Religionsvetenskaplig utbildning i Umeå

Motion 1991/92:Ub518 av Britta Bjelle (fp)

Arbetsenheten för religonsverksamhet (ARV) vid
Umeå universitet bildades 1990-07-01. Som grund för
verksamheten föreligger ett samarbetsavtal mellan Umeå
universitet och teologiska institutionen vid Uppsala
universitet. Avtalet avser en utlokalisering till Umeå av en
hel religionsvetenskaplig linje (160p) under tiden 1991--95
med 30 platser för de första tre terminerna (40p), och 20
platser för resterande terminer (41--160p). Lärarkrafterna
kommer till största delen från institutionen i Uppsala. Till
linjen sökte 40 studenter och ytterligare 18 sökte till den
enstaka kursen. Totalt 27 studenter blev antagna och kunde
börja sina studier på nyåret 1991. Efter två terminer har
sammanlagt 24 avklarat de kurser som hittills givits.

Särskilda kostnader för den enstaka kursen och
kostnader för en kompletterande kurs i norrländskt
kyrkoliv (20p) under de tre första terminerna med 11
deltagare betalas av Umeå universitet, samt vissa medel till
lokal samordnare (studierektor) och sekreterare i Umeå.
Likaså är lärarna för den sistnämnda kursen från Umeå.

Forskningsanknytningen sker i huvudsak till pågående
forskning i Umeå inom norrländskt kyrkoliv,
folkundervisningens historia, religionspedagogik och
idéhistoria.

Behov av religionsvetenskaplig kompetens

Den goda rekryteringen till pågående kurser visar på ett
uppdämt behov av religionsvetenskaplig utbildning i
Norrland. Inom fyra områden är bristerna särskilt stora:

1. Prästyrket är ett bristyrke, främst i Norrland.
Både stiftet och enskilda pastorat har aktivt deltagit i
försöken att bygga upp en prästutbildning i Umeå. Från
kyrkans sida satsas drygt en kvarts miljon kronor årligen på
att i Umeå komplettera de teoretiska kurserna med en
pastoral/praktisk handledning för de blivande
prästkandidaterna. Detta stöd torde kunna sökas även för
framtiden.

2. Även läraryrket är ett bristyrke i Norrland. I
ämnet religionskunskap är bristen särskilt kännbar,
eftersom många vikarier inte alls har den teoretiska
behörigheten i ämnet. Situationen blir än mer oroväckande
nu, då ämnet både skall bli självständigt i grundskolan och
dessutom bli obligatoriskt i alla program på den nya
gymnasieskolan.

3. Även den högre utbildningen på högskolorna och
universiteten förväntar sig mer av religionsvetenskaplig
kompetens i den tvärvetenskapliga arbetsgemenskapen och
diskussionen. Göteborgs och Linköpings universitet har bl
a på sådana grunder inrättat både professors- och
lektorstjänster. I Umeå efterfrågas denna kompetens inom
många ämnen och forskningsprojekt, vilka kräver insikter t
ex i nordisk religion, kyrklig sed och tradition, nutidens etik
eller djupare begrepp om olika invandrargruppers
kulturella bakgrund, deras problem och möjligheter i det
svenska samhället.

4. Över huvudtaget kräver den allmänna
samhällsdebatten och universitetets tredje roll i
opinionsbildningen att även religionsvetenskaplig
kompetens utvecklas vid universitetet. Det gäller till sist
den ständigt fortgående kunskapsbildningen kring vad det
är att vara människa och därmed bättre förstå sin egen och
andras tillvaro och kultur.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den religionsvetenskapliga
grundutbildningen med 30 platser/år, som tidigare varit
utlokaliserad från Uppsala universitet, permanent inrättas
vid Umeå universitet.

Stockholm den 24 januari 1992

Britta Bjelle (fp)