Reglerna om restriktioner för häktade

Motion 1989/90:Ju712 av Hans Göran Franck m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju712

av Hans Göran Franck m.fl. (s)
Reglerna om restriktioner för häktade

I lag (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. anges inledningsvis
att Den som är häktad på grund av misstanke om brott eller av
annan anledning får ej underkastas mera omfattande inskränkningar i sin
frihet än som påkallats av ändamålet med häktningen samt ordning och säkerhet...
(1 §).

Varje år häktas ca. 11000 personer som misstänkta för brott. Häktning
beslutas av domstol efter framställning av åklagare. Så sent som i april 1988
har reglerna för häktning skärpts såtillvida att åklagares häktningsframställning
måste prövas av domstol senast inom fyra dagar efter det att en person
berövats friheten som misstänkt för brott. När denna fråga prövades i Europadomstolen,
en prövning som föranledde den senaste ändringen av det aktuella
lagrummet, var det direkt avgörande att ett så tungt ingripande, som
ett frihetsberövande utgör, bör beslutas av domstol så snart som möjligt.

116 § Lag om behandling av häktade och anhållna m.fl. ges åklagare möjlighet
att besluta om vissa inskränkningar i den häktades möjligheter att ta
emot besök, telefonera, skriva och mottaga brev, följa massmedia m.m.

Detta innebär främst ett allvarligt intrång i den häktades integritet och kan
sägas utgöra ett anmärkningsvärt undantag från huvudregeln i 1 §.

Av de häktade underkastas enligt uppgift ungefär 50 % restriktioner av
detta slag. En merpart av de häktade är misstänkta för tillgreppsbrott av
mera okomplicerad natur eller mindre våldsbrott och häktas p.g.a. risken att
de skall undandraga sig lagföring eller fortsätta med sin brottsliga verksamhet.
För de flesta häktade gäller således att syftet med häktningen torde vara
tillgodosett enbart genom frihetsberövandet, arten av deras brottslighet är
sådan att de oavsett eventuella restriktioner knappast har möjlighet att fortsätta
densamma.

Av rättssäkerhetsskäl, om icke av samma tyngd som frågor om själva frihetsberövandet
men med ett principiellt likartat resonemang, bör också frågan
om restriktioner under pågående häktesvistelse avgöras av domstol,
lämpligen i samband med beslut om häktning. För att - även om domstol
beslutar om restriktioner - dessa icke skall bestå under längre tid än vad som
erfordras i det enskilda fallet, bör lagrummet utformas så att åklagare ges
möjlighet att häva sådana restriktioner. I övrigt bör frågan om restriktioner
prövas vid de tillfällen en domstol omprövar häktningsbeslutet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förändringar i reglerna om restriktioner
för häktade.

Stockholm den 17 januari 1990
Hans Göran Franck (s)

Stig Gustafsson (s)

Anita Johansson (s)

Evert Svensson (s)

Sverre Palm (s)
Åke Gustavsson (s)

Mot. 1989/90
Ju712

11