Regionalpolitiska frågor

Motion 1988/89:A489 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:A489

av Börje Hörnlund m.fl. (c)
Regionalpolitiska frågor

Inledning

Centerpartiets politik för regional utveckling bygger på att hela den politiska
beslutsprocessen ges en medveten inriktning för att nå regional balans. I vår
partimotion om regionalpolitiken presenteras vår syn på de riktlinjer som bör
gälla för detta arbete. I partimotionen tas de generella insatser upp som enligt
vår mening måste genomföras för att en positiv utveckling skall främjas.

Vid sidan av generella åtgärder krävs emellertid mera direkta insatser för
att stimulera till såväl ny företagsetablering som stöd till befintlig företagsamhet
i utsatta regioner. Det företagsinriktade stödet bör i så stor utsträckning
som möjligt hanteras på regional nivå, för att beslutsprocessen skall bli så
snabb och effektiv som möjligt. Det bör även vara mer differentierat,
flexibelt och möjligt att anpassa efter de skilda förhållanden som råder i olika
delar av landet.

I föreliggande motion tar vi upp anslagsfrågor m m i anledning av
regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1989/90. På det regionalpolitiska
området föreslås inte några förändringar i vare sig inriktning eller
omfattning av det regionalpolitiska stödet i avvaktan på att den regionalpolitiska
utredningen slutfört sitt arbete. I partimotionen konstaterade vi att en
sådan tidsmässig förhalning av insatserna innebär att hårt drabbade kommuner
får än svårare att långsiktigt överleva.

Budgetpropositionen

Regeringens passivitet på det regionalpolitiska området innebär att det
ekonomiska stödet såväl nominellt som reellt minskar för andra året i följd.

Regeringens förslag i årets budgetproposition innebär en oförändrad
medelsanvisning till regionala utvecklingsinsatser (länsanslagen) om 690
milj. kr. Detta skall jämföras med att länsstyrelserna i sina anslagsframställningar
beräknat att medelbehovet kommer att öka nästkommande budgetår
med 227 milj kr.

Regeringen föreslår oförändrad medelsanvisning för lokaliseringsbidrag
m.m. om362 milj. kr., varav 70 för offertstöd anvisas. Statens Industriverk
(SIND) har äskat totalt 510 milj. kr. för lokaliseringsbidrag, varav 90 milj. kr.
för offertstöd.

Lokaliseringslånen minskas med 100 milj. kr. utan att man ger alternativa
lånemöjligheter.

En viss mindre uppräkning sker vad beträffar anslagen till sysselsättnings- Mot. 1988/89

stöd och ersättning för nedsättning av socialavgifter. Uppräkningen är dock A489

nödvändig med hänsyn till redan beslutad verksamhetsvolym och den är inte
större än penningvärdesförsämringen.

Enligt vår mening behövs både betydande ekonomiska insatser och en
effektivisering av hanteringen av det ekonomiska stödet. I föreliggande
kommittémotion föreslås såväl ökade offensiva insatser som förändrade
regler i syfte att effektivisera beslutsprocessen av det regionalpolitiska
stödet.

Effektiviserad beslutsprocess

Nuvarande regler innebär att länsanslag och glesbygdsstöd hanteras på
länsnivå. Lokaliseringsärenden avseende projekt större än 12 milj. kr.
handläggs på central nivå.

Enligt vår mening bör länsanlagen och lokaliseringsbidragen kunna
hanteras av länsstyrelsen vad beträffar objekt, vars kostnad ej överstiger 25
milj. kr. Projekt, där ansökan om stöd överstiger 25 milj. kr., bör dock
avgöras av regeringen genom bemyndigande av riksdagen. För detta
ändamål bör en särskild beslutsram medges. Regeringen bör vidare anmäla
fattade beslut om stöd för riksdagen i samband med riksdagens frågestund.

Berörd länsstyrelse och SIND skall bereda sådana ärenden.

Lokaliseringslånen bör i enlighet med vad vi tidigare krävt hanteras inom
det ordinäre kreditväsendet och med statliga kreditgarantier.

De medel som totalt anvisas för lokaliseringsbidrag skall, förutom de
medel som anvisas för offertstöd, fördelas av regeringen till länen. Anvisade
medel för offertstöd disponeras av SIND.

Riksdagen bör därför enligt vår mening besluta att stöd till Regionala
utvecklingsinsatser och lokaliseringsbidrag enligt ovan angivna riktlinjer
beslutas på länsnivå.

Utvecklingsfondernas roll

De mindre företagens utveckling och nyföretagande har en avgörande
betydelse för möjligheterna att skapa en mer balanserad utveckling över
landet. Vi kommer i annat sammanhang att behandla insatserna för att stärka
småföretagsamheten och därvid även ta upp utvecklingsfondernas roll.

Regionala utvecklingsinsatser m.m. (Länsanslaget)

Stöd till glesbygden och andra typer av regionala insatser har genom det s.k.
länsanslaget givit länsstyrelserna en resurs som snabbt visat sig ge konkreta
och varaktiga sysselsättningstillfällen. Stöd från detta anslag kan anvisas till
lokaliserings/investeringsbidrag, glesbygdsstöd, företagsutveckling och regional
projektverksamhet.

Det är enligt vår mening obestridligt att - inom det gällande regionalpolitiska
stödsystemet - länsanslagen, tillsammans med utvecklingsfonderna och
den kommunala skatteutjämningen, är det mest operativa och effektiva
instrumentet. Riksdagen har också vid flera tillfällen beslutat om förstärkningar
i förhållande till regeringens förslag och socialdemokraternas ställ

ningstagande i riksdagen, t.ex. höjde oppositionen länsanslagen våren 1987
med 200 milj. kr.

Enligt vår mening måste insatserna för att stärka utsatta regioner och
glesbygdens näringsliv intensifieras. Det är särskilt angeläget att glesbygdsstödet
prioriteras. Enligt vår mening krävs förstärkningar, bl.a. för satsningar
i avsikt att utnyttja ny teknik och underlätta teknikspridning.

Förstärk länsanslaget

Vi föreslår att länsanslaget - i förhållande till regeringens förslag - ökas med
250 milj. kr. och att SIND:s äskande om 510 milj. kr. bifalles. Dessa medel
fördelas ut till länen, förutom 100 milj. kr. som ställs till SIND:s förfogande
för offertstöd. För SIND:s del bör detta enligt vår mening innebära att man
får resurser ekonomiskt och personellt att medverka till lokaliseringar av
företag till utsatta orter med hjälp av offertstödet.

Vårt förslag innebär att 262 milj. kr. av de medel som föreslås anvisade
över anslaget D 2, lokaliseringsbidrag m.m. (prop. 1988/89:100, bil 12) förs
över till anslaget D 4, Regionala utvecklingsinsatser m.m, under samma
huvudtitel. Medel för offertstöd m.m. bör även fortsättningsvis anvisas över
anslaget D 2. Regeringen bör vidare bemyndigas att inom en ram om 200
milj. kr. fatta beslut om stöd till projekt, vars kostnad överstiger 25 milj. kr.
Anslagsbehovet kan bedömas till 100 milj. kr. Vi föreslår vidare att SIND för
offertstöd m.m. erhåller 100 milj. kr.

Länsanslagen uppgår därmed totalt till 1 350 milj. kr. Inom ramen för
detta anslag bör glesbygdsstödet kraftigt förstärkas och vi föreslår att 400
milj. kr. avsätts för detta ändamål. Med vårt förslag får de regionala organen
förstärkta resurser för ökade satsningar på projekt som gynnar glesbygden.

Glesbygdsstöd

Det finns vidare starka skäl, med tanke på den pågående utarmningen av
landsbygden och de mindre tätorterna, att insatserna för glesbygden
intensifieras och förstärks. De nuvarande nivåerna för avskrivningslån för
investeringar och uthyrningsstugor bör höjas till 400 000 kr resp 100 000 kr.

Vi föreslår även att högsta stödbelopp för IKS (Intensifierad kommunal
sysselsättning) höjs från 39 000 kr till 75 000 kr. Det är angeläget att
IKS-verksamheten på ett mera offensivt och långsiktigt sätt kan användas
som ett regionalpolitisk! instrument. Detta förutsätter emellertid att inriktningen
mot enbart den äldre arbetskraften slopas.

Industrilokaler för uthyrning

Enligt gällande regler kan lokaliseringsstöd erhållas för uppförande av
industrilokaler för uthyrning i mindre orter.

Vi anser att lokaliseringsstödet för detta ändamål måste förstärkas med
hänsyn till vikten av att snabbt underlätta näringslivets breddning och
utveckling i mindre orter. Lokaler för uthyrning har visat sig vara ett
verksamt medel för att underlätta nyföretagande och utveckling av industrin
på de mindre orterna.

Vi föreslår att lokaliseringsbidrag bör kunna utgå med 50 % för investe

ringar i privata och kommunala industrilokaler för uthyrning i stödområde A Mot.

och B resp 40 % för landsbygdsdelar i stödområde C. Ytbehovet bedöms och A489

fastställs av respektive länsstyrelse.

Kommersiell service

Ett förstärkt stöd till den kommersiella servicen är också nödvändigt för att
bl a bevara och utveckla glesbygdsbutiker. I en särskild motion har vi även
redovisat förslag som syftar till att stödja dagligvaruhandeln.

Landsbygdsutveckling

I såväl vår partimotion om regionalpolitiken som i en särskild motion om
landsbygdens utveckling har vi understrukit vikten av att utveckla hela landet
och bl a krävt att ett särskilt utvecklingsprogram för landsbygden skall tas
fram. Utvecklingen under de senare åren har emellertid varit mycket
besvärande och mycket stora områden har fått vidkännas betydande
befolkningsminskningar. Det krävs därför enligt vår mening att betydande
resurser avsätts för att stödja projekt som syftar till att främja landsbygdens
utveckling. En sådan satsning skulle även visa att statsmakterna menar
någonting med de positiva uttalanden som gjorts i anledning av den pågående
landsbygdskampanjen. Vi föreslår därför i annat sammanhang att 200 milj kr
anvisas på ett särskilt anslag för landsbygdsutveckling. Dessa medel skall
avse projekt som ej kan finansieras över de ordinarie länsanslagen.
Länsstyrelserna och de för landsbygdsfrågor ansvariga länsnämnderna bör få
stor frihet att vid bidragsgivningen bedöma vilka projekt som skall stödjas.

Lokaliseringslån

1 budgetpropositionen föreslås en neddragning av lokaliseringslånen med
100 milj kr med hänvisning till de reserverade medel som finns. Det kan
konstateras att socialdemokraterna i regeringsställning lägger förslag av en
innebörd som de i oppositionsställning karaktäriserade som nedrustning av
regionalpolitiken.

Vi anser från centerpartiets sida att lokaliseringslånen i enlighet med våra
tidigare förslag bör hanteras inom ramen för det ordinarie kreditväsendet
och lyftas ur statsbudgeten. Detta skulle vara till fördel för företagen samt
innebära en effektivisering. Staten bör trygga eventuella förluster för lånen
genom kreditgarantier. En särskild anslagspost om 1 000 kr bör föras upp.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

Vi anser att anslaget till Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) inte skall belasta anvisade medel för den regionalpolitiska ramen
utan ingå i anslaget A 3 Utredningar m m. Detta anslag bör räknas upp med
2,414 milj kr, vilket innebär en minskad belastning på statsbudgeten med

2 milj kr. ERU:s verksamhet och forskningsinriktning bör också, enligt vår
mening, breddas och få en inriktning som syftar till att utveckla de delar av
landet som drabbats hårdast av den förda koncentrationspolitiken.

Tillfälliga stödområden

Regeringens möjligheter att förklara orter/regioner som drabbas av strukturförändringar
och av arbetsmarknadsproblem som tillfälliga stödområden
måste utnyttjas på ett mera rättvist och konsekvent sätt än vad regeringen
hittills gjort. En akut industrikris eller en kontinuerligt pågående strukturförändring
med minskande sysselsättningstillfällen som följd bör likabehandlas
av statsmakterna. Detta bör ges regeringen till känna.

Sysselsättningsstöd

Syftet med minskade arbetsgivaravgifter och sysselsättningsstöd är att ge en
särskild stimulans till företag som ökar sin sysselsättning. Sysselsättningsstöd
kan ges till etablerade företag inom de tre stödområdena medan nedsättning
av socialavgifter endast avser Norrbottens län.

Socialdemokraterna har i riksdagen genomdrivit att sysselsättningsstöd i
stödområde C ej skall utgå. Från centerpartiets sida motsatte vi oss detta
förslag. Vi underströk att riktlinjerna för det nuvarande sysselsättningsstödet
lades fast så sent som vid det regionalpolitiska beslutet våren 1985. Enligt vår
mening bör man inte efter så kort tid förändra stödreglerna. En presumtiv
stödmottagare har rätt att förvänta sig att de villkor staten ger gäller under
överskådlig tid. Flertalet kommuner inom stödområde C har också en
negativ befolkningsutveckling, varför det regionalpolitiska stödet inte får
försämras. Vi föreslår därför att sysselsättningsstöd skall kunna utgå i
stödområde C och att ytterligare 25 milj kr utöver regeringens förslag anvisas
till Sysselsättningsstöd.

Enligt nu gällande bestämmelser kan inte turistsatsningar erhålla regionalpolitisk!
stöd inom stödområde C såvida inte tilltänkta projekt samtididigt är
beläget inom primärt rekreationsområde. Från centerpartiets sida har vi
kritiserat denna regel och krävt att den skall avskaffas. I årets budgetproposition
föreslås att möjligheterna till regionalpolitisk! stöd för turistanläggningar
inom stödområde C helt skall upphöra. Enligt vår mening bör med hänsyn
till att många kommuner inom stödområde C har och har haft en negativ
utveckling regionalpolitiskt stöd kunna beviljas till turistanläggningar inom
utsatta landsbygdsdelar av stödområde C.

Sankta arbetsgivaravgifter

För Norrbottens del gäller en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med
10 % för vissa verksamhetsområden. I vår partimotion om regionalpolitiken
föreslås att möjligheterna till en regional differentiering av uttaget av
socialförsäkringsavgifter skall utredas. I ett läge då ett sådant förslag
genomförs bortfaller behovet av nu gällande regler för Norrbotten. I
avvaktan på att en generell regional differentiering sker bör dock följande
förändringar genomföras.

Enligt vår mening måste nedsättningen av socialförsäkringsavgifterna utgå
från gällande stödområdesgränser och läggas där de bäst behövs. Vi anser
därför att den nuvarande sänkningen av socialförsäkringsavgifterna med
10 % i hela Norrbottens län istället bör omfatta samtliga kommuner inom

stödområde A. Sänkningen bör därutöver omfatta de kommuner i Norrbot- Mot. 1988/89
ten som inplacerats i stödområde B. A489

Det är orimligt att sänkta avgifter kommer kustområden i Norrbottens län
till del och inte inlandskommuner i Västerbottens och Jämtlands län som
inplacerats i stödområde A. Gällande regler innebär vidare att i Norrbottens
län utgår en avgiftsreducering för tillkommande sysselsättning om 10 000 kr
per årsarbetare, vilken lämnas i form av ett bidrag till kostnaden för
arbetsgivaravgifterna. Ett motsvarande bidrag lämnas även för att täcka
kostnaden för egenavgifter. Enligt vår mening bör även en sådan reducering
ske med beaktande av problemens omfattning i olika områden. I kommuner
belägna i Norrbotten inom stödområde A och B bör därför nedsättningen
vara 15 000 kr och i stödområde C 5 000 kr.

De ovan förordade förändringarna i gällande regler för nedsättning av
socialförsäkringsavgifterna innebär en kraftig förstärkning av konkurrenskraften
hos företagen i de norrländska inlandskommunerna och större delen
av Norrbotten. Med den geografiska fördelning nedsättningen får enligt våra
förslag finns heller ingen anledning att undanta någon kategori av företag
från befrielse, utan den bör gälla samtliga privata, kooperativa och statliga
företag. Bortfallet av intäkter från socialförsäkringsavgifterna torde med vår
förordade inriktning bli avsevärt mindre, eftersom företag lokaliserade i
kustkommunerna får betydligt mindre sänkningar än tidigare. Någon ökad
belastning på statsbudgeten torde därför inte uppkomma.

Individinriktade stödåtgärder

De generella och företagsstimulerande åtgärderna måste emellertid även
kompletteras med ett individinriktat stöd för dem som väljer att bo och
arbeta i de mest utsatta kommunerna. För vissa glesbygdskommuner har den
negativa utvecklingen gått så långt att det krävs en återflyttning om dessa
kommuner skall ha en reell chans att utvecklas. Den grundläggande avsikten
med de traditionella stödåtgärderna är att åstadkomma en rättvisare
fördelning av tillgängliga resurser mellan regioner, län och kommuner.

Avfolkningen i vissa kommuner har dock nått så långt att det krävs införande
av avsevärda individuella stimulanser för att få en nödvändig inflyttning till
stånd. De personer som planerar att starta ett företag eller ta en anställning i
en glesbygdskommun skall uppleva att det finns uppenbara ekonomiska
fördelar att bosätta sig där. Vi anser därför att följande individinriktade
stimulansåtgärder för att få till stånd en inflyttning till de mest utsatta
kommunerna bör införas som komplement till de generella och företagsstimulerande
åtgärder vi förordar.

Flyttningsbidragen

Flyttningsbidragen har varit en av de främsta stimulanserna till den pågående
koncentrationsutvecklingen. Bidraget till starthjälp har slopats från den 1 juli
1987. Totalt föreslås att drygt 217,9 milj kr anvisas för flyttningsbidrag m m
kommande budgetår. Av dessa medel utgör den beräknade kostnaden för s k
merkostnadsbidrag 80 milj kr. Kostnaden för s k medflyttandebidrag
beräknas uppgå till 10 milj kr. Utredningskostnader och visst annat stöd

uppgår till drygt 17 milj kr. Resterande stöd för flyttning beräknas således Mot. 1988/89
kosta 110 milj kr. A489

Stimulera inflyttning till utsatta regioner

I en motion med anledning av prop 1988/89:47 konstaterade vi att den
pågående koncentrationsutvecklingen riskerade att ytterligare förstärkas
med den utformning regeringens förslag om ett merkostnadsbidrag till
arbetslösa, som anvisats arbete på annan ort genom arbetsförmedlingen,
fått. Bidrag skall dock inte lämnas för flyttning till Stockholms län, Göteborg
och Malmö kommuner.

Vi konstaterade att regeringens förslag kan ses som ett återinförande av
systemet med flyttningsbidrag. Merkostnadsbidrag kan med nuvarande
regler t ex utgå för flyttning till expansiva kommuner som Uppsala, Örebro,

Linköping och Umeå. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
förslag.

Reglerna för merkostnadsbidraget riskerar enligt vår mening att innebära
att redan utsatta kommuner får än svårare att skapa förutsättningar för en
inflyttning. Det motverkar enligt vår mening möjligheterna att skapa en
varaktig sysselsättning i dessa orter. Inneliggande ansökningar om lokaliseringsbidrag
för innevarande budgetår tyder även på att förutsättningarna för
etableringar i dessa regioner bedöms vara gynnsamma. Detta är en effekt av
att den i första hand internationellt betingade högkonjunkturen i ett sent
skede medfört bättre ekonomiska förutsättningar för företagande utanför
koncentrationsorterna.

Merkostnadsbidrag bör enligt vår mening endast utgå för flyttning - med
undantag för de mest expansiva kommunerna inom dessa områden - till
stödområdena, Bergslagskommunerna och sydöstra Sverige. En sådan
begränsning innebär även att bidraget per person kan fördubblas till 10 000
kr.

Vi anser att flyttningsbidragen (s k respenning m m) framdeles bör
utformas så att de både främjar en bättre regional balans och ytterligare
minskar belastningen på statsbudgeten. Enligt vår uppfattning bör arbetsgivarna
i expansionsorterna svara för kostnaderna vid rekrytering av arbetskraft
från utflyttningsorter. Flyttningsbidrag bör därför i framtiden bara utgå
vid flyttningar till regionalpolitisk! prioriterade områden. Riksdagen bör mot
denna bakgrund besluta om riktlinjer och regler för ett sådant system för
flyttningar som ovan redovisats.

Riksdagen bör mot denna bakgrund anvisa 30 milj kr för flyttningsbidrag
till regionalpolitisk! prioriterade områden m m, vilket innebär att över
anslaget Arbetsmarknadsservice totalt bör anvisas 137,9 milj kr, vilket
innebär en minskad belastning på statsbudgeten med 90 milj kr.

Bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande

Försöksverksamheten med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande
föreslås fortsätta under kommande budgetåret. Möjligheterna att
rekrytera kvalificerade personer är ofta avhängigt av om en medflyttande

make eller maka kan beredas arbete på orten. Det är därför positivt att 14

bidraget föreslås vara kvar. Vi anser dock att bidragsprocenten till arbetsgi- Mot. 1988/89

varén bör höjas till 90 % av den totala lönekostnaden för den anställde under A489

det första året och utgå till arbetsgivare inom stödområdet. Denna förändring
bedöms inte innebära något ökat anslagsbehov utöver det av regeringen
föreslagna. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag med denna
inriktning.

Avskrivning av studiemedel

En väg att rekrytera kvalificerad arbetskraft till näringsliv och offentlig tjänst
inom t ex sjukvården skulle vara att införa möjligheter till avskrivning av den
årliga studiemedelsavgiften så länge man bor och arbetar inom stödområde
A och B. För den enskilde individen skulle detta innebära en förstärkning av
den disponibla inkomsten för dem som i dagsläget har de största studieskulderna
med ca 10 000 kr årligen. Riksdagen bör hos regeringen hemställa om
förslag med denna inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar om en decentraliserad och effektiviserad
utformning av det företagsinriktade regionalpolitiska stödet från och
med budgetåret 1989/90 i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. att riksdagen beslutar att anvisade medel för regionala utvecklingsinsatser
och lokaliseringsbidrag sammanförs till ett anslag i
enlighet med vad som anförs i motionen.

3. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m m
anvisa ett reservationsanslag om 1 350 000 000 kr för budgetåret
1988/89 att fördelas och utnyttjas i enlighet med vad som anförs i
motionen,

4. att riksdagen med avslag på prop 1988/89:100 i denna del
bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200 000 000
kr besluta om lokaliseringsärenden överstigande 25 000 000 kr samt
för detta ändamål anvisa 100 000 000 kr över anslaget D 2, Lokaliseringsbidrag
m m i enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen beslutar att till offertstöd m m anvisa 100 000 000
kr i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen beslutar att högsta belopp avskrivningslån för
investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 400 000 kr resp 100 000
kr i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta
stödbelopp höjs till 75 000 kr i enlighet med vad som anförs i
motionen,

8. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå
med 50 % för investeringar i industrilokaler i stödområde A och B
resp 40 % i landsbygdsdelar av stödområde C i enlighet med vad som
anförs i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om lokaliseringslånen och med avslag på prop
1988/89:100 i denna del anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

10. att riksdagen beslutar med avslag på prop 1988/89:100 i denna Mot. 1988/89

del att kostnaden för Expertgruppen för forskning om regional A489

utveckling (ERU) skall belasta littera A i prop 1988/89:100, bil 12 och

ej littera D Regional utveckling samt beslutar anvisa till Utredningar
m m (littera A 3, bil 12) 24 506 000 kr i enlighet med vad som anförs i
motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ERU:s verksamhet och inriktning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om inplacering av kommuner utanför det ordinarie
stödområdet i tillfälligt stödområde vid strukturkriser,

13. att riksdagen beslutar att sysselsättningsstöd skall utgå inom
stödområde C i enlighet med vad som anförs i motionen,

14. att riksdagen - med avslag på prop 1988/89:100 i denna del beslutar
att regionalpolitisk stöd skall kunna utgå även inom stödområde
C i enlighet med vad som anförs i motionen,

15. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av
socialförsäkringarna skall gälla hela stödområde A och i kommuner i
Norrbotten inplacerade i stödområde B i enlighet med vad som anförs
i motionen,

16. att riksdagen beslutar att den reducering av socialförsäkringsavgifter
för nytillkommande sysselsättning som utgår i Norrbottens
län omfördelas i enlighet med vad som anförs i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om individinriktade stödåtgärder i syfte att stimulera
inflyttning till kommuner inom stödområde A och B samt begära
förslag om bidrag till arbetsgivare för medflyttande resp avskrivning
av studiemedelsavgift i enlighet med vad som anförs i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ändrade regler för erhållande av s k merkostnadsbidrag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ändrade regler för flyttningsbidrag samt beslutar,
med avslag på prop 1988/89:100, bil 12 i denna del, till Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag om
137 601 000 kr.

Stockholm den 24 januari 1989
Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c)
Marianne Andersson (c)

Ivar Franzén (c)

Per-Ola Eriksson (c)
Göran Engström (c)
Kjell Ericsson (c)
Håkan Hansson (c)

16

gotab 17033. Stockholm 1989