Röhsska museet

Motion 2001/02:Kr241 av Inger René och Lennart Fridén (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Röhsska museet får vidareutveckla sin centrala roll i förnyelsen av designsektorn i Sverige.

Motiv till vårt förslag

I utredningen Mötesplats för form och design föreslås att en självständig myndighet inrättas i Stockholm för form och design. Denna institution skall både vara en mötesplats och kunskapscentrum med uppgift att belysa, granska, debattera och skapa medvetenhet om design. Institutionen skall vara ett kunskapscentrum men inte inneha några egna samlingar. Utställningar skall skapas och erbjudas andra museer och institutioner runt om i landet. Mötesplatsen skall också ha ett bildarkiv och bibliotek. Biblioteket skall dessutom knytas till befintliga databaser på universitet och högskola.

Varför då Stockholm? Enligt utredaren Claes Ljung finns det i Stockholm ett eftersatt behov av en mötesplats av det här slaget. Är detta verkligen sant? I Stockholm finns redan ett antal olika arenor för formgivning och design bl.a. Nationalmuseum, Moderna museet, Arkitekturmuseet och Svensk Form. Alla på gångavstånd från varandra. I dag finns en institution som motsvarar utredarens kriterier för verksamheten nämligen Röhsska museet.

Röhsska museet är sedan 1916 Sveriges enda museum för design och konsthantverk. Museet ingår i en lång europeisk kulturtradition, som byggdes med avsikten att tillskapa permanenta utställningslokaler för att kunna visa det yppersta när det gäller industri- och hantverksproduktion från det egna landet, från Europa och främmande kontinenter.

I dag disponerar Röhsska museet en sammanhängande yta av närmare 6.000 kvm. Drygt hälften av dessa utrymmen används för utställningsverksamhet. Övriga utrymmen är ägnade åt café, designbutik, auditorium, magasin m.m. Museet har ett nära samarbete med Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Tillsammans har de positionerat sig som ett kunskapscentrum inom designområdet. Med sitt stora bibliotek och bildarkiv som håller högsta internationella klass, databaser och unika stora samlingar kan Röhsska fylla den forskning- och kunskapsutveckling inom designområdet som har varit så eftersatt i Sverige.

Sedan 1997 har Röhsska museet ett så kallat nationellt nätverksuppdrag, vilket innebär att som enda specialmuseum Röhsska ansvarar för att samordna olika aktiviteter inom ämnesområdet. Museet har nu byggt upp ett nätverk av intressenter inom ämnesområdet design och konsthantverk. I detta ingår i första hand kulturhistoriska museer, specialmuseer med materialansvar, konstmuseer som samlar och ställer ut konsthantverk/design/formgivning, universitets- och högskoleinstitutioner med inriktning mot ämnesområdet, designcenter samt producenter och tillverkare.

Inom ramen för nätverksarbetet bedriver Röhsska fyra projekt. Det första är det s.k. Designnätet inom vilket museet främst samlar alla nätverksmedlemmar till seminarieverksamhet kring t.ex. terminologi-, arkiv- och dokumentationsfrågor men också ordnar öppna seminarier i allt ifrån svensk bildesign till textil i offentlig miljö. Det andra är en svensk designerdatabas, Designdoc, vars syfte är att registrera data kring svensk design, såväl historiska fakta som samtida. Ett annat projekt är Designväskan, ambulerande miniutställningar, vilket är ett designpedagogiskt instrument som arbetar mot skolor och vars ambition är att stimulera till reflektion och diskussion kring vardagslivets produkter. Ett fjärde projekt är Designbiblioteket, vilket är ett av Nordens största specialbibliotek inom designområdet. Arbete pågår med att göra biblioteket mer tillgängligt; bland annat skall samtliga volymer registreras i databasen Libris. På sikt planeras en sammanslagning med HDK:s bibliotek och vilket kommer att ge biblioteket över 50.000 volymer och ca 160 tidskriftsprenumerationer inom ämnesområdet.

Vid sidan om basutställningar har museet initierat tillfälliga utställningar som erbjuder en blandning av svenskt och internationellt konsthantverk och industridesign. Sedan tillkomsten har museet bedrivit forskning kring formgivningens historia och utgivit publikationer om sina samlingar. Tidigare präglades museets insamlingar av föremål från förindustriell tid. I dag utgör samtida design och konsthantverk den huvudsakliga delen av museets nyförvärv. Museet erbjuder också regelbundet guidade visningar för allmänheten och särskilda grupper, t.ex. barn och skolungdom.

Röhsska museet har som ovan beskrivits uppfyllt alla de kriterier som utredningen fört fram, varför då skapa en helt ny institution med allt vad detta innebär? Röhsska museet har den kunskap och kompetens som fordras för att bygga upp denna mötesplats för form och design!

I årets budget lägger regeringen förslag som bygger vidare på vad utredaren förde fram. Det finns naturligtvis inget som hindrar att det även i Stockholm tillskapas en plats för formgivningsutställningar etc. En sådan inrättning kunde också bli en punkt i det nätverk som redan etablerats av Röhsska museet. Det finns all anledning att det nu byggs vidare på det arbete med detta nationella samarbete som museet så framgångsrikt har påbörjat. Ingen tjänar på att uppdragen dubbleras eller flyttas på. I stället bör genom både ekonomiska och organisatoriska åtgärder Röhsskas strategiska roll i en förstärkt designsektor lyftas fram ytterligare.

Stockholm den 2 oktober 2001
Inger René (m)	Lennart Fridén (m)