Registrerat partnerskap för homosexuella

Motion 1990/91:L408 av Anita Stenberg m.fl. (mp)

Sveriges riksdag fastslog redan 1973 att ''en samlevnad
mellan två parter av samma kön är en från samhällets
synpunkt fullt acceptabel samlevnadsform''.

1987 antog riksdagen lagen om homosexuella sambor.
Det är en lag som i vissa hänseenden jämställer homo- och
heterosexuella sambor. Det är dock helt klart att denna lag
inte i tillräcklig omfattning tillfredsställer homosexuella
sammanlevandes krav på att få sin samlevnad lagreglerad.

I Danmark har man infört möjligheten till registrerat
partnerskap för homosexuella. Det finns två viktiga skäl
som talar för att även i Sverige skapa förutsättningar för att
registrera sitt förhållande som en i huvudsak likställd
möjlighet till heterosexuellas äktenskap.

Det första och grundläggande skälet är att homosexuell
och heterosexuell kärlek är två likvärdiga former av
mänsklig närhet, gemenskap och samhörighet. Den enda
väsentliga skillnaden mellan hetero- och homosexuella är
att heterosexuella väljer en partner av andra könet medan
homosexuella väljer en av samma kön. Homosexuella som
lever i en parrelation har samma behov av att lagreglera sitt
mellanhavande som heterosexuella har. Även
homosexuella medborgare måste ges möjlighet att inför
omgivningen och samhället legalisera sitt förhållande.

Det andra skälet är att många homosexuella lever med
ett stort mått av självförakt inför sin egen förmåga till
kärlek. Det är ett självförakt som grundar sig på
omgivningens okunskap om homosexualitet och oförmåga
till att erkänna de homosexuellas rätt till ett fullvärdigt liv.
Detta leder ofta till att många döljer sin läggning och tvingas
leva ett dubbelliv, som tär på de mänskliga krafterna. Med
en större öppenhet kring homosexualiteten skulle samhället
tillföras mycket positiv och kreativ kraft som skulle komma
oss alla till del.

I dag har homosexuella inte samma valmöjligheter som
heterosexuella. Subjektiva skäl för homosexuella och
objektiva skäl för samhället talar för att ge homosexuella
möjlighet att liksom heterosexuella välja den levnadsform
som passar var och en bäst. Denna möjlighet måste då också
innebära valet mellan att leva ensam eller tvåsam.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag som
ger homosexuella möjlighet att få sin samlevnad lagreglerad
i ett registrerat partnerskap.

Stockholm den 16 januari 1991

Anita Stenberg (mp)

Kent Lundgren (mp)

Inger Schörling (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goe s (mp)