Reklamen i tidningarna

Motion 1990/91:L720 av Gösta Lyngå m.fl. (mp)

Konsumismen, ett hot mot livskvaliteten

Under de senaste decennierna har en ökad konsumtion
haft två komponenter:Tekniska framsteg har gjort att
livet blivit lättare än det var för gångna generationer. Mer
automatik i hushållet, bättre design på hemutrustning,
lättare transportmöjligheter ger alla grundvalen för det
behagligare liv, som nu är möjligt. Livskvaliteten har i dessa
avseenden ökat.Önskan av industrin att marknadsföra
sina produkter har lett till hårda reklamkampanjer, där
psykologisk kunskap samvetslöst utnyttjas för att hos
människor framskapa behov av ting som inte har andra
syften än att ge ekonomisk vinst för de producerande
företagen. Denna framskapade konsumism är ett hot mot
livskvaliteten.

Köpfrid

Ett gott utnyttjande av de tekniska landvinningar som
gör livet lättare att leva fordrar saklig information som den
enskilde konsumenten i lugn och ro kan studera och på vars
bas han kan fatta sina egna beslut.

Vi anser å andra sidan att människors livskvalitet
sjunker om de ständigt irriteras av information som de inte
i sin situation har intresse av. De kommersiella intressena
inriktar sig ofta på att störa den som koncentrerar sig på sitt
arbete, på sitt intresse, på sin familj, med att informera om
produkter som den potentielle kunden skall övertygas om
att köpa. Ju bättre det lyckas att bryta en persons vila eller
koncentration, dess större möjlighet har reklamen att nå sitt
syfte. Detta är ett djupt oroande intrång i mänsklig
integritet och samhället bör göra allt för att begränsa detta
tryck av säljare på förväntad konsument.

Köpinformation

Samtidigt är det viktigt att god och saklig information
ställes den till förfogande som planerar att göra ett inköp.
Den informationen kan delvis ges av något
konsumentforum och antages då vara så objektiv som den
organisationen kan göra den. Emellertid bör också
information ges av producent eller säljare av en vara.
Informationen kan då inte förväntas vara objektiv, men bör
vara saklig. Den bör också finnas på sådant ställe att en
konsument lätt kan komma åt och jämföra information om
varor som erbjuds.

Dagstidningen som informatör och som reklammedium

Den tidning som varje morgon dimper in genom
brevlådan borde vara en utmärkt bärare av god
information. Före planerandet av sin dag, kan en person
bestämma vilka varor han eller hon skall köpa eller vilken
bio som skall besökas.

När det gäller det senaste behovet fungerar
informationen utmärkt. Man vet var bioannonserna finns,
man kan jämföra dem, om man tänker gå på bio och man
tittar inte på den sidan om man inte behöver.

När det däremot gäller behovet att handla en vara, är
systemet helt kaotiskt. Den som läser kultursidan kan mötas
av braskande annonser om damunderkläder; den som vill
studera sporten, får på köpet information om en viss sorts
kaffe.

Detta system som helt står i den kommersiella reklamens
tjänst, är irriterande och fyller inte på något vis elementära
krav på konsumentinformation. Dessutom är det
resursslösande eftersom en mycket stor del av tidningarna
upptas av reklam som inte efterfrågats. Pappersmängden
som används är enorm och tär såväl på vår skogstillgång
som vår energibudget.

Reklambilagor

Miljöpartiet de gröna föreslår att tidningarna har
särskilda sidor för reklam, som där ordnas efter
ämnesområde. Övriga sidor reserveras för information av
icke-kommersiell natur. Reklamsidorna kan samlas till
särskilda bilagor som man kan avvara eller ha alltefter
önskan.

Hemställan

Med anledning av vad som anförts ovan hemställs

att riksdagen hos regeringen begär regler för tidningars
disposition enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1991

Gösta Lyngå (mp)

Kaj Nilsson (mp)

Hans Leghammar (mp)