Regionalpolitiskt stöd

Motion 1990/91:A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c)

Gävleborgs län -- ett framtidslän

Sammanfattning

Gävleborg är ett bra industrilän och kommer även
framöver att vara det. Men, det förutsätter en
sammanhållen strategi för att vi skall hålla jämna steg med
andra län.

Vi anser att man bör utnyttja de möjligheter som
regionen erbjuder inför 90-talet. Det bör i första hand ske
genom offensiva satsningar på i huvudsak tre
huvudområden.

1. FÖRBÄTTRAD INFRASTRUKTURhöjd
utbildningsnivåinvesteringar i väg och järnvägar 2.
STÖD NÄRINGSLIVETS UTVECKLING 3.
MILJÖSTRATEGISKA ÅTGÄRDER

Vi föreslår i denna motion en rad områden där en
offensiv satsning skall ske.

Bakgrund

Stora strukturella förändringar har genomförts i
Gävleborg under 80-talet. Detta har skett utan några
omfattande samhällsstöd i form av paket, vilket regeringen
utdelat till andra landsdelar med vikande sysselsättning.

Dessa förändringar har gjorts, inte enbart inom
industrin utan också inom den offentliga sektorn.
Förändringarna pågår fortfarande. De är nödvändiga för att
vi överhuvudtaget skall vara konkurrenskraftiga. Nära
4 000 arbetstillfällen har försvunnit under 80-talet.

Nu sker förändringarna snabbt i och med att vi går ner i
en konjunktursvacka. I länet är idag 4 905 (i dec -90)
personer arbetslösa och siffrorna ökar snabbt som en följd
av en svag ekonomisk politik. Den har successivt försämrats
under senare hälften av 80-talet.

Gävleborg är ett län som i många avseenden har ett
geografiskt mellanläge. Vi hör till Norrland. Ibland räknas
bara de fyra nordligaste länen. Ett par kommuner hör till
Bergslagsregionen, några till inlandet och några till
kustregionen.

Befolkningsutvecklingen i länet

I nedanstående tabell redovisas folkmängdens
utveckling kommunvis under 1980-talet.

Kommun
1980
1990

Bollnäs
27 877
28 085
Gävle
87 378
88 583
Hofors
13 170
12 031
Hudiksvall
37 538
38 350
Ljusdal
21 595
21 160
Nordanstig
11 962
11 547
Ockelbo
6 663
6 488
Ovanåker
13 785
13 555
Sandviken
42 866
39 913
Söderhamn
31 186
29 626
Länet
294 020
289 338

Som framgår av denna tabell är det Sandvikens kommun
som minskat mest under 80-talet. Totalt för hela länet har
en minskning skett.

Antalet förvärsarbetande har ökat med 2,4 % i
Gävleborgs län under den redovisade perioden.
Motsvarande tal för hela riket är 4,5 %.

Vi tillhör Norrland!

Därför skall vi också behandlas utifrån statliga
utgångspunkter som ett Norrlandslän. Gävleborg skall ha
samma utgångspunkt för bedömning av regionalpolitiken,
statsbidrag och försörjningsberedskapen som de andra
Norrlandslänen.

Kvinnor och ungdomar flyttar

Länet har förlorat sammanlagt 3 400 ungdomar i åldern
15--24 år under 80-talet. Av dessa var 2 100 kvinnor. De
flesta ungdomarna har flyttat till Stockholmsområdet.
Detta har också lett till att länet har 4 000 färre kvinnor i
åldrarna 18--44 år. Störst är kvinnounderskottet i
Sandviken.

Vi anser att en av regionens kärnfrågor är att få arbete
för kvinnor. Landsbygden och mindre orter kan på sikt inte
överleva om inte kvinnosysselsättningen ökar.

Centerns strategi för en offensiv utveckling 1.
Förbättrad infrastruktur
-- Utbildning

Vårt län har en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet.
Enligt SCBs senaste statistik ligger Gävleborg i botten i
utbildningsligan. 11,2 procent av befolkningen har någon
form av eftergymnasial utbildning i länet, mot 15 procent av
befolkningen för hela riket. Det kan vara ett resultat av att
välutbildad ungdom flyttat.

En mycket positiv utveckling är att allt fler går vidare
från gymnasium till högskolestudier. Idag är den siffran
högre än genomsnittet i riket. Här tror vi att närheten till
Högskolan Gävleborg betytt mycket för ett ökat
utbildningsintresse.

Utöver utbildningen på den grundläggande
skolutbildningen måste det finnas yrkesmässigt inriktade
skolmöjligheter i länet. Komvux samt studieförbundens
utbildning är andra viktiga komplement för en förhöjd
utbildningsnivå.

Stärk Högskolan Gävleborg (Gävle/Sandviken)

Rättvisare regional fördelning av högskoleutbildning var
ett av målen i 1977 års högskolereform. Högskolan
Gävleborg har tillkommit tack vare centerns aktiva stöd. Vi
tror på denna strukturreform. Detta har skett i hård kamp
mot de krafter som ensidigt väljer att stödja de stora
universiteten. Detta är en kamp som måste fortsätta.

På sikt bör utökade medel tillföras skolan för att
nödvändiga lokalresurser kan skapas.

Fortsatt satsning skall ske på OBS-regionen och NHL-
regionen. Det är viktigt att dessa utbildningar permanentas
så att vi får en stabil planeringsgrund att stå på. Medel bör
därför anslås till fasta utbildningsresurser. Det är viktigt att
den delen av högskolan kan förbättra sina resultat och att
utbildningens kvalitet hålls på en god nivå.

Medel till insatser av infrastrukturell natur har avsatts i
centerns partimotion med 1 miljard kronor. Detta är ett
resultat av utförsäljningen av statliga företag. Medel till ut-
och ombyggnad av lokaler bör anslås till Högskolan
Gävleborg. Det bör delvis ske i form av medel till lokaler
i det område där skolan ligger. På detta sätt kan framtida
utbyggnad ske etappvis. För detta ändamål bör riksdagen
anslå 9 miljoner kronor.

Bidrag till fasta utbildningsresurser samt inventarier bör
decentraliseras till OBS- samt NHL-regionen för
investering i utbildning, inventarier eller investering. Till
detta bör anslås ett belopp av 1,2 miljoner kronor. Totalt
anser vi att 10,2 milj skall tillföras Högskolan som en del av
infrastruktursatsningarna i Högskolan Gävleborg.

Grund- och vidareutbildning för lokalvårdare

Städbranschen i länet sysselsätter idag 6 000--10 000
personer. Ser man på städbranschen i landet finner man att
det är ca 150 000 anställda.

Det är nu hög tid att samhället engagerar sig så att vi får
fram en bättre utbildning dels ifråga om teknik, ergonomi,
dels en allmänt breddad utbildning av yrket. En ökad status
samt en bättre kunskapsbakgrund är nödvändig för denna
yrkesgrupp.

På prov har en gymnasielinje i Uppsala och Tierp
funnits. En ny utbildning i form av en permanent SR-linje
bör startas på 3-årig gymnasienivå. SR står för begreppet
Sanering och rengöring.

Vi anser att en ny gymnasieutbildning skall införas och
den bör med fördel läggas till någon av länets kommuner.

Vägar och järnvägar

I den särskilda motion som vi lägger kring dessa frågor
framhåller vi att det är nödvändigt att forma en strategi för
Sveriges och varje regions utveckling under 1990-talet.
Utgångspunkten skall vara, menar centern, att hela Sverige
skall leva och utvecklas.

Ett lands och en regions utveckling och välstånd står i
direkt förhållande till dess utbyggnad av infrastruktur.
Enligt vår mening är infrastrukturen inte bara materiella
tillgångar (t.ex. vägar och järnvägar) utan i lika hög grad
icke materiella förutsättningar. Till dessa räknar vi
utbildning och forskning.

Näringslivet och medborgarna ställer berättigade krav
på att infrastrukturen är av god kvalitet. Inte minst kommer
EGs inre marknad att leda till ökade krav på väl fungerande
infrastruktur i länderna. Sverige och Gävleborg måste
därför, oavsett om vi är medlemmar eller ej i EG, följa
denna utveckling och göra motsvarande investeringar.
Redan nu sker en kraftig anpassning ifråga om t.ex.
brokvalitet m.m.

Kommunikationer

Centern har länge haft kravet på ett snabbtåg till
Sundsvall från Stockholm. Enligt uppgift föreligger nu
konkreta planer från SJs sida. Det innebär för
ostkustregionen i länet goda möjligheter till snabbare
kommunikationer. Vi anser därför att bannätet snabbt
borde förbättras hela vägen Stockholm--Sundsvall.

En förutsättning för att länet som helhet skall ha glädje
av detta är att man snabbar upp och ökar förbindelserna
från västra Gästrikland till Gävle. På sträckan Ljusdal--
Gävle måste en kraftig förstärkning göras av Norra
Stambanan genom länet. Det gäller såväl turtäthet som
förstärkning av spåret för att möjliggöra snabbare tåg.

När det gäller inlandsbanan som också passerar länet
måste denna livsnerv i Sveriges inland bevaras.

En förutsättning för väl fungerande infrastruktur är att
transporter från länet kan ske åt olika håll. Vi ser med oro
på den oklarhet som råder ifråga om trafiken Gävle--
Sandviken--Örebro. Det är olyckligt om den trafiken
försämras, eftersom det kan leda till att trafiken går över
Stockholm vid resor mot t.ex. Karlstad och Göteborg. Vi
anvisar för detta ändamål medel.

Vägar

Det är av vikt att medel som tilldelas länets vägar också
sker till de mindre länsvägarna samt det enskilda vägnätet.

Särskilt bör bärighetshöjande åtgärder för skogsbilnätet
tillföras så att leverans av virke kan ske under en större del
av året. Det nuvarande grusvägsnätet bör erhålla en större
del av anslagen än idag. Vi vill här hänvisa till den särskilt
avlämnade motionen om kommunikationer i Gävleborg.

Vägverkets nya regionindelning

Vägverket har i december 1990 till regeringen redovisat
sitt förslag, bl.a. en ny regional organisation. Enligt verkets
förslag skall den länsanknutna vägförvaltningen
centraliseras till sex regioner. Enligt förslaget skall
vägförvaltningen i Gävle då centraliseras tillsammans med
andra länsvägförvaltningar till en region.

För Gävleborgs del skulle vi ingå i en region tillsammans
med Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län. Som
huvudort föreslås Sundsvall.

Under förutsättning att en sådan omorganisation
överhuvudtaget skall ske är en lokalisering av flera skäl
naturlig till Gävle. En samverkan och på sikt en ökad
samverkan med den infrastrukturella planeringen och
produktionen som görs inom Banverket och vägverket har
av vissa ansetts naturlig. Skulle detta ske bör en samverkan
underlättas så att man i en framtid inte står inför en
ytterligare omgång av organisationsförändringar.

Vi förordar en decentraliserad organisation av statliga
verk och myndigheter. Ännu framgår inte klart vilken roll
de lokala vägdistrikten, i vårt fall Gästrikland, västra
Hälsingland samt östra Hälsingland skulle få.

Ett slutligt ställningstagande kring dessa frågor måste
ske först då hela myndighetens organisationsförändringar
föreligger.

Glesbygds- samt offertstöd för marknadsföringsinsatser

Inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet och
glesbygdsstödet kan enligt gällande regler stöd utgå också
för immateriella investeringar av typen
marknadsföringsinsatser. Det finns dock mellan de två
stödformerna en oförklarlig skillnad.

Inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet kan
stöd för immateriella investeringar utgå separat. För
glesbygdsstödet kan immateriella investeringar stödjas
endast när stöd utgår för en materiell investering.
Detta anser vi vara olyckligt. Ett företag som i övrigt
uppfyller alla villkor för glesbygdsstödet, men som inte
behöver investera i t.ex. maskiner utan har brister i sin
marknadsföring, kan inte få stöd för detta. Eftersom denna
möjlighet finns inom ramen för det regionalpolitiska
företagsstödet bör möjligheten också öppnas inom ramen
för glesbygdsstöd.

Vid fjolårets riksdag öppnades möjligheten att ge
offertstöd till företag som beslutar förlägga verksamhet
utanför storstadsområdet. Under senare år har flera
lyckade satsningar gjorts med hjälp av denna möjlighet.
Den tolkning av riksdagens beslut som görs är att stöd
endast kan utgå när verksamheter flyttas från
Storstockholmsområdet. Detta är en olycklig åtgärd och en
olycklig begränsning. Även flyttningar från andra
storstadsregioner bör innefattas i stödet.

Lincentrum i Hälsingland

Projektet ''Linlandet Hälsingland'', som startades 1988
och är ett treårigt projekt, har som uppgift att lyfta fram
linets möjligheter på alla olika nivåer. Från produktion till
marknadsföring av de genuina produkter som tas fram.

Genom satsningen på ett linspinneri i Hälsingland har
intresset för en utveckling av en nygammal råvara hamnat i
fokus. Spinneriet beräknar att när man har nått full
produktion kommer man att spinna 50 ton lingarn. För att
inte vara beroende av import av lin, som man är idag, är
det angeläget att nya metoder kommer fram för rötning och
torkning. Sedan behövs ytterligare ny teknik.

Det är nu viktigt att projektet ''Linlandet Hälsingland''
permanentas och organiseras i ett lincentrum med en
ansvarig linkonsulent. Den löpande verksamheten bör
samfinansieras mellan stat och berörda kommuner.
Eftersom konsulenten skall ha rikstäckande uppgifter är det
naturligt med en statlig del i detta. Vi anser att en kostnad
på 1,4 miljoner skall tas ur medlen för
infrastruktursatsningar.

Järnriket

Gästrikland har en obruten tradition av järnhantering
under lång tid. Den har präglat landskapet och dess
människor. Hösten -88 startades, som ett led i
Bergslagssatsningen, ett treårigt projekt som syftar till att
utveckla landskapets gruvor, hyttor, smedjor, herrgårdar,
arbetarbostäder, forböndernas liv samt moderna industrier
till en gemensam attraktion. Man presenterar också
industrins och arbetets historia.

Projektet är ett samarbete mellan kultur- och
turistintressen men är också att ses som ett av de få konkreta
bevisen på att landsbygden kan utvecklas i den lilla orten
för att visa gångna tider. Detta är en del av den satsning på
Bergslagsregionen som bör ske och en del av en nödvändig
infrastruktursatsning.

Medel till detta bör anslås ur Bergslagspaketet.

Länsmuseerna -- förlorarna

I regeringens proposition 1989 utlovades att det statliga
kulturstödet skulle förstärkas med 300 miljoner under
perioden 1989/90--1991/92.

Den förre statssekreteraren i utbildningsdepartementet
fick kulturministerns uppdrag att göra en utredning om
inriktning och former. Rapporten som kom, gav en god och
positiv bild av vilken betydelse länsmuseerna hade som
samordnare i länet för kulturen. Där stod:

Länsmuseerna har en särställning i förhållande till andra
länsinstitutioner genom den centrala roll de spelar inom
kulturmiljövårdens organisation.

Med hänsyn till vad som sagts om länsmuseernas
centrala roll i kulturmiljövården finns det anledning att
förorda en allmän förstärkning av länsmuseistödet. Den
genomsnittliga nivån på statsbidragsstödda årsverken bör
höjas med 10 grundbelopp.

I samband med budgetkraven inför 1990/91 begärde
länsmuseet i Gävleborg 10 nya grundbelopp. För
budgetåret har museet erhållt 3 nya grundbelopp. I sin
långsiktiga planering har man förutsatt att man skulle få
resterande grundbelopp under budgetåret 1991/92. Vi ser
det som angeläget att regeringen ser över museernas
ekonomiska situation.

Årets budgetproposition blev därför en svår missräkning
för länsmuseet i Gävleborg. Återigen skjuts genomförandet
av den reform som var socialdemokraternas vallöfte på en
oviss framtid.

Vi vill samtidigt fästa riksdagens uppmärksamhet på att
villkoren ändras för lönebidragsanställda. Detta är ett
särskilt problem eftersom museerna i genomsnitt har 34 %
av det totala antalet anställda finansierade på detta sätt.

Regeringen bör på denna punkt återkomma till
riksdagen med nytt förslag.

Skogstekniskt museum i Skålsjön

Skogen spelar en avgörande roll för arbetslivet i länet.
Därför är det viktigt att bevara och vidmakthålla kunskapen
om de ekologiska sambanden. I Gävleborg finns en samling
kring ett kulturpolitiskt intressant projekt som har bäring
mot skog och skogsmiljö. Man bör se dem som en helhet:
Skogsmuseet Silvanum med tillhörande trädgård Valls
Hage. Albert Vikstens skogsarbetarby i Färila,
Flottningsmuseet i Gysinge samt ett utvecklat skogstekniskt
museum vid Skålsjögården i Ovanåkers kommun.

Det skogstekniska museet vid Skålsjön i Ovanåker
måste nu få sina resurser för att denna helhet skall ernås i
länet. Det är av stort nordiskt intresse att man
dokumenterar den snabba utveckling som ägt rum inom
skogsbruket och dess mekanisering. Detta är inte minst
viktigt med hänsyn till den fortsatta strukturomvandlingen
inom nordisk skogsmaterielindustri.

En förutsättning för projektet är att avnämarna, dvs.
arbetsgivarna på skogens område, också tar sin del av en
sådan verksamhet.

Denna satsning är av stort intresse och bör därför snarast
komma till stånd. En sådan satsning stämmer
utomordentligt väl med de förhoppningar som fanns i
Statens kulturråds museiutredning, där man hävdade att de
regionala och lokala museerna utgör en mycket stor
utbildnings- och folkbildningsresurs inom området
Ekologisk kunskapsspridning.

Vi föreslår att 1 miljon som satsning på
infrastruktursatsning anslås för denna uppgift.

2. Stöd näringslivets utveckling

Näringslivet behöver klara spelregler och landet en god
ekonomi. Den internationella högkonjunkturen har under
ett antal år under 80-talet lett till att länets industrier haft en
god utveckling. Efterfrågan på arbetskraft har varit relativt
god. Detta gällde fram till 1989. Därefter har situationen
försämrats.

Den devalvering som regeringen genomförde 1983 gav
frukt några år. Men efter 1985 har Sverige återigen tappat
marknadsandelar.

Den tredje vägens politik som socialdemokraterna gått
till val på under 80-talet har nu torpederats. Regeringens
ekonomiska politik blir allvarlig för Gävleborg eftersom vi
är ett mycket exportberoende län och skall konkurrera på
den internationella marknaden.

Det som främst är oroande är att:Våra
timlönekostnader har stigit med 11 %, vilket är högre än i
konkurrentländerna.Våra konsumentpriser har stigit
med över 11 %, varav 4 % genom politiska beslut.Vår
ökning av BNP är för låg jämfört med omvärlden.
Regeringens stelbenta sätt att inte ge de mindre och
medelstora företagen rätt att använda sina
investeringsmedel har varit mycket negativt för de mindre
och medelstora företagen i vårt län. Vi registrerar med
tillfredsställelse att regeringen nu möjliggör detta
frisläpp.Skattereformens felaktiga finansiering innebär
att man hårdbeskattar boende, mat, resor till och från
arbete samt kultur. Det är låginkomsttagarna och pendlarna
som får betala skattereformen.

Arbetsmarknaden inger oro

Redan nu (jan -91) inger arbetsmarknadsläget i
Gävleborg stor oro. Ett stort antal varsel har lagts ut och
fortsätter lågkonjunkturen ytterligare, vilket mycket idag
talar för, blir effekterna mycket oroande. Under perioden
9101--9103 beräknas varsel för nära 450 personer att träda i
kraft. Dels i form av uppsägning, dels i form av permittering
samt korttidsvecka.

Gävleborg hårt drabbat av konkurser 1990
var Gävleborg det län som drabbades mest av
konkurser, som uppgick till 253 st. Det innebar en ökning
med 97 % sedan föregående år och detta inger mycket stort
bekymmer för framtiden. Det speglar dels den ekonomiska
utvecklingen, dels de svårigheter som de små och
medelstora företagen arbetar med.

Lita aldrig på ekonomernas rikssiffror!

I dec -90 var 2,8 % arbetslösa i länet. Räknar man också
in övriga utan arbete samt personer i olika former av
åtgärder (dvs. samtliga sökanden vid AF), är siffran för
Gävleborg i dec -90 8,0 %. Vid Bollnäs och Ljusdals
arbetsförmedlingar är mer än 12 % av befolkningen föremål
för insatser från arbetsmarknaden.

Det totala antalet arbetslösa är vid samma tidpunkt
4 905 vilket innebär att man är nere i de siffertal som rådde
under andra hälften av 70-talet. I den försämring som ägt
rum är det i åldersläget 55 år och äldre som den största
ökningen ligger.

Ungdomen är en grupp som drabbats kraftigt av den
förda socialdemokratiska politiken. Totalt är 4,5 procent av
18--19-åringarna arbetslösa och utan arbete. I
åldersgruppen 20--24 år är situationen ännu allvarligare.
Där är det mer än 6,5 % som är utan arbete.

Nedbrutet ser man att arbetslösheten är högst i Ljusdal
med 4,2 % arbetslösa i åldern 16--64 år. Lägst är den i
Hofors med endast 1,2 procent. Det senare har att göra med
en låg sysselsättningsgrad för kvinnor, hög sjukfrånvaro och
hög andel förtidspensionerade. Även Gävle--Sandviken,
som är den största regionen i länet, har en
ungdomsarbetslöshet kring 5--6 % i åldersgruppen 20--24
år.

Vi reagerar skarpt mot talet om medeltal då det gäller
arbetslösheten. Det finns nämligen, om man ser landet som
helhet, betydande variationer i olika regioner.

Det är av dessa skäl, som vi tagit upp här, vi ser det
nödvändigt att Länsarbetsnämnden i Gävleborg tillförs
ytterligare arbetsmarknadsresurser med 50 milj kr.

Förnya arbetslivet -- 90-talets fråga

Totalt hade 15 200 personer i länet förtidspension eller
sjukbidrag i dec -89. Av dessa hade 13 200 förtidspension.
Antalet förtidspensionerade, 60--64 år, av
arbetsmarknadsskäl var 486.

Gävleborg har ett mycket högt ohälsotal. Bland de
högsta i landet. 1990-talet måste därför bli det decennium
då man på allvar tar itu med det höga antalet
förtidspensionerade och långtidssjuka. Ser man kommunvis
vid samma tid hade Hofors det högsta sjuktalet, därefter
kommer Söderhamn.

Den nyligen startade arbetslivsfonden kommer att
kunna ge bra exempel på hur förändrad organisation och
satsning på rehabilitering kan ge en förnyelse inom
arbetslivet som alla har glädje av. Både arbetstagare,
arbetsgivare och samhället, dvs. främst dess skattebetalare.
Detta genom att:Företagen och offentlig sektor måste få
ner sjukfrånvaron.I dag lägger samhället ner ca 50
miljarder på dem som står utanför arbetsmarknadenDen
enskilde måste slippa lidande.

För centern har det varit naturligt att medverka till
arbetslivsfondens verksamhet. Nu går pengarna tillbaka till
arbetsgivarna/företagen i Gävleborg istället för den
sedvanliga skattehöjningsvägen. När såg man några höjda
momser gå tillbaka till företagen?

Vi vill samtidigt aktualisera frågan om hur effektiv
rehabiliteringen är och vilka insatser som ger det bästa
resultatet. Det är viktigt att vi fortlöpande följer upp hur vi
satsar medel på rehabilitering samt studerar hur den slår ut.

Avskaffa löntagarfonderna

Under åren 1984--1989 har ca 200 miljoner betalats in i
löntagarfondsavgifter från arbetsgivarna i vårt län.
Löntagarfonderna har inte kunnat redovisa vad de givit i
form av ökad sysselsättning för länet. Dessutom innebär det
en urgröpt blandekonomi. Därför bör löntagarfonderna
avskaffas.

Fondernas medel som i jan -91 innehöll ca 21 miljarder
kronor bör betalas tillbakadels genom återbetalning till
landets invånare,dels till högre utbildning och forskning
samt speciellt till miljöstrategisk forskning.

Medlen skulle genom detta förslag återgå till löntagare
och studerande i Gävleborg.

Vi anser att löntagarfonderna skall avskaffas.

Regional balans

Länet har också en inomregional obalans eftersom den
omstrukturering som ägt rum av skogsindustri, stål och
psykiatri främst drabbat sysselsättningen i länets
inlandskommuner. Förändringar för stål och skogsindustrin
kan slå hårt på vissa orter.

Vi ser hur en förändrad marknad för exempelvis
skogsmaskinindustrin grundligt kan förändra
förutsättningarna för en bygd.

Hela Sverige skall leva-kampanjen måste fortsätta. Den
uppbackning som man förväntat från regeringen och olika
länsorgan har inte fortsatt. Det är nu viktigt att kampanjen
fortsätter med ett offensivt arbete för att söka nya
arbetsformer och nya näringar.

Vi ställer stora förhoppningar till att den nya
Glesbygdsdelegationen skall stimulera till nya former för
verksamhet i glesbygden.

Jord- och skogsbruk

Under de senaste 40 åren har åkerarealen minskat med
nästan en tredjedel. Man kan med den jordbrukspolitik som
idag förs tyvärr befara en ytterligare minskning av länets
odlade arealer. Det vore mycket olyckligt om detta skulle
leda till obrukade delar av landskapet på sina håll.

Vi anser att familjejordbruksföretagen skall dominera
även i framtiden. Den situation som råder idag, att två av
tre lantbrukare får sin huvudsakliga försörjning av sina
inkomster från annan verksamhet, är mycket
otillfredsställande. Detta är ett direkt resultat av
jordbrukets svaga lönsamhet.

Det pågår nu en översyn av statens jordbruksnämnd som
innebär att man föreslår en förändrad områdesindelning för
länets jordbruk. Vi anser att detta inte får ske.
Jordbruksbeslutet 1990 innebar att man slog fast att
Norrlandsstödet av beredskaps och regionalpolitiska skäl
skulle finnas kvar. Därigenom har det förutsatts att
Norrlandsjordbruket, dvs. även Gävleborgs, inte skall få
försämrade villkor.

Riksdagsbeslutet om att Norrlandsjordbruket
skall hållas skadeslöst för avregleringen måste ligga fast.

Beträffande skogsvårdsavgiften, som slår mycket
negativt, anser vi att den skatten bör upphöra.

Utveckla Gävleborg med särskilda insatser för
Gävleborg

Det är inte rimligt att en akut industrikris behandlas helt
annorlunda än en kontinuerligt pågående
strukturförändring med minskade arbetstillfällen. När
storstaden Malmö drabbades av nedläggning av Kockums
varv skyndade regeringen fram med nya pengar (800 milj).
Exempel finns på ytterligare paket i miljardklassen.

Redan vid riksmötet l985/86 väckte vi från centerns sida
en motion om ett X-paket (Gävleborg är X län). Förslaget
tilldrog sig stort intresse i så gott som alla kommuner i länet,
men avslogs dessvärre av riksdagen.

Länsstyrelsen har därefter utarbetat ett X-paket. En rad
myndigheter, organisationer och näringsliv har påbörjat ett
brett och aktivt arbete med en gemensam länsstrategi.

Arbetet i länsstyrelsen fortsätter. Men det undanröjer
inte behovet av aktivare regeringsinsatser i likhet med de
initiativ som man tagit i samband med satsningar på andra
regioner.

Även om stödområdets gränser ligger fast är det viktigt
att möjligheter ges för de investeringar som kan ske för att
ersätta arbetstillfällen som förloras.

Länsanslaget till Gävleborg som anslås i regeringens
budgetproposition överensstämmer enligt vår mening inte
med de behov som finns för att utveckla
näringslivsstrukturen.

Vi anser att länsanslaget bör ökas till 85 milj. Vi anser
också att åtgärder bör vidtagas för att presentera
sammanhållna insatser för att utveckla Gävleborg och att
projekt som är nödvändiga ur arbetsmarknadssynpunkt kan
erhålla stöd som om det låg inom stödområdet.

3. Bättre miljö

Länet har naturliga förutsättningar för en bra natur och
livsmiljö. För en framåtsyftande energipolitik bör nu en
ordentlig satsning göras på biobränsle i länet. En sjöbaserad
vindkraftsanläggning bör utvecklas utefter Jungfrukusten.

Det gäller också att ta lärdom av Tjernobylkatastrofen,
som gav länets invånare ett konkret exempel på vad som
kan hända med kärnkraft. Vi har nu sett hur två
anläggningar i Tjernobyl och Harrisburg visat hur man
felbedömt riskerna med kärnkraft.

Vi reagerar kraftigt mot den nonchalans som de centrala
myndigheterna inklusive regeringen visat genom att inte
arbeta för en kraftfull uppföljning av Tjernobylkatastrofen
samt inte visat ett ordentligt agerande mot den sovjetiska
regeringen för de miljöskador man åsamkat
Norrlandskusten.

Många av länets sjöar är starkt angripa av försurningen.
I den mån kalkning kan var ett sätt för sjöarna att överleva
bör detta ske.

Frågan om farligt gods genom länet bör fortlöpande
följas av kommunerna och det är viktigt att dessa frågor
samordnas i händelse av olyckor.

Miljön efter havskusten bör följas upp bättre. Vi kunde
se hur katastrofen med tankern ''Thuntank'' skapade stora
miljöproblem under lång tid. Det bör vara en självklarhet
att tankers som transporterar olja skall vara försedda med
dubbla bottnar.

Miljöförstöringen av Östersjön har gått långt. Men även
om de baltiska länderna och tidigare DDR samt Polen
svarar för en stor del, kommer också betydande
miljöutsläpp från den svenska industrin.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen anslår 10,2 milj. kr. som
infrastruktursatsning för lokal och investeringsanslag för
Högskolan i Gävleborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad satsning på utbildning i
Gävleborg,

3. att riksdagen beslutar att införa gymnasieutbildning
för lokalvårdare,

[att riksdagen beslutar anslå 1,2 milj. kr. till projektet
''Lincentrum Hälsingland'',1]

[att riksdagen beslutar se över länsmuseernas ekonomiska
situation,2]

4. att riksdagen beslutar om ytterligare 50 milj. kr. i
arbetsmarknadsinsatser utöver vad som anges i
budgetpropositionen,

[att riksdagen beslutar att löntagarfonderna skall
avskaffas,3]

5. att riksdagen beslutar om en ökning av länsanslaget på
15 milj. kr. till Gävleborgs län,

6. att riksdagen beslutar att ett regionalpolitiskt stöd
tillfälligt kan utgå av arbetsmarknadsskäl även till företag
som ligger utanför stödområdet i Gävleborgs län,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöpolitiska åtgärder i
Gävleborg.4]

Stockholm den 25 januari 1991

Gunnar Björk (c)

Karin Starrin (c)

1 1990/91:N359
2 1990/91:Kr352
3 1990/91:Fi225
4 1990/91:Jo808

Bilaga