Regleringsavgifterna på mejeriprodukter

Motion 1989/90:Jo230 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo230

av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Regleringsavgifterna på mejeriprodukter

Mot bakgrund av debatten om sänkning resp. slopande av mervärdeskatten
pä baslivsmedel är det angeläget att anlysera EG:s system för jordbruksstöd.

Detta stöd finansieras med ca 1,5 % av momsen på alla handelsprodukter
och inte som hos oss enbart med avgifter för livsmedel och jordbruksprodukter.
Detta EG-stöd kostar genomsnittligt medborgarna i EG-länderna ca 500
kronor årligen, motsvarande en totalkostnad på 4 miljarder kronor överfört
till svenska förhållanden. Denna summa skall jämföras med jordbruksnämndens
årsintäkter på ca 14 miljarder enbart genom den extra matskatten. Mervärdeskatten
för motsvarande baslivsmedel uppgår till ett belopp av ca 8 miljarder
kronor. Denna skatt kommer hela folkhushållet till del, medan det
hittills varit helt tyst om en extra matmoms på drygt 15 miljarder, vilken
tillkommit för att skydda en genomreglerad jordbrukssektor från konkurrens
utifrån.

Låt oss syna denna "extra matmoms, som kom till redan 1933, närmare i
sömmarna. För t.ex. vispgrädde utgår en sådan matskatt, s.k. försäljningsavgift,
med 10 kronor per liter, vilket motsvarar ca 35 % av butikspriset. Motsvarande
mervärdeskatt är ca 23%. Ursprungligen var avsikten att ekonomiskt
stödja renodlade smörmejerier med hjälp av avgifter för konsumentmjölkprodukter
och ost. Dessa smörmejerier försvann i denna form för 30
år sedan, då detta smörstöd drogs in, men stödet har tydligen ändå stannat
kvar i mejerimonopolet, till synes för exportbidrag till extremt lågbetalda
mejerivaror, som torrmjölk och smör, medan däremot export av välbetald
kvalitetsost saknas.

Denna gräddskatt bidrog sannolikt också till att mjölkbönderna tvingades
tvångsslakta drygt 50 000 mjölkkor för några år sedan, för att, som det sades,
bringa ner mjölköverskottet.

Mjölkförsäljningsintäkterna minskade som en följd härav med ca 1 miljard
kronor. Genom gräddskatten blev den äkta gräddmjölken för dyr i
glassfabrikerna, som i stället använde billigare margarin, skummjölk och
vasslepulver (s.k. mjölkråvara) i glasstillverkningen .

För lättmjölk och standardmjölk uppgår den extra matskatten (försäljningsavgiften)
till drygt 25 resp. ca 20% av butikspriset. I sammanhanget
kan tilläggas att om staten som t.ex. i Finland hade avkrävt mejerierna att
prisskillnaden mellan lättmjölk och standardmjölk skulle motsvaras av

smörfettvärdet, skulle vårt lättmjölkpris varit mer än 50 öre lägre per liter
än standardmjölkpriset.

Förutom denna försäljningsavgift utgår också en regleringsavgift på rapsproteinmjöl.
Denna motsvarar en importavgift och uppgår till ca 1 krona per
kg. Avgiften belastar animalieproduktionen och i sin tur livsmedelspriserna.
Vad vi kan förstå tar jordbruksnämnden in (främst till mejerimonopolet)
minst lika stora extra avgifter av konsumenterna som statsmakterna subventionerat
konsumtionsmjölken med.

I flera utredningar och rapporter på senare tid har konstaterats att det
svenska jordbruket och livsmedelsproduktionen är i behov av en kraftig omstrukturering.
Det är dock fullt möjligt att avskaffa ovannämnda extra matskatt
utan att behöva avvakta mera genomgripande förslag till avreglering.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av regleringsavgifter på mejeriprodukter.

Stockholm den 25 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s)

Bo Nilsson (s) Jan Andersson (s)

Birthe Sörestedt (s) Maja Bäckström (s)

Mot. 1989/90
Jo230

14