Regionalpolitik för Värmland

Motion 1999/2000:N317 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

Värmland består av 16 primärkommuner samt landstingskommunen och
har cirka 280 000 invånare, varav drygt 45 procent i Karlstadsregionen.
Bosättningsmönstret i länet kan ses som en handstruktur med Karlstad
som utgångspunkt. Därifrån utgår "fingrar" med bebyggelse,
produktionsenheter och infrastruktur. För serviceresor och arbetspendling
mellan länets olika delar är det därför viktigt med förbättrade
tvärförbindelser. Det mest utmärkande för länet är behovet av ett
förstärkt samspel mellan den expansiva Karlstadsregionen och övriga
delar som drabbats av tillbakagång i flera avseenden, en tillbakagång
som tyvärr kan förväntas fortsätta om inte kraftfulla och samlade
motåtgärder vidtas.

Värmlands län har tappat mark när det gäller befolkningsutveckling i
förhållande till landet som helhet. Denna utveckling har fortsatt i rasande takt
och kommunernas ekonomi försämras fortlöpande till följd av utflyttning och
minskad sysselsättning. Länet har förlorat över 20 000 arbetstillfällen sedan
början av 1990-talet och raset i sysselsättningen har drabbat vissa delar av
länet mycket hårt. I nuläget ligger det även stora varsel inom industrin i
Hagfors, Munkfors, Grums samt i flera kommuner. Drygt 1 200 personer är
varslade i ett län som fortfarande har en arbetsmarknad i obalans.

Statistiska mått på välfärd och ekonomisk tillväxt visar att det är stora
skillnader och att klyftorna ökar mellan olika delar i landet. Tendensen är
likadan i Värmland, skillnaderna är stora mellan Karlstadsregionen och gles-
bygdsområdena och klyftorna ökar.

Bruttoregionprodukten per invånare (BRP/capita) är enligt NUTEK lägre i
Värmland än för riket som helhet. Andelen personer som är yrkesverksamma
varierar stort inom länet och är lägst i den norra delen av Värmland.

Ytterligare ett mått på hur ett län mår är utbildningsnivån och några av de
värmländska kommunerna hör till dem som ligger lägst i landet. Så har t.ex.
endast 12 procent av Edas invånare mellan 25 och 64 år eftergymnasial ut-
bildning. I Karlstad är motsvarande siffra 32 procent. Karlstad och Hammarö
är de enda värmländska kommuner som når över riksgenomsnittet när det
gäller eftergymnasial utbildning.

Situationen är allvarlig och i detta allvarliga läge finns det krafter som
menar att det är omöjligt att låta "hela Sverige leva". De ifrågasätter en
regionalpolitik som syftar till att utveckla hela landet och menar att det
räcker att satsa på några utvalda kommuncentra. Detta synsätt anser vi värm-
länningar vara helt oacceptabelt! I stället är vår bestämda uppfattning att det
måste till en mer aktiv och kraftfull regionalpolitik som motverkar den
regionala obalansen!

För att hela Sverige ska kunna leva ska en grundläggande standard fast-
ställas för IT, flyg, väg, järnväg, tele- och postservice. I Värmland har vi i
dag en ny länsflygplats, vilket är mycket bra.

Däremot finns det stora delar av vägnätet som är under all kritik. Vi anser
att befintligt vägnät måste garanteras en sådan underhållskvalitet att t.ex.
varutransporter till industrin, handeln och medborgarna kan upprätthållas året
om. Vägstandard är i glesbygd en välfärdsfråga som i slutändan handlar om
samhällets och individernas förmåga och möjlighet att leva och bedriva
näringsverksamhet i området.

Den moderna IT ger Värmland helt nya utvecklingsmöjligheter genom att
många verksamheter inte längre är geografiskt bundna till vissa orter. Staten
måste ta ett ansvar och styra utbyggnaden av höghastighetsnät för data-
kommunikation på ett sådant sätt att hela landet ges likvärdiga utvecklings-
villkor. Vi anser vidare att nya lokaliseringar av IT-arbetstillfällen måste
styras över till län som har hög arbetslöshet, såsom Värmland.

Utbildning och kompetensutveckling är mycket viktiga delar i en aktiv
regionalpolitik. Värmland har ett nytt universitet, vilket vi är mycket nöjda
med. Distansutbildning via Karlstads universitet ser vi som ett bra sätt att öka
tillgängligheten till högre utbildning. Detta är speciellt viktigt för dem som
bor i glesbygd men även för att ge alla ökade valmöjligheter att följa önskad
utbildning oavsett avstånd till lärosätet. Med nuvarande ersättningssystem är
det tyvärr en jämförelsevis dålig affär för universiteten och högskolorna att
satsa på distansutbildning. Utifrån detta anser vi att en översyn av nuvarande
ersättningssystem behövs i syfte att stimulera utbudet av distansutbildning
och därmed höja utbildningsnivån i Värmland.

Regionalpolitiska konsekvensanalyser och hänsyn måste genomsyra det
politiska beslutsfattandet. Trots upprepade beslut med denna inriktning får
detta inte genomslag i praktiken. Den centralistiska omställningen av all stat-
lig verksamhet fortsätter. Inlandet och mindre orter dräneras på kompetens
och servicen försvinner när statlig verksamhet koncentreras till ett fåtal
centra. Vår bestämda uppfattning är att fler arbetstillfällen måste spridas ut i
landet och inte lokaliseras till storstadsområdena, där man har svårt att klara
service och boende åt fler personer, samtidigt som många orter i t.ex. vårt län
har många tomma lägenheter.

Arbetsmarknaden för den enskilde arbetstagaren blir allt större geografiskt
i och med att avstånden krymper. Det blir allt vanligare att man bor och
arbetar på olika orter. De senaste åren har tillväxten i vårt grannland Norge,
och då främst i Osloregionen, gjort att många svenskar tar arbete där. Det är
enligt vår mening viktigt att underlätta för dem som önskar gränspendla,
genom att regelverket ses över så att en större harmonisering kan skapas
mellan länderna.

Den utarmning av skogslänen, dit Värmland hör, som nu pågår måste
stoppas. Men för att klara detta krävs det kraftfullare instrument än de
befintliga. Allvaret i situationen kräver omfattande insatser på många
områden. En del har vi pekat på i motionen. Avgörande för människors och
regioners möjlighet att utvecklas är den samlande politiken. Ska människor
och företag utvecklas måste de leva i ett väl fungerande samhälle. Det måste
finnas bra kommunikationer, god sjukvård och omsorg, bra kvalitet på
utbildningen m.m. Post och flyg måste vara tillgängligt även utanför de
största orterna. Vi måste i handling visa att det är möjligt att bygga in
regionalpolitiska analyser i beslutsfattande på alla nivåer. Vi måste visa att
varje beslut fattas utifrån en helhetssyn på varje regions utvecklings-
möjligheter. Ett ytterligare konkret förslag skulle kunna vara tillskapandet av
ett regionalpolitiskt verk med möjlighet att sätta kraft bakom orden. Ett verk
som med fördel kan lokaliseras till ett glesbygdslän som t.ex. Värmland!

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en aktiv och kraftfull regionalpolitik för Värm-
lands utveckling.

Stockholm den 5 oktober 1999

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Jarl Lander (s)

Ann-Kristine Johansson (s)

Torgny Danielsson (s)

Marina Pettersson (s)