckling, glesbygdsstöd
och projektverksamhet är hög. Eftersom stödnivån på stödet till företag i
glesbygd är maximerat inträffar inte samma effekt som i lokaliseringsstödet,
där högre investeringsnivåer är en bidragande orsak till den höga åtgången
av stödmedel. Företagsstödet är den större delen av glesbygdsstödet.

Åtgången av medel för dessa stödändamål ligger över budget proportionellt
fördelad över året. Den höga efterfrågan väntas fortsätta.

Länsstyrelsens ambition är att i varje stödberättigat lokaliseringsstödsärende
ge ett bidrag på en realistisk nivå. Efter hänsyn till olika faktorer som

Mot.

1989/90

A439-445

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr A439-445

investeringens strategiska betydelse för företaget, orten och länet, företagets
ekonomi, sysselsättningsaspekter, lokal och regional näringslivsutveckling
etc. stäms bidragsnivån av med stödföretaget. Länsstyrelsen eftersträvar en
förhandlingslösning där statens medverkan i en för regionen angelägen investering
inte blir större än vad som kan motiveras från bl.a. företagsekonomisk
synpunkt.

Nuvarande stödområdesindelning med differentierade stödnivåer för
stödområdena A, B och C och där stödnivån anges med maximal nivå medför
att företagen i respektive stödområde förutsätter att om bidrag beviljas
är det alltid maximal bidragsprocent som kommer i fråga. Företagens utgångspunkt
är ofta att detta är en rättighet trots att behovet i det enskilda
fallet inte alltid motiverar maximalt bidrag. Detta får till följd att handläggningstiden
förlängs betydligt när länsstyrelsen börjar förhandla om reducerad
bidragsnivå.

Med länsstyrelsens förslag till stödsystem, som bl.a. förs fram i yttrandet
över REK 87:s betänkande, med ett stödområde och ett deklarerat stödintervall
0-50 %, skulle företagen lättare acceptera en differentierad bidragsnivå.

I tider av massiv ärendeinströmning och ett stort antal beslut har länsstyrelsen
ändå bemödat sig om att i så hög grad som möjligt hushålla med anslagna
medel. I mer än 40 % av innevarande budgetårs positiva beslut har
en lägre bidragsnivå än den maximala beviljats. Prutningarna är i genomsnitt
ca 10 % utslagna på alla 32 besluten.

Länsstyrelsens medel för lokaliseringsbidrag är trots en ansvarsfull hushållning
och med hänsyn till inneliggande ärenden således upparbetade före
slutet av 1989. Mot bakgrund av de stora och ökande behoven av övriga stödmedel
inom anslaget är länsstyrelsens möjligheter till omfördelningar
mycket små. Högst två miljoner kronor kan realistiskt sett omfördelas till
lokaliseringsbidrag. Då kommer ändå ett antal angelägna glesbygdsföretag
eller utvecklingsprojekt att drabbas.

En framskrivning av behovet av bidragsmedel vid oförändrad nivå på
ärendeinströmningen leder till ett belopp om totalt ca 100 Mkr. Den nuvarande
investeringsviljan är mycket positiv för den regionala utvecklingen i
Jämtlands län. Det är angeläget att staten kan medverka och stimulera den
utvecklingen när nu näringslivet börjar få viss fart.

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

att riksdagen beslutar om ett tilläggsbelopp avseende bidragsmedel
om 30 milj. kr. på anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m., D 4,
för Jämtlands län.

Stockholm den 25 januari 1990

Stina Eliasson (c)

Mot. 1989/90
A439

2