Regionalpolitik i Västmanland och Bergslagen

Motion 1999/2000:N301 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s)

Bakgrund

Västmanland och Bergslagen är något av det svenska industrisamhällets
vagga. Malm, skog och energi lade grunden. Jobben var trygga och till
synes eviga. Industrialiseringen drog upp Sverige från ett fattigt
bondesamhälle som inte kunde föda sin befolkning till världens kanske
rikaste och modernaste industriland under 50- och 60-talet. Många fick
flytta från landsbygd och småorter, men de fick nya jobb på andra platser
och en bättre levnadsstandard. Paradoxalt för Sverige var också att
rikedomen nådde hela samhället och drog upp levnadsstandarden för alla
- inte bara delar av befolkningen.

Nuvarande situation

Samhället har sedan dess ömsat skinn. Tillverkning och industri
producerar mer än någonsin men sysselsätter allt färre. Vi går mot ett
kunskaps-, informations- och biotekniksamhälle som efterfrågar helt
andra kompetenser och samhällsstrukturer än vad det gamla
industrisamhället gjorde. Vårt samhälle är dock inte helt rustat för dessa
nya förutsättningar. Risken för ökade och nya klyftor är stor trots
högkonjunktur och en förbättrad samhällsekonomi. Det offentliga har en
viktig roll att utjämna och balansera regionala obalanser, göra det möjligt
för folk att bo och verka i hela landet och rusta medborgarna för det nya
samhällets utmaningar.

Dagens utvecklingstendenser

Sverige drar ojämnt. Folkomflyttningen i vårt land blir allt tydligare.
Under 1997 minskade Västmanlands befolkning med 1 446 personer till
258 541. Under 1998 minskade Västmanlands befolkning med 880
personer till 257 661. Mest minskade de gamla bruksorterna Norberg och
Skinnskatteberg under 1998. Situationen är likartad i majoriteten av
Sveriges län. 1997 minskade 18 av 23 län, situationen var likartad 1998,
trenden är den samma 1999. Många län har en residensstad (t.ex. Örebro,
Uppsala, Västerås, Karlstad) som det går bra för medan resten av länet
sackar, totalt blir det minus i befolkningsstatistiken år efter år i merparten
av Sveriges län. Många (speciellt de unga) flyttar till storstadsområdena,
till universitets- och högskoleorterna. Befolkningspyramiden på
utflyttningsorterna och i utflyttningslänen blir allt skevare,
hyreshusrivningar genomförs eller planeras i de flesta kommuner utanför
storstads- och högskoleorterna samt Skåne/västkusten. Inkomst- och
kostnadsutjämningssystemet mellan kommunerna inbördes (och mellan
landstingen inbördes) som ska balansera obalanserna måste hela tiden
göras om, ingen är riktigt nöjd och spänningarna ökar mellan
tillväxtområdena och regioner i stagnation.

Åtgärder

Endast om hela Sveriges utvecklingskraft tas till vara kan vårt land nå
den utvecklingspotential som finns. Det behövs en fortsatt aktiv
regionalpolitik som underlättar strukturomvandlingen från det gamla till
det nya. Stöd till investeringar och utvecklingsprojekt är en nyckelfråga
även fortsättningsvis. EU-målarbetet måste fortsätta och bli än mer
effektivt. Satsning på utbildning måste intensifieras. Högskolan måste
byggas ut i hela Sverige, inte bara i storstäderna. Synen på utbildning
som en elitverksamhet för några få måste bort. I framtidens samhälle
(som redan är här) måste nästan alla ha ny utbildning flera gånger i livet
förutom den fortlöpande kompetensutveckling som kommer att prägla
framtidens arbetsliv. En flexibel arbetsmarknad är viktig och bör
underlättas genom att det blir lättare för folk att ta ett jobb som innebär
pendling. Detta kan underlättas genom förmånligare regler för reseavdrag
så att även låg- och mellaninkomsttagare har råd bo kvar på mindre orter
och pendla till jobb på andra platser än de bor. I dagens samhälle när
båda vuxna i en familj yrkesarbetar är det också komplicerat att flytta
eftersom båda ska få jobb samtidigt på en ny ort.

Goda kommunikationer (vägar, tåg, buss, flyg, post, tele- och datanät)
måste finnas i hela Sverige, inte bara i storstadsområdena. Vägverket får inte
bara satsa på storstadsområden. SJ kan inte bara köra mellan Malmö,
Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Tåg måste stanna om någon skall kunna
kliva på eller av! Bra busstrafik i och mellan länen är nödvändigt. Det bör
ställas krav på att länstrafikbolagen samordnar kort och andra regler som
möjliggör resande och arbetspendling över länsgränser till rimliga priser.
Idag är denna fråga olöst på många ställen, t.ex. i Mälardalsområdet.
Postservice måste upprätthållas i hela landet så att det går att ha ett
småföretag på landsbygden utan långa service- och leveransdröjsmål. Inga
extraavgifter bör finnas för grundläggande post-, tele- och datatjänster
utanför storstäderna. Bredband i hela landet är betydelsefullt om Sverige ska
vara en ledande IT-nation.

Samordning

Bättre samordning av samhällets resurser bör främjas. Idag plottras
knappa samhällsresurser bort genom att flera offentliga instanser arbetar
med liknande frågor - vilket leder till mycket dubbelarbete. De förslag
om regionförsök, regionförbund och annat frivilligt samarbete som nu
växer fram bör ses från denna utgångspunkt. Denna utveckling mot bättre
samordning och större slagkraft bör stödjas. Samarbete på alla nivåer i
utflyttningslänen måste stimuleras. Samordning kan ge högre effektivitet
och kvalitet på många områden (t.ex. räddningstjänst, miljötillsyn,
näringslivspolitik, utbildning m.m.). Kvalitet blir framtidens nyckelord.
Utveckling kan skapas på mindre orter om kvalitet, samarbete och
flexibla lösningar står i förgrunden för arbetet. På skolområdet skulle de
mindre orterna kunna ge sig själva en konkurrensfördel genom stenhård
satsning på kvalitet i skolan. Den tryggare närmiljön och möjligheten till
personkännedom gör att en välskött skola på landet sannolikt ger bättre
studieförutsättningar än en normal storstadsskola som har mer heterogen
struktur och en hårdare miljö där mycket annat lockar.

Bättre samarbete i utflyttningslänen mellan företag och mellan företag och
offentliga sektorn är viktigt. Vilka är hindren för tillväxt? Vilka är hindren
för mindre företag att växa? Hur kan man utnyttja personkännedom och
skapa snabbare beslutsvägar än vad som är möjligt i storstadsområdena?
Satsning på företagsbyar/teknikbyar kring universitet/högskolor finns på
flera håll i landet och har visat sig framgångsrikt. Denna idé bör förverkligas
på fler orter i Sverige. Över huvud taget behövs ett nytänkande när det gäller
regionalpolitik och regional utveckling om vi skall nå tillväxt och regional-
politisk balans.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet och nödvändigheten av en kraftfull
regionalpolitik.

Stockholm den 29 september 1999

Sven-Erik Österberg (s)

Margareta Israelsson (s)

Göran Magnusson (s)

Mariann Ytterberg (s)

Paavo Vallius (s)