Rytmiklärares behörighet och tjänster

Motion 1989/90:Ub223 av Anita Jönsson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub223

av Anita Jönsson (s)

Rytmiklärares behörighet och tjänster

Bakgrund

Rytmiklärarutbildningen har funnits i Sverige sedan år 1933.1933 -1959 vid
Dalcroze-Institutet i Stockholm; 1960-1980, treårig utbildning vid Stiftelsen
Svenska Dalcroze-Seminariet i Stockholm; 1964 - 1978, treårig utbildning
vid Musikhögskolan i Malmö. Sedan 1978 finns statliga utbildningar vid musikhögskolorna
i Stockholm, Göteborg och Malmö. Utbildningen är fyraårig
på 160 poäng.

Rytmiklärarens främsta kompetens är att undervisa nybörjare, både barn
och vuxna i musik och rörelse, och den målgrupp som får störst utrymme i
utbildningen är förskole- och lågstadieåldrarna. Det är också den åldersgrupp
som mest engagerat rytmiklärarna allt sedan år 1933. Rytmiklärarutbildningen
har således en stark, både historisk och teoretisk förankring i lågstadieåldrarnas
musikmetodik och pedagogik.

Rytmiklärarna har genom åren undervisat i grundskolans lågstadium inom
både musik- och specialundervisning samt i kommunala musikskolans rytmik-
och grundkursundervisning.Sedan mitten av 70-talet, då det s.k. kompan
jonlärarsystemet genomfördes i många kommuner i landet, har rytmiklärarna
haft det innehållsliga ansvaret för musikundervisningen i åk 1 åk 3.
Noteras bör dock att klassläraren har det formella ansvaret.

Problemställning

I rytmiklärarutbildningens första två årskurser fokuseras metodik- och praktikundervisningen
på förskola, låg- och mellanstadium, och det är väl känt
att rytmiklärarnas arbetssätt och innehåll är lämpat för just dessa åldrar och
helt i linje med LGR 80. Då rytmiklärarutbildningen dessutom har en studietid
på fyra år, 160 p, är det svårt att förstå varför denna lärarkategori inte är
behörig att undervisa i musik på låg- och mellanstadiet. Särskilt svårt att förstå
detta är det mot bakgrund av grundskollärarlinjens T-lärare, som med 15
p är behöriga att undervisa i musik t.o.m. åk 7. Jämförelse bör också göras
med klasslärarutbildningen i musik, som har metodik- och praktikundervisning
för mellan-, hög- och gymnasiestadierna.

Vi vet idag att musikens betydelse för barns musikaliska och hela utveckling
startar redan i späd ålder och att en kompetent musiklärare på lågstadiet

ger en grund för fortsatt intresse för och kunskap om musik. Rytmikläraren
är en musiklärarkategori som grundskolan har behov av och som framdeles
kan bli en resurs bl.a. när klasslärarens undervisningsskyldighet sänks.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ge behörighet för rytmiklärare, 160
p, att undervisa i musik på grundskolans låg- och mellanstadium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av behörighetsdispens för undervisning i
musik på grundskolans låg- och mellanstadium för rytmiklärare utbildade
i den treåriga rytmiklärarutbildningen vid Stiftelsen Svenska
Dalcrozeseminariet och musikhögskolan i Malmö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att inrätta tjänster i musik på grundskolans
låg- och mellanstadium.

Stockholm den 22 januari 1990

Anita Jönsson (s)

Mot. 1989/90
Ub223

6