Riksdagen och EU

Motion 1999/2000:K341 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

Riksdagen och EU

I och med Sveriges inträde i Europeiska unionen är riksdagen inte längre
det enda organ som beslutar om Sveriges lagar, eftersom riksdagen inte
har annat än att rätta sig efter de direktiv som fastslås av EU:s
ministerråd. För att motverka detta demokratiska underskott är det
nödvändigt att garantera ett reellt parlamentariskt inflytande inför
ministerrådets sammanträden.

Idag är arbetet organiserat så att riksdagens EU-nämnd sammanträder varje
fredag, där riksdagsledamöter ifrån de olika partierna ges information ifrån
de ministrar eller statssekreterare som skall deltaga i ministerrådsmöten
nästföljande vecka. De ärenden som står på dagordningen har vid det laget
stötts och blötts under lång tid i Coreper, regeringarnas ständiga tjänte-
mannarepresentation. Någon möjlighet att påverka hur Sverige ska agera i
ministerrådet finns i realiteten inte, inte ens om en mycket stor majoritet av
EU-nämndens ledamöter är eniga. Ansvarig minister kan i extrema undantag
förändra ståndpunkt efter att ha hört EU-nämnden, men kan lika gärna
strunta i nämndens åsikter.

Att nya lagar stiftas med påverkansmöjlighet endast ifrån det regerings-
bärande partiet (som dessutom bara har ett väljarstöd på 36,4 %) är en
svaghet som innebär att en stor del av landets medborgare inte har någon
som helst representation i EU:s faktiska lagstiftande. För att komma till rätta
med detta demokratiska underskott föreslår Miljöpartiet att riksdagspartierna
skall ges inblick i ministerrådets arbete på ett mycket tidigare stadium och
med möjlighet att följa ärendegången i Coreper.

För att bättre förankra den svenska regeringens åsikt i ministerrådet hos
riksdagen anser Miljöpartiet de gröna att riksdagens EU-nämnd ska bli
beslutande i fråga om Sveriges hållning i ministerrådet. För att bättre
förankra EU-arbetet i resten av riksdagen bör riksdagens fackutskott kopplas
in på ett tidigare stadium i beslutsprocessen för att på så vis förbereda
besluten i EU-nämnden.

Det finns idag brister i regeringens förankring av EU-frågor i riksdagen
vilket har påpekats av samtliga riksdagspartier representerade i EU-nämnden.
EU-nämnden anser i sitt yttrande till 1998/99:UU10 Verksamheten i
Europeiska unionen under 1998 att det bör framgå tydligare hur Sverige har
röstat i ministerrådet och hur regeringen har fullgjort sin informations- och
samrådsskyldighet gentemot riksdagen. EU-nämnden påpekar i sitt yttrande
att det har förekommit bristfällig information. T.ex. förekom ingen
information inför Europeiska rådets möte i Wien i december 1998 av frågan
som rör reglerna för den skattefria försäljningen av bl.a. alkoholdrycker och
tobaksvaror. Det är naturligtvis önskvärt att regeringen ska redovisa hur
Sverige har röstat i ministerrådet och att regeringen blir bättre på att
fullgöra
sin informations- och samrådsskyldighet.

Gängse hantering av nya lagförslag i Sverige har tidigare varit att berörda
organisationer givits möjlighet att inkomma med remissvar på de offentliga
utredningar som staten genomfört, och detta innan riksdagens hantering av
nya lagförslag tagit vid. En sådan process ger positiva effekter både i det att
värdefulla synpunkter ifrån berörda kommer riksdagens ledamöter till del,
och i det att människor ges möjlighet till direkt delaktighet i det politiska
arbetet. Ett sådant remissförfarande innebär också att ekonomiskt starka
lobbygrupper inte blir de enda som har möjlighet att påverka besluten. I och
med att ministerrådet i medbestämmande tillsammans med EU-parlamentet,
tagit över en stor del av den reella lagstiftande makten har möjligheten för
intresseorganisationer etc att påverka besluten minskat drastiskt. Den
svenska regeringens hållning borde vara att beslut i EU inte ska fattas utan
att det föregåtts av en bättre och bredare demokratisk beslutsprocess än vad
som sker idag. En remiss till berörda organisationer skall genomföras inför
varje beslut av betydelse!

Även EU:s kommittéväsende måste genomlysas i betydligt större utsträck-
ning. De åsikter och hållningar som svenska regeringen, genom olika rep-
resentanter, driver där måste spridas och utvecklas i en offentlig diskussion.
Det är inte rimligt att den svenska regeringens, och därmed Sveriges,
hållning hålls hemlig för det stora flertalet. Riksdagen bör därför uppdra åt
regeringen att återkomma med förslag om hur det svenska arbetet i EU:s
kommittéväsende ska öppnas och demokratiseras. EU är som projekt mycket
farligt, om inte en långtgående demokratisering genomförs riskerar
samarbetet haverera på grund av att medborgare i medlemsländerna inte har
förtroende för de maktstrukturer som byggts upp. Det är därför nödvändigt
att EU demokratiseras och Sverige har en viktig uppgift att påskynda denna
process.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att riksdagens EU-nämnd blir beslutande i
fråga om Sveriges hållning i EU:s ministerråd,

2. att riksdagen beslutar att regeringen skall redovisa hur Sverige
har röstat i ministerrådet och att regeringen blir bättre på att fullgöra
sin informations- och samrådsskyldighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den parlamentariska insynen inför minister-
rådsmötena skall inträda samtidigt som ärendena börjar handläggas i
Coreper,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en remiss till berörda organisationer skall
genomföras inför varje beslut av betydelse i EU:s ministerråd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen
med förslag om hur det svenska arbetet i EU:s kommittéväsende skall
öppnas och demokratiseras.

Stockholm den 4 oktober 1999

Yvonne Ruwaida (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Birger Schlaug (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)