Rening av övergödda sjöar i Södermanland

Motion 2007/08:MJ468 av Walburga Habsburg Douglas och Roger Tiefensee (m, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om metodutveckling och pilotprojekt för att rena övergödda sjöar i Södermanland.

Motivering

Runtom i Sverige finns en rad övergödda sjöar. Under årens lopp har olika försök gjorts i syfte att förbättra dessa sjöars tillstånd. Övergödningen har varierande orsaker, men i grund och botten handlar det i normalfallet om att upprätthålla en skör balans mellan kväve, fosfor och syreförbrukande material. Av den anledningen finns det inte någon enhetlig metod för rening av övergödda insjöar.

En av dessa övergödda sjöar är Skundern i Södermanland. Den är bland Sveriges mest fosforbelastade insjöar. Det har lett till en obalans mellan karpfisk, zooplankton och växtplankton.

Sjön är mycket väl dokumenterad genom både undersökningar av Flens kommun och Länsstyrelsen i Södermanland. Bakom tillkomsten av dessa undersökningar ligger bland annat en miljöengagerad lokalbefolkning. En miljömedvetenhet har vuxit fram bland allmänhet, tomtägare och jord- och skogsbrukare kring Skundern. De allra flesta är eniga om att fosforutsläppen till sjön måste ner väsentligt. Fosforfria tvättmedel och förbättrade avloppsanläggningar har varit en del av lösningen. En annan åtgärd som diskuterats är att höja den hårt reglerade sjöns vattennivå. En tredje väg skulle kunna vara det som kallas biomanipulering. I Skunderns fall skulle det kunna innebära en minskning av beståndet av karpfisk (främst mört, björkna och brax).

Ett litet och mer behändigt bestånd av karpfisk kan leda till en ökning av zooplankton som i sin tur innebär en mindre andel växtplankton. I slutändan hoppas man att denna åtgärd ska leda till klarare vatten.

Med biomanipulation skulle en bättre och mer attraktiv näringskedja kunna skapas, och en återgång skulle kunna ske till det tillstånd som rådde tidigare. Förhoppningen är att kunna åstadkomma en tillväxt av undervattensväxter, vilka binder näring och ger skydd till zooplankton. Ett förbättrat siktdjup underlättar för rovfisk att jaga och på så sätt kan beståndet av karpfisk hållas nere. Näringskedjan kan följaktligen återta sitt ursprungliga tillstånd efter en viss anpassningstid.

Frågan på vilket sätt en biomanipulation ska åstadkommas är ännu en öppen fråga. En metod som tidigare prövats i andra svenska sjöar är trålning. Men för Skunderns del är troligtvis inte denna metod det mest fördelaktiga alternativet, eftersom sjön är grund och trålen rör upp bottensedimenten där mycket av fosforn finns.

En alternativ metod som skulle kunna fungera är elfiske. Elfiske innebär att fisken bedövas med el, därpå tas den upp och sorteras. Karpfisken tas om hand medan rovfisk som abborre och gädda går tillbaka till sjön. Metoden har dock hittills enbart använts vid provfiske i mindre skala. Det som talar för denna metod i Skundern är just att sjön är grund och därmed borde kunna fiskas på relativt kort tid. Det vore därför intressant att, som pilotprojekt i lite större skala, kunna prova om denna form av biomanipulation skulle kunna fungera i Skundern.

Om utfallet för pilotprojektet blir lyckat finns, förutom ett förbättrat miljötillstånd, även möjligheter att utveckla nya miljötekniker med stor kommersiell potential.

Utveckling av ny miljöteknik för att rena övergödda sjöar skulle därmed kunna innebära nya jobb och nya företag i Södermanland. I detta pilotprojekt ser vi därför potentialen till såväl förbättrad miljö i våra sjöar, som ökade framtidsutsikter för jobb och företagande i Södermanland.

Stockholm den 5 oktober 2007
Walburga Habsburg Douglas (m)	Roger Tiefensee (c)