Reglerna för registrering av vårdår

Motion 1988/89:Sf259 av Charlotte Cederschiöld (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Sf259

av Charlotte Cederschiöld (m)
Reglerna för registrering av vårdår

En av de reformer som genomfördes under den borgerliga regeringstiden
var föräldrars rätt till s. k. vårdår om de under större delen av ett kalenderår
vårdat ett här bosatt barn som inte fyllt tre år (11 kap 6a § AFL).
Bestämmelsen, som gäller fr. o. m. år 1982, innebär att föräldern får tillgodoräkna
sig året som år med pensionspoäng. För att få full ATP krävs 30 år
med pensionspoäng. Har man exempelvis endast 27 år med pensionspoäng
får man endast 27/30 ATP. Vårdår påverkar inte pensionspoängens
storlek utan kvalificerar endast för tid.

De viktigaste förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att få
vårdår tillgodoräknade är följande:

Sökanden har vårdat barn utan att samtidigt ha förvärvsarbetat eller
studerat

Endast vård före barnets 3-årsdag räknas som vårdtid

Vården har sammanlagt varat men än 6 månader av kalenderåret.
Behöver inte vara sammanhängande

Skriftlig ansökan görs till försäkringskassan senast ett år efter utgången
av det år som skall tillgodoräknas.

Möjligheten att få räkna pensionsår för vård av barn är särskilt viktig för
den förälder som tar det största ansvaret för barnet/barnen. Denna rättighet
skall ses mot bakgrunden av att en man på tio får full pension och en
kvinna på hundra, enligt försäkringsbolagens information. Orsaken är i
regel brist på ATP-år för kvinnans del, ofta grundat på hennes ansvarstagande
för barnen.

Riksdagen har vid flera tillfällen de senaste åren behandlat det sjunkande
antalet anmälningar av vårdår, riksdagarna 1986/87 och 1987/88.

Någon konkret åtgärd som förändrat situationen för de föräldrar som nu
missat en del av sin framtida pensionsinkomst har dock inte vidtagits.
Däremot har broschyren Föräldrapenning kompletterats med information
om vårdår. Frågan utreds därtill ingående bl. a. med SCB:s hjälp
medan statistiken talar sitt tydlig språk.

Mot.
1988/89
Sf259 265

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sfi5 9-265

1

Totalt antal beviljade vårdår 1982: 17 159

1986: 5 474

Mot. 1988/89

SE259

Beviljade vårdår fördelade på

kön 1982: 17038 kvinnor, 121 män

1985: 5 326 kvinnor, 40 män

Enligt riksförsäkringsverkets beräkningar (pressmeddelande 88-12-19)
skulle siffrorna innebära att i verkligheten missar nio av tio denna möjlighet
till bättre pension.

Med all sannolikhet är det så att människor inte medvetet tackar nej till
bättre pensionsforhållanden. Man kan således ifrågasätta om den kartläggning
av 1 000 personer som SCB nu gör verkligen ger ett resultat som
motsvarar de resurser kartläggningen tagit. Befintlig statistik torde vara
tillräckligt belägg för att informationen om vårdårsrätten är bristfällig. Det
kan naturligtvis finnas både politiska och administrativa underliggande
skäl till detta. Om det nu finns en gemensam politisk vilja att föräldrar
verkligen ska få de pensionsförbättringar de har rätt till, borde det nu
finnas förutsättningar för nya regler för registrering av vårdår.

De två vägar som förefaller mest naturliga är då antingen direkt riktad
information eller automatisk registrering. Båda vägarna förutsätter riksdagsbeslut.

1 det ena fallet för att utsträcka anmälningstiden så att den riktade
informationen till hela den berörda befolkningen hinns med. Man skulle få
söka fram dem som har samhörighet med barn under tre år och som inte
av egen kraft tjänat in PGI pga. föräldrapenning, förvärvsinkomst eller
annan pensionsgrundande ersättning. Detta kan inte ske förrän vid eller
efter utgången av andra året efter vårdåret, dvs. då det enligt nuvarande
regler är för sent att ansöka. Ansökningstiden måste då utsträckas. En viss
sannolikhet talar för att den vägen blir dyrare pga. att en direkt korrespondens
med alla föräldrar blir nödvändig. Onödigt krångligt kan det också
synas att gå den vägen i dataålderns tidevarv.

Det är tekniskt okomplicerat att göra en automatisk registrering, men
det kräver ett omformulerat riksdagsbeslut angående vårdårets registrering.
En automatisk registrering skulle kunna tillgå så att alla föräldrar till
barn under tre år registreras automatiskt för tillgodoräknande av vårdår.
Alla som har haft en inkomst över ett basbelopp faller omedelbart bort,
precis som med gällande bestämmelser. Endast i de mycket få fall där båda
föräldrarna haft inkomst under ett basbelopp krävs att kontakt tas för att
utröna vilken förälder som haft det huvudsakliga ansvaret för barnet.
Administrationen skulle därmed hållas på ett minimum och föräldrar
skulle slippa fylla i blanketten, komma ihåg anmälningsdatum etc.

Det krävs således ett nytt riksdagsbeslut när det gäller registrering av
vårdår om föräldrar i fortsättningen skall komma i åtnjutande av de
pensionsrättigheter de faktiskt har. En schablonmodell med automatisk
registrering borde vara den smidigaste och för alla mest praktiska och
rättvisa lösningen. Den ger ingen förtur till den som är om sig och kring sig

2

eller har vana vid blanketter, tider och pappershantering. Automatisk
registrering vore att föredra. Skulle man ändå stanna för direktinformation
kan detta ses som ett steg på vägen. Det väsentliga är dock att
medborgarna på ett enkelt och praktiskt sätt kan tillgodogöra sig sina
rättigheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna
för registrering av vårdår i enlighet med motionens riktlinjer.

Stockholm den 18 januari 1989

Charlotte Cederschiöld (m)

Mot. 1988/89

Sf259

3