Resurser till Kvarkenrådet inom Nordiska rådet

Motion 1992/93:U601 av Ulla Orring (fp)

Kvarkenrådet är sedan ett tjugotal år en
samarbetsorganisation mellan kommuner och län på ömse
sidor Kvarken i Bottniska Viken. Verksamheten finansieras
genom Nordiska Ministerrådet men även genom regionala
medel. Kvarkenregionen är känd som ett dynamiskt och
samarbetsinriktat område -- på många sätt en föregångare i
Norden. Historiskt sett har förbindelserna mellan
Österbotten och Västerbotten varit nära och
integrationsfrämjande för framförallt näringsliv och kultur.
Färjetrafiken är mycket dominerande med över en miljon
resenärer över Kvarken per år. Kvarken är det smalaste och
grundaste området i hela Bottniska Viken. Avståndet
mellan Holmöarna på svenska sidan och Valsöarna på den
finska är enbart 20 km.

Kvarkenrådets program för 90-talet syftar till att
förstärka samarbetet, främst för följande områden:
näringslivturism och fritidservice
kommunikationer, bl.a. telekommunikationer och
energiförsörjningmiljökultur och utbildning.

Rådet bedriver en omfattande projektverksamhet. Här
kan speciellt nämnas miljöprojektet kring den sårbara
Bottenviksmiljön som resulterade i boken ''Vad händer
med Bottniska Viken?'' Seminarier har även hållits kring
försök med att minska belastningen av miljön. Man har
även startat forskningsprojekt för att mäta det sura
nedfallet från atmosfären och försök med att uppskatta
nedfallets effekter på vattenkvaliteten i Kvarkenområdets
små sjöar.

Viktiga kommunikationsfrågor har lyfts fram i en
Kvarkenrapport. Det finns stora potentialer för ökat öst-
västligt utbyte över Kvarken, som i en framtid inte enbart
kommer att begränsas att gälla mellan Finland och Sverige.
Ryssland och de baltiska staterna innebär nya och i stort sett
outforskade möjligheter. Befolkningskoncentrationerna är
relativt stora, särskilt i Vasa län, och näringslivet i de båda
länen -- Vasa län och Västerbotten -- är inbördes
kompletterande. Transportsystemen är en mycket viktig
utvecklingslänk för näringsliv och turism.

Frågan om Kvarkensamarbetets fortsatta utveckling
hänger samman med dess finansiering och ekonomi. Här
finns många frågetecken och möjliga hotbilder.
Ministerrådets regionalpolitiska budgetanslag år 1993 är
knappt 28 milj dkr, varav 19,2 till gränsregionala
samarbetsorgan. En inbördes omprioritering och en
nedskärning av anslaget till Kvarkenrådet kan förväntas.
Detta kommer att innebära ett mycket allvarligt avbräck för
det lyckosamma och fungerande samarbetet inom
Kvarkenrådet. Med tanke på kommunernas och de
regionala medlemsorganens ansträngda ekonomi kan även
detta leda till minskade resurser.

Det är utomordentligt angeläget att Kvarkenrådet kan
fortsätta den framgångsrika verksamhet man bedrivit. Inte
minst med tanke på Nordens kommande förankring i EG:s
inre marknad kommer Kvarkenrådet att ha en betydelsefull
uppgift för att utveckla näringslivsförbindelserna i öst-
västlig riktning och mellan i första hand Västerbottens och
Vasa län. Finansieringen av verksamheten får därmed inte
reduceras utan bör utgå enligt tidigare normer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av ett fungerande
Kvarkenråd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Kvarkenrådets finansiering
inom Nordiska rådets ram kan säkerställas.

Stockholm den 18 januari 1993

Ulla Orring (fp)