Registrerat partnerskap för homosexuella

Motion 1990/91:L417 av Lars Werner m.fl. (v)

Ett äktenskap innebär en rad sociala, ekonomiska och
juridiska åtaganden och rättigheter för parterna sinsemellan
och visavi samhället. I flera avseenden gäller lika
förhållanden för dem som, i stället för att gifta sig, lever som
sambor. Det är otvivelaktigt så, att normen i vårt samhälle,
på gott och ont, är att vuxna människor ska leva i
parförhållande och på olika sätt sanktioneras också detta.

Men fortfarande utesluts en stor grupp vuxna människor
från att leva enligt denna gängse norm, dvs i ett legaliserat
parförhållande. Ty den samhälleliga legitimering som ett
äktenskap innebär gäller inte homosexuella par.

Det finns ingen annan skillnad mellan homosexuella och
heterosexuella än den, att homosexuella känslomässigt dras
till personer av samma kön och heterosexuella dras till
personer av motsatt kön. Det innebär dock inte med
automatik att synen på homosexualitet en gång för alla är
befriad från fördomar. De flesta människor förväntar sig,
utan att reflektera över det, att alla är heterosexuella.
Kärleken hyllas i alla sammanhang. Kärlek mellan man och
kvinna, mellan föräldrar och barn, till naturen, och rentav
kärlek till fosterlandet, ses som vacker och
eftersträvansvärd. Men den homosexuella kärleken
omgärdas inte av samma positiva uppmärksamhet. Den är
osynliggjord.

Ett registrerat partnerskap för homosexuella skulle dels
innebära praktiska lösningar av juridiska och ekonomiska
problem. Men det skulle också bidra till att homosexuella
fick ett bättre samhälleligt erkännande, och att den
homosexuella kärleken respekterades och erkändes på
samma sätt som kärleken mellan heterosexuella.

Den allmänna opinionen ligger nu före lagstiftningen.
Det är otvivelaktigt så att vi ser en ständigt ökad acceptans
i samhället för homosexuella i allmänhet och homosexuell
samlevnad i synnerhet. Men riksdagen har hamnat på
efterkälken. I Danmark, medlem i EG, har man sedan snart
två år tillbaka en lag om registrerat partnerskap. I Norge
pågår ett arbete i stortinget med att ta fram ett förslag, med
den danska lagen som förebild, och på samma sätt är det i
Nederländerna.

Socialstyrelsen har genom beslut av regeringen i
december 1987 givits ett övergripande ansvar för
samordningen av insatser för homosexuella. I uppdraget
ingår att i samband med berörda myndigheter följa
utvecklingen av de homosexuellas situation. Man ska också
överväga i vilka former diskrimineringen av homosexuella
kan motverkas av samhället.

Som ett led i detta arbete har socialstyrelsen utarbetat
ett förslag om registrerat partnerskap. Vänsterpartiet anser
att förslaget ska ligga till grund för lagstiftning rörande
registrerat partnerskap för homosexuella. Förslaget
ligger helt i linje med våra tidigare framförda motioner om
registrerat partnerskap. Förslaget tillgodoser enligt vår
mening de krav som sedan länge framförts av de
homosexuella själva. Det ansluter till den år 1989
antagna danska lagen.

Det är angeläget att riksdagen nu antar ett principbeslut
att det genom lagstiftning införs en särskild samlevnadsform
i form av registrerat partnerskap. Likaså bör riksdagen
uppdra åt regeringen att i särskild ordning överväga vilka
regler i annan lagstiftning som ska gälla för denna
samlevnadsform.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i
motionen anförts om registrerat partnerskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
angående vilka lagregler som bör gälla för denna
samlevnadsform.

Stockholm den 23 januari 1991

Lars Werner (v)

Berith Eriksson (v)

Lars-Ove Hagberg (v)

Bo Hammar (v)

Margó Ingvardsson (v)

Ylva Johansson (v)

Bertil Måbrink (v)

Elisabeth Persson (v)