Religionsfriheten för kungafamiljen

Motion 2003/04:K240 av Torsten Lindström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om sådan ändring av grundlagen att statschefen och övriga medlemmar i den kungliga familjen erhåller religionsfrihet på samma villkor som rikets övriga invånare.

Motivering

I Sverige gäller religionsfrihet sedan ett femtiotal år. Denna religionsfrihet omfattar dock inte alla medborgare. Statschefen är undantagen. Kungafamiljen är enligt rikets grundlag hänvisad till att tillhöra en specifik trosuppfattning.

I successionsordningen (SFS 1810:926), som är en av Sveriges fyra grundlagar, föreskrivs i 4 §:

Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungliga huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungliga familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.

Den som av egen och fri vilja väljer en annan trosuppfattning än den stadgade fråntas således rätten att ärva tronen. Hotet om förlorad successionsrätt är en stark inskränkning av den kungliga familjens religionsfrihet.

I andra länder, till exempel vårt grannland Finland, saknas motsvarande inskränkning i statschefens, i deras fall presidentens, åsikts- och trosfrihet. I Finlands grundlag sägs inget om att statschefen bör eller skall tillhöra någon särskild religion eller kyrka. I den finländska grundlagen 11 § föreskrivs: Var och en har religions- och samvetsfrihet.

Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. I Finland gäller därmed religionsfriheten alla invånare till skillnad från i Sverige.

Den svenska inskränkningen i den kungliga familjens religionsfrihet är knappast rimlig i ett modernt demokratiskt samhälle utan ter sig mer som en kvarleva från en föråldrad till då religiös enhet påstods råda. Det är dags att låta regenten och övriga i den kungliga familjen omfattas av religionsfriheten. Grundlagen bör därför ändras.

Stockholm den 24 september 2003

Torsten Lindström (kd)