Registrering av sjukhusinfektioner

Motion 1988/89:So427 av Lars Sundin (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :So427

av Lars Sundin (fp)

Registrering av sjukhusinfektioner

Den slutna kroppssjukvården i Sverige omfattar årligen ca 1,5 miljoner
vårdtillfällen. Enligt amerikansk statistik kompliceras 3-4% av vårdtillfällena
på moderna sjukhus av sjukhusinfektion. I Sverige saknas tyvärr
motsvarande registrering av infektioner och andra vårdkomplikationer men
problematiken är densamma som i USA och en extrapolation därifrån skulle
betyda minst 50 000 fall av sjukhusinfektion per år hos oss. De vanligaste
sjukhusinfektionerna utgörs av postoperativ infektion, urinvägsinfektion,
lunginflammation och allmän blodförgiftning.

Sjukhusinfektion förlänger vårdtiden med i genomsnitt två veckor vid
postoperativ infektion och ned till ett fåtal dygn vid urinvägsinfektion. En
försiktigt uppskattad genomsnittlig vårdtidsförlängning på 5 dygn till en
kostnad av 2 000 kr. per dygn skulle innebära en årlig extra kostnad för
sjukhusinfektioner på minst 500 milj.kr. för den slutna vården i Sverige.
Därtill kommer samhällets kostnader för öppenvård, sjukskrivning, arbetsbortfall
samt inte minst lidande och risk för men och dödlig utgång för
patienten.

Svenska och amerikanska erfarenheter har visat att en kontinuerlig
registrering av infektionskomplikationerna utan införandet av ytterligare
infektionsförebyggande åtgärder medför en minskning av komplikationerna
på 30-40%. Enbart för kirurgiska infektioner beräknas en dylik registrering
i Sverige innebära en besparing på minst 150 milj.kr. per år och dessutom
minskat lidande m.m. för 6 000 patienter. Infektionssiffror kan dessutom
ligga till grund för utvärdering av nya förebyggande insatser och ytterligare
reduktion av infektionsrisken.

En registrering har alla förutsättningar att bli en för vården inte bara
humanitär utan också mycket lönsam investering. Den utgör en viktig del av
den uppföljning av vårdresultat som hälso- och sjukvården bör utveckla för
att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning: en kvalitativt
högtstående vård på lika villkor.

I december 1987 utgick remisstiden för lagförslaget om den medicintekniska
säkerheten. Förslaget har tillkommit mot bakgrund av bl.a. dialysolyckan
i Linköping och att uppskattningsvis 50-100 allvarliga tillbud p.g.a. tekniska
apparatfel eller felaktig skötsel årligen inträffar i svensk sjukvård. I
föreliggande lagförslag poängteras vikten av att dylika tillbud rapporteras för
åtgärdande av en haverikommission. Eftersom infektionskomplikationerna
utgör ett problem av en helt annan storleksordning och som visats vara
klart åtkomligt för motåtgärder, bör dessa registreras och åtgärdas lika väl

som de rent medicintekniska tillbuden och behandlingskomplikationerna. Mot. 1988/89

En regelbunden, helst årlig, sammanställning och uppföljning av resultaten So427
bör göras.

Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om löpande registrering av infektionskomplikationer
vid svenska sjukhus.

Stockholm den 19 januari 1989

Lars Sundin (fp)