Säkerheten på vintervägar
Motion 1990/91:T375 av Kjell Johansson (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Trafikutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1991-01-25
- Bordläggning
- 1991-02-05
- Hänvisning
- 1991-02-06
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Årligen sker ett stort antal olyckor i trafiken. Människor omkommer och skadas. Arbetet för att förbättra trafiksäkerheten är därför mycket viktigt. Det bedrivs också i vårt land mycket ambitiöst och med stor energi. Trafikregler, vägnät och underhåll, säkerhetsutformning av våra fordon m.m. samverkar i ett ''vägtrafikkoncept'' vars syfte är att medverka till effektiva och säkra vägtransporter. Detta arbete kräver stora ekonomiska resurser. Både ur mänskliga och ekonomiska utgångspunkter är det viktigt att ''konceptet'' är rätt utformat.
Skälet för denna motion är att jag menar att ''konceptet'' inte håller måttet främst då det gäller trafiken under vinterhalvåret.
Vägkapitalet
De medel som för närvarande anslås till investeringar och underhåll av det svenska vägnätet räcker inte till för att vidmakthålla vägkapitalet. Detta är en i längden fullständigt ohållbar situation som måste förändras. En förbättrad trafiksäkerhet kräver tvärtom att vägstandarden fortlöpande förbättras. Uppenbarligen måste ytterligare medel anvisas till investeringar i vägnätet, men även åtgärder i syfte att nedbringa underhållskostnaderna måste allvarligt övervägas.
''Vägtrafikkonceptet''
För att undvika halkolyckor är den svenska bilparken i mycket stor utsträckning utrustad med dubbdäck. Dubbarna är ett helt oslagbart medel att på isbelagd väg åstadkomma ett bättre väggrepp. Vid nysnö eller lätt packad snö är inverkan på väggreppet närmast försumbar. De moderna friktionsdäcken har vid detta väglag bättre effekt. På bar asfaltväg, slutligen, minskar dubbarna väggreppet i stället för att öka det.
Saltning
I större delen av södra Sverige använder vägförvaltningen salt i syfte att hålla vägarna isfria. Metoderna för denna användning har utvecklats under senare år. Genom tekniska hjälpmedel kan vägvårdande personal inte bara bekämpa halkan när den uppstått utan även förutsäga den och salta i så god tid att halka aldrig uppstår.
Under de senaste tre vintrarna har de större vägarna i södra Sverige genom saltningen och den milda väderleken varit i det närmaste halkfria.
Att under detta förhållande använda dubbdäck har i ringa grad ökat trafiksäkerheten.
Dessvärre måste man nog konstatera att trafiksäkerheten i flera avseenden i stället försämrats.
Vägslitaget har genom användningen av dubbdäck på bara vägar ökat närmast katastrofalt. Dubbarna river upp asfaltpartiklar ur vägbanan. Saltet har en upplösande inverkan på asfaltbeläggningen. Väglaget blir därför fruktansvärt smutsigt. Sikten försämras kraftigt. Bilisterna tvingas till flitig användning av vindrute- och strålkastarspolare. Frysskyddet i spolarvätskan hjälper också till att lösa upp asfalten. Resultatet blir ändå smutsigare vägar och fordon -- mera spolning -- ökat vägslitage o.s.v. i en ond cirkel.
Det nuvarande ''vägtrafikkonceptet'' fungerar således inte.
Trafiksäkerheten
Möjligen medverkar dubbdäcken till att halkolyckorna minskar även i södra Sverige. Olyckor genom nedsatt sikt, vattenplaning beroende på spåren i vägbanorna och sämre väggrepp på bar asfalt ökar däremot. Det finns knappast något som tyder på att användning av moderna vinterdäck utan dubbar i någon högre grad skulle minska trafiksäkerheten i södra delen av landet. Utan dubbdäck skulle däremot vägunderhållet minska kraftigt. Betydande belopp skulle kunna användas till att på andra sätt öka trafiksäkerheten.
Miljön
Pengar kan inte minst ur miljösynpunkt användas bättre än till framställning av asfalt för vägbeläggning.
Som jag påpekat ovan ökar också användningen av lösningsmedel drastiskt vid nuvarande förhållanden vilket är oacceptabelt.
Spridningen av salt medför negativa effekter på miljön. Stora värden går också till spillo genom den ökade korrosionen på fordonsparken. Helst borde därför även saltanvändningen upphöra eller i vart fall begränsas så långt det är möjligt. Försök i stor skala med uppvärmd sand i stället för salt bör därför genomföras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i södra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök för att begränsa saltanvändningen på vägarna.
Stockholm den 25 januari 1991 Kjell Johansson (fp)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i södra Sverige
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i södra Sverige
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök för att begränsa saltanvändningen på vägarna.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök för att begränsa saltanvändningen på vägarna.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.