Regionalpolitisk utveckling på Gotland

Motion 1992/93:A449 av Gunhild Bolander (c)

Kraftfulla insatser måste nu tillföras Gotland

Den gotländska arbetsmarknaden står inför stora
problem. Under hela det gångna året har situationen
successivt försämrats. I likhet med landet i övrigt kan någon
förbättring inte skönjas. Tvärtom måste situationen inför
kommande år bedömas som mycket oroande med
dramatiska arbetslöshetstal inom vissa branscher. De
svårigheter som nu i accelererande takt drabbar
arbetsmarknaden på Gotland är av såväl strukturell som
konjunkturmässig karaktär. Till detta kommer givetvis den
totalt sett begränsade arbetsmarknad som Gotland har (ca
28 000 sysselsatta) med ringa eller små möjligheter att
dagpendla till andra regioner.

Kraftfulla och snabba regional- och
arbetsmarknadspolitiska satsningar är nu av största vikt om
inte väsentliga delar av det gotländska samhället skall
drabbas på liknande sätt som skedde under 1950-talet.
Insatserna måste ta sikte på att skapa långsiktiga och
positiva effekter till gagn för det gotländska näringslivet.
Kompetensutveckling blir då en nyckelfråga. Jag redovisar
i denna motion olika åtgärder vilka snarast bör komma till
genomförande.

Situationen på arbetsmarknaden

Antalet öppet arbetslösa på Gotland är för närvarande
ca 1 900. I jämförelse med situationen i januari 1992 är detta
en försämring med nästan 800 eller ca 80%. Av de
arbetslösa är 38,4% under 25 år. Detta gör Gotland till ett
av de mest utsatta länen i landet. Till de öppet arbetslösa
skall även läggas närmare 900 deltidsarbetslösa, vilket är en
väsentlig ökning under det senaste året trots omfattande
insatser.

Det beskrivna läget gör att de olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna nu är mycket
omfattande på Gotland. I olika mätningar har de givits ett
högt betyg vad gäller såväl kvalitet som kvantitet. Den
öppna arbetslösheten har därför hittills kunnat hållas på en
''rimlig'' nivå. Totalt sett står dock 16% av arbetskraften på
Gotland utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Detta är
en för landet mycket hög siffra. Den mycket omfattande
volymen av olika arbetsmarknadspolitiska insatser är
givetvis ett dystert mått på problemets omfattning.
Samtidigt döljer de den ''reella'' arbetslösheten.

Värst måste situationen f n betraktas för byggbranschen
med till den knutna konsulter och övriga tjänster. Volymen
planerade bygginvesteringar har minskat mycket drastiskt
samtidigt som starten för flera av de planerade objekten är
mycket osäker. Den redan mycket höga arbetslösheten
inom branschen beräknas enligt Byggarbetsnämnden på
Gotland (BAN) stiga till närmare 30% under vintern. Oron
är därför stor för att betydande delar av byggsektorn på
Gotland kan slås ut till nivåer långt under vad en önskvärd
strukturutveckling motiverar och så att möjligheterna att på
Gotland tillgodose framtida samhällsbehov kommer att
försvåras.

På den kommunala sidan finns ett stort uppdämt behov
av reparations- och underhållsåtgärder, som om de snabbt
kom igång skulle kunna överbrygga en
sysselsättningssvacka. Länsarbetsnämnden i Gotlands län
har i skrivelse till AMS föreslagit att staten räntefritt skall
förskottera byggkostnader för att tidigarelägga angelägna
kommunala projekt med återbetalning vid den tidpunkt då
projekten enligt kommunernas flerårsplaner egentligen
skulle påbörjas. Den föreslagna modellen eller något
liknande skulle skapa möjligheter att få igång kommunala
investeringar över hela landet.

Även inom flera andra områden är situationen besvärlig.
Totalt beräknar länsarbetsnämnden nettoförlusten av
antalet arbetstillfällen under det kommande året till mellan
500 och 600.

Näringsstrukturen förstärker problemen

Näringsstrukturen på Gotland avviker markant från den
som gäller för landet som helhet. Inom ett par av de för
Gotland mest centrala områdena, jordbruket och den
offentliga sektorn, är strukturförändringarna nu betydande
med stora neddragningar som följd. För jordbruket är
situationen särskilt allvarlig med hänsyn till dess betydelse
för att producera tillräckligt med råvaror för att bibehålla
den förhållandevis stora men mycket moderna
livsmedelsindustrin på Gotland. Utöver detta skall läggas
det hot mot olika sektorer av den gotländska
arbetsmarknaden som riksdagens beslut angående Roma
sockerbruk innebär.

Analyser som gjorts rörande det gotländska näringslivet
visar att det kan komma att försvinna mellan 1 000 och 1
500 arbetstillfällen under den närmaste 3--5-årsperioden om
inte krafttag snarast tas. I första hand är det statliga och
kommunala neddragningar som är orsaken. Minskningar
inom jordbruket, livsmedelsindustrin samt byggsektorn slår
dock hårt mot sysselsättningen på Gotland.

Möjligheter finns -- nu

Som framgår ovan är arbetsmarknadssituationen just nu
på Gotland mycket allvarlig med en väntad kraftig
försämring det kommande året. Kortsiktigt har den öppna
arbetslösheten kunnat hållas tillbaka tack vare olika
kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser. Detta är dock
en otillfredsställande situation. Det är nödvändigt att nu
finna långsiktiga lösningar där nya och bestående
arbetstillfällen skapas. Som framgår av det följande finns nu
goda förutsättningar att lägga en bra grund för detta.

Länsstyrelsen har i flera sammanhang de senaste åren i
likhet med regeringen (se t ex prop Näringspolitik för
tillväxt 1990/91:87, sid 209) framhållit att näringsstrukturen
måste stärkas på Gotland om den nuvarande trenden skall
kunna vändas och bestående positiva effekter uppnås.
Länet bör tillföras tillräckliga medel så att satsningar i
huvudsak kan genomföras som ordinarie regional- och
arbetsmarknadspolitiska insatser. Insatserna görs inom
områden som länsstyrelsen särskilt prioriterar för de
närmaste åren och som därför skulla få en avgörande
betydelse för Gotlands framtida utvecklingsmöjligheter.
Insatser bör ske inom följande tre områden:
kompetensutveckling, i första hand nya lokaler för
högskolan och förstärkt högskoleutbildning,
kommunikationer för att stärka Gotlands roll som
mötesplats i Östersjöområdet, turism.

Kompetensutveckling

Den formella kompetensen är förhållandevis låg i de
gotländska företagen. Samtidigt är övergången från
gymnasieskolan till högskolan den lägsta i landet.
Betydande satsningar måste därför göras för att stärka
högskoleutbildningen på Gotland. Verksamheten har
hittills haft en gynnsam utveckling och blivit en viktig
grundsten för en nödvändig kompetensutveckling inom
näringslivet. Rekryteringen till utbildningen på Gotland
sker till stor del från övriga delar av landet och ingår sålunda
som naturlig del i det nationella högskolesystemet. Skall
högskolan på Gotland ytterligare kunna tillgodose de behov
som finns inom landet, men också i en kulturellt
närbesläktad Östersjöregion, måste nu satsningar göras.
Detta planeras ske inom för Gotland särskilt lämpliga
profilområden.

Behoven avser p g a en akut trångboddhet dels nya
lokaler, vilka måste kunna tas i bruk hösten 1994, dels en
allmän förstärkning av det ännu alltför begränsade
utbildningsutbudet. Resurser måste, p g a behovet av nya
och större lokaler, även kunna avsättas för en beräknad
ökad hyreskostnad. Nya lokaler för högskolan, planerade
att förläggas till hamnområdet i Visby, ges högsta prioritet.
De nya lokalerna är en nödvändig förutsättning för
högskolans fortsatta utvecklingsmöjligheter.

Cobalt Trade Relations AB, tidigare
Utvecklingscentrum Gotland, arbetar med
kompetensutveckling och teknikspridning främst på
Gotland. Bolaget är delvis ägt av en stiftelse i vilken
länsstyrelsen och Gotlands kommun ingår. Företaget
kommer i fortsättningen att arbeta på en marknad som även
omfattar länderna i Östersjön. Ett viktigt led i arbetet blir
att göra Gotland till en mötesplats i Östersjöregionen.
Avsikten är att genom olika utbildningsinsatser -- bl a
tillsammans med högskolan på Gotland -- stimulera
handelsrelationerna i denna region. Redan har flera
betydelsefulla insatser gjorts. Bl a kan nämnas förmedling
av stipendiater från de baltiska länderna till
ekonomiutbildningen vid högskolan på Gotland samt en
stor valutakonferens i oktober med sikte på de baltiska
staterna.

Riktigheten i den här redovisade inriktningen av
högskolans och Cobalts verksamhet har bekräftats vid
valutakonferensen från såväl svenskt näringsliv som från
närvarande representanter för regeringarna i de baltiska
länderna.

För det fortsatta arbetet behövs under en treårsperiod
ett riskkapital för fortsatta strategiska insatser, bl a
nyetableringar och produktutvecklingen, som stöd för
Cobalts verksamhetsidé.

Gotland som mötesplats i Östersjöregionen

Den politiska utveckling, som de senaste åren skett i de
forna öststaterna har gett Gotland helt nya möjligheter att
åter spela en viktig roll i samarbetet runt Östersjön.
Länsstyrelsen, Gotlands kommun och övriga intressenter
på Gotland arbetar därför intensivt för att skapa en
internationell mötesplats på Gotland för kontakterna i
Östersjöregionen. Med sitt geografiska läge och gamla
kulturband runt Östersjön kan Gotland bli en naturlig
samlingspunkt för kultur, utbildning och kommersiellt
arbete i detta område.

Här kan även nämnas en verksamhet med
forskningsseminarier inom det miljörättsliga området som
kommer att förläggas till Gotland. Seminarierna, som
vänder sig till forskningsinstitutioner runt hela Östersjön, är
resultatet av Baltiska rektorskonferensen som förra året
förlade sin sammankomst till Gotland.

En förutsättning för att Gotland skall kunna stärka sin
roll som mötesplats i Östersjöregionen är goda
kommunikationer, såväl med båt som flyg, med övriga delar
av detta område. Ett intensivt arbete bedrivs därför av
länsstyrelse, kommun, Cobalt samt privata turist- och
reseföretag på Gotland för att snarast få till stånd sådana
regelbundna transportmöjligheter. Här redovisas en del
förslag i detta arbete.

Utbyggnader vid Visby flygplats

Gotland har ett mycket väl fungerande regionalflyg med
dagliga förbindelser till förutom Stockholm Arlanda även
Bromma flygplats, Kalmar, Norrköping och Nyköping. De
reguljära förbindelser med de baltiska länderna som
eftersträvas understöds sålunda av ett stort regionalt
upptagningsområde. En genomförd
marknadsundersökning visar också att en linje Visby--Riga
skulle ge tillräcklig lönsamhet.

Skall Gotland kunna spela rollen av ett sådant nav i
flygförbindelserna krävs vissa utbyggnader på Visby
flygplats. En sådan är en breddning av taxibanan från
nuvarande 8 till 15 m och komplettering med banljus.
Härigenom kan ordinarie bana bättre hållas fri för landning
och starter. Taxibanan skulle i nödlägen även kunna fungera
som alternativbana.

En ytterligare satsning av betydelse för Gotlands roll i
Östersjöregionen är nybyggnad av en flyghangar för service
och underhåll. Hangaren är avsedd bl a för den
flygverksamhet som planeras mellan Gotland och de
baltiska länderna.

Båda de nu redovisade byggprojekten är i ett långt
framskridet planeringsstadium. De har även tagits upp i en
skrivelse 1992.09.08 från Luftfartsverket till regeringen
över investeringar som av arbetsmarknadsskäl kan
tidigareläggas.

Nybyggnad/förbättring av väg 147, Visby--Slite

I den nationella väghållningsplanen kommer ett
''gemensamt vägnät'' att utpekas som utgör ett för landet
övergripande vägnät. I de regionala planerna kommer
regionala stråk av riksvägar resp länsvägar att redovisas.
För att markera Gotlands tillhörighet i landets vägnät bör
ett ''riksvägstråk'' förlängas till Visby dels från riksväg 73
mellan Stockholm och Nynäshamn, dels från Oskarshamn.

Båtförbindelserna mellan Gotland och Baltikum utgår
från Slite på nordöstra Gotland. Successivt ökar nu
godstransporterna. Starka skäl talar därför för att höja
standard och status på länsväg 147 mellan Visby och Slite.
Detta kan ske genom att något av ''riksvägstråken'' till
Visby förlängs till Slite. Av de vägprojekt på Gotland som
är aktuella under de närmaste åren och som nu kan
tidigareläggas prioriteras sålunda detta vägavsnitt med en
första utbyggnad på delen närmast Visby. Där är behovet
redan med dagens situation mycket angeläget.

Turism

Turismen är en av Gotlands viktigaste näringsgrenar.
Den ger sysselsättning inte enbart inom och utanför själva
näringen utan den medverkar även till att skapa en levande
landsbygd genom att ge värdefulla inkomster, t ex åt
lanthandlarna. De senaste åren har betydande investeringar
gjorts i bl a hotellanläggningar, kryssningskaj samt för att
bygga ut natur- och kulturturismen.

Ytterligare investeringar behövs nu för att skapa en
komplett turistprodukt på Gotland. Det handlar då närmast
om att fullfölja en del av de intentioner som 1989
presenterades av en av regeringen särskilt utsedd
förhandlare. Bl a föreslogs då en hotelloch
konferensanläggning med mottagningscentrum i Visby
innerstad. Syftet var att finansieringen skulle ske med hjälp
av statligt lokaliseringsstöd som ett led i statens ambitioner
att stärka den gotländska näringsstrukturen. Hotelldelen är
nu klar medan övriga delar återstår. Några statliga
stödmedel har ännu inte utgått.

Gotland är en uppskattad plats för konferenser och i en
under senare år vikande turism har vi tagit värdefulla
marknadsandelar. Det är därför nödvändigt att nu snarast
fullfölja de tidigare planerna och sålunda färdigställa
konferensdelen i Visby innerstad. Denna består dels av en
ombyggnad av gamla posthuset, dels av en nybyggd
anläggning kombinerad som kongresssal, konsertsal och
aula för högskolan. Förberedelserna har kommit långt när
det gäller posthuset där länsstyrelsen låtit genomföra bl a
förprojekteringsarbetena. Det fortsatta arbetet bedrivs nu
av fastighetsägaren, Postfastigheter AB, och målet är att i
rådande byggkonjunktur kunna göra upphandling av de
olika ombyggnadsdelarna redan under våren. För att
minimera ägarens ombyggnadskostnader och därmed de
kommande hyresnivåerna är det viktigt att de ursprungliga
finansieringsplanerna kan fullföljas.

I en efterföljande byggetapp bör efter ombyggnaden av
posthuset följa den planerade kongressalen. Denna är
viktig för att Gotland fullt ut skall kunna konkurrera på
konferens- och kongressmarknaden. I dag saknas fullgoda
möjligheter för konferenser och kongresser med över 200
personer. Förberedelserna pågår därför med sikte på
byggstart senast 1994.

Övriga betydelsefulla satsningar

Länsantikvarien på Gotland har i en skrivelse 1992.05.14
till Riksantikvarieämbetet redovisat betydande behov av att
snarast restaurera ringmuren, ruinerna, medeltidshusen
och övrig äldre bebyggelse i Visby innerstad. För arbetena
behövs ett tillskott av statliga byggnadsvårdsmedel. Jag har
i särskild motion aktualiserat denna fråga.

Gotland och Visby är mycket attraktivt för en snabbt
ökande internationell turism. Som exempel kan nämnas att
Visby nu intar tätplatsen bland Nordens kryssningshamnar.
Enbart under den senaste säsongen ökade antalet
kryssningsresenärer med 12 000 eller 18% i förhållande till
säsongen 1991.

Visby intar med sin bevarade medeltida stadsplan,
kyrkoruiner och stadsmur från 1200-talet en särställning i
Norden. Visby har härigenom, som en av de få städerna i
Norden, utomordentligt goda förutsättningar att mäta sig
med övriga medeltida städer på kontinenten. Det är viktigt
att inte förlora denna position genom bristande
byggnadsunderhåll. Det får då inte bli en fråga för enbart
privata fastighetsägare eller gotländska intressen att bevara
det medeltida Visby. Istället måste det vara en stark svensk
nationell angelägenhet att medverka i detta arbete. Ett
betydelsefullt bidrag härtill skulle vara att anslå
byggnadsvårdsmedel till insatser i enlighet med
länsantikvariens förslag. Utöver de positiva effekter detta
skulle få på byggarbetsmarknaden, skulle kunnande om
traditionellt bygghantverk och byggmateriel utvecklas och
bibehållas. Detta är ett kunnande som nu även avses
komma de baltiska länderna till del.

Sammantaget har således betydande försämringar skett
eller förestår vad gäller näringslivets utveckling inom länet.
Det är därför helt nödvändigt att åtgärder vidtas för att
stärka näringslivsstrukturen på Gotland. En sådan åtgärd är
att återföra Gotland till område för regionalpolitiskt
företagsstöd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att inplacera Gotland
i område för regionalpolitiskt företagsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter att tidigarelägga
angelägna kommunala investeringar genom att exempelvis
räntefritt förskottera byggkostnader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om behovet av kraftfulla
insatser för regional- och arbetsmarknadspolitisk utveckling
på Gotland.

Stockholm den 26 januari 1993

Gunhild Bolander (c)