Ridsporten

Motion 1989/90:Jo620 av Marianne Andersson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo620

av Marianne Andersson m.fl. (c)
Ridsporten

Ridning är det snabbast växande fritidsintresset i Sverige. För flickorna är
ridning den dominerande sporten. Totalt sett är ridning den andra sporten i
storlek i landet, endast överträffad av fotbollen.

Trots sin omfattning behandlas ridsporten annorlunda än de traditionella
pojksporterna. Medan sporter som ishockey och fotboll får mycket kraftiga
subventioner på alla nivåer, måste flickorna, ryttarna själva, stå för den
största delen av kostnaderna för sin idrott. Vad beror detta på? Varför har
det ansetts bättre att bygga och bekosta ishallar än ridhus i kommunerna?
Varför är bidragskonstruktionerna så utformade att de missgynnar tidningen?
Är det för att det i huvudsak är en tjejsport. Eller för att ridning
tidigare ansetts vara något för överklassen? Det finns säkert flera orsaker.
Efter en ganska intensiv opinionsbildning tycks nu ändå allt fler kommuner
få upp ögonen för ridsportens värde för alla.

För de flesta tjejer som rider är det inte bara Tidningen som är det viktiga.
Det är möjligheten att få ta ansvar för en levande varelse, den egna hästen.
Över huvud taget har hästsporten en kanske mer fostrande inverkan än någon
annan sport. Hästen i social verksamhet för ungdomar har gett mycket
gott resultat.

Den betydelse ridsporten har för handikappade kan inte överskattas.
Varje vecka rider mer än 3 000 gravt handikappade i 200 klubbar. Det rör sig
om människor med olika former av grava handikapp. Gemensamt för dem är
att de inte klarar att vara med i en vanlig grupp. Denna verksamhet drivs
med stora ideella insatser.

För att kunna driva den här omfattande ridverksamheten med sitt högst
varierande innehåll särskilt bland små barn och handikappade krävs tillgång
på välutbildade instruktörer och ledare. Det gäller inte minst ur säkerhetssynpunkt.
Undersökningar visar på betydelsen av utbildade instruktörer för
att undvika skador. Andra problem som kräver utbildat folk är den oroväckande
minskningen av hästarnas medellivslängd, hovslageriverksamheten,
behovet av instruktion och stöd till de familjer som nu skaffar häst. Den
gamla hästgenerationen håller på att dö ut. Nu finns det snart ingen att
rådfråga och det händer ofta att veterinärer slår larm om vanvårdade hästar.
Vi måste också ha människor som kan utbilda hästar.

Allt detta sammantaget visar att behovet av utbildning för att möta rid

sportens ökande behov är stort. Den utbildning som finns på Strömsholm
och Flyinge bör få ökat stöd. För att höja kompetensen ytterligare kanske
en högskoleutbildning skulle inrättas i Flyinge.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av utökade resurser för utbildning av instruktörer och ledare inom
ridsporten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en högskoleutbildning på Flyinge.

Stockholm den 25 januari 1990

Marianne Andersson (c)

Stina Eliasson (c) Ingbritt Irhammar (c)

Mot. 1989/90
Jo620

23