Ridö-Sundbyholmsarkipelagen som nationalpark

Motion 1991/92:Jo616 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Ridö--Sundbyholmsarkipelagen
Området har i flera avseenden unika naturkvaliteter.
Reservatet ligger i ett av landets rikaste lövskogsområden
och det är ädellövskogen med ek, al, lind, ask och hassel
som präglar områdets natur. Ädellövskogen är delvis åldrig
och under utveckling mot lövurskog. Lövträdsdominansen
är klimatiskt och kulturellt betingad och har möjligen en
obruten kontinuitet från den postglaciala värmetidens
lövskogar.
Hagmarkerna, lundområdena, urskogspartierna och
strandängarna är ofta botaniskt rika med många inslag av
sydliga arter och havsstrandsrelikter. Den värmekrävande
vintergröna misteln är ögruppens mest kända växt. Den har
i dessa trakter sin nordligaste utpost i Europa och samtidigt
sin rikaste förekomst i Norden. Mälarförekomsten räknas
som en värmetidsrelikt.
Mångfalden av biotoper har givit upphov till en rik och
omväxlande fauna. Mer än 30-talet däggdjursarter och 160
fågelarter har noterats för ögruppen. Senare tids forskning
i området har ytterligare befäst de höga faunistiska värdena
vad beträffar det lägre djurlivet. Anmärkningsvärd är också
den rika och särpräglade förekomst av vedinsekter och
storfjärilar som påträffats; några av dem har här sin
nordligaste utpost i världen.
Området bildar en väl avgränsad skärgård bestående av
160 öar och holmar i Mälaren mellan Västerås och
Eskilstuna om ca 8 700 hektar, varav 1 715 hektar land.
Mälarnaturen är speciell i landet och har högt
bevarandevärde.
Som en första etapp på vägen mot en nationalpark
avsatte länsstyrelserna i Västmanland och Södermanland år
1984 området som naturreservat. Vid beredningen av
ärendet uttalade statens naturvårdsverk ''att det finns skäl
som talar för inrättande av nationalpark''.
Reservatbildningen har betytt mycket för områdets
säkerställande. Allvarliga problem finns emellertid. Ett
sådant är naturvårdsverkets svårigheter att betala den
ersättning som domänverket anser sig behöva ha.
Den organisatoriska splittringen i området är ett annat
problem som försämrar möjligheterna att nå de intentioner
som finns för området. Denna försämring kan bli påtaglig
när domänverket bolagiseras.
I november 1991 förklarade domänverket i skrivelse till
länsstyrelsen sin avsikt att avstycka tomter kring befintliga
hus på Ridön. En försäljning av statlig mark på Ridön
motverkar således möjligheten till en framtida
nationalpark. Ett beslut om inrättande av området som
nationalpark skulle medföra att ett samlat grepp kan tas på
de problem som finns. Det är oundgängligt, om de höga
naturvärdena skall kunna bevaras.
Ökat naturvårdsanslag
Naturvården kämpar i dag med för små anslag i
förhållande till behov och ambitioner. Den aviserade
omläggningen av den svenska jordbrukspolitiken kommer
ytterligare att öka kraven på resurser för att kunna hålla
tillräckligt stora delar av det öppna landskapet intakt.
Många höga naturvärden är knutna till just
odlingslandskapet, särskilt resterna av äldre ängs- och
hagmarker och småskaliga åkerlandskap. I Västmanlands
län finns ca 2 000 hektar åker och 2 000 hektar ängs- och
hagmark inom naturreservat som är riksobjekt för
naturvård och i några fall också för kulturminnesvård.
Medel för avtal om skötsel av dessa finns inte i erforderlig
omfattning.
Lokaler för sällsynta växter och djur försvinner i snabb
takt. De mest värdefulla områdena måste avsättas som
naturreservat eller naturvårdsområden. Långsiktiga
förutsättningar för områdenas skötsel kan därmed uppnås.
Skall bevarandesyftet uppnås måste områdena emellertid
skötas mycket väl. Insatta skötselåtgärder ger direkta
resultat i form av positiv utveckling av det värdefulla växt-
och djurlivet. Iståndsättning och skötsel av strandängar har
påtagligt gynnat häckning och rastning för sådana fågelarter
som varit hotade på grund av strandängarnas igenväxning.
Särskilt vadarfåglar har gynnats av dessa reservat, men
också andra arter som exempelvis gulärlan.
Den fortgående förändringen av vårt kulturlandskap gör
att naturvården får allt större betydelse för växt- och
djurarter, som för sin överlevnad kräver speciella
betingelser.
Enligt vår uppfattning bör regeringen vid behandling av
denna fördjupade anslagsframställan prioritera skötsel av
naturreservat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Ridö--
Sundbyholmsarkipelagen i Mälaren bör avsättas som
nationalpark.

Stockholm den 22 januari 1992

Lena Hjelm-Wallén (s)

Roland Sundgren (s)

Berit Oscarsson (s)

Margareta Israelsson (s)

Göran Magnusson (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Ridö-Sundbyholmsarkipelagen i Mälaren bör avsättas som nationalpark.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Ridö-Sundbyholmsarkipelagen i Mälaren bör avsättas som nationalpark.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.