Säkerheten på vintervägar

Motion 1990/91:T375 av Kjell Johansson (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Årligen sker ett stort antal olyckor i trafiken. Människor
omkommer och skadas. Arbetet för att förbättra
trafiksäkerheten är därför mycket viktigt. Det bedrivs också
i vårt land mycket ambitiöst och med stor energi.
Trafikregler, vägnät och underhåll, säkerhetsutformning av
våra fordon m.m. samverkar i ett ''vägtrafikkoncept'' vars
syfte är att medverka till effektiva och säkra vägtransporter.
Detta arbete kräver stora ekonomiska resurser. Både ur
mänskliga och ekonomiska utgångspunkter är det viktigt att
''konceptet'' är rätt utformat.
Skälet för denna motion är att jag menar att ''konceptet''
inte håller måttet främst då det gäller trafiken under
vinterhalvåret.
Vägkapitalet
De medel som för närvarande anslås till investeringar
och underhåll av det svenska vägnätet räcker inte till för att
vidmakthålla vägkapitalet. Detta är en i längden
fullständigt ohållbar situation som måste förändras. En
förbättrad trafiksäkerhet kräver tvärtom att vägstandarden
fortlöpande förbättras. Uppenbarligen måste ytterligare
medel anvisas till investeringar i vägnätet, men även
åtgärder i syfte att nedbringa underhållskostnaderna måste
allvarligt övervägas.
''Vägtrafikkonceptet''
För att undvika halkolyckor är den svenska bilparken i
mycket stor utsträckning utrustad med dubbdäck.
Dubbarna är ett helt oslagbart medel att på isbelagd väg
åstadkomma ett bättre väggrepp. Vid nysnö eller lätt
packad snö är inverkan på väggreppet närmast försumbar.
De moderna friktionsdäcken har vid detta väglag bättre
effekt. På bar asfaltväg, slutligen, minskar dubbarna
väggreppet i stället för att öka det.
Saltning
I större delen av södra Sverige använder
vägförvaltningen salt i syfte att hålla vägarna isfria.
Metoderna för denna användning har utvecklats under
senare år. Genom tekniska hjälpmedel kan vägvårdande
personal inte bara bekämpa halkan när den uppstått utan
även förutsäga den och salta i så god tid att halka aldrig
uppstår.
Under de senaste tre vintrarna har de större vägarna i
södra Sverige genom saltningen och den milda väderleken
varit i det närmaste halkfria.
Att under detta förhållande använda dubbdäck har i
ringa grad ökat trafiksäkerheten.
Dessvärre måste man nog konstatera att
trafiksäkerheten i flera avseenden i stället försämrats.
Vägslitaget har genom användningen av dubbdäck på
bara vägar ökat närmast katastrofalt. Dubbarna river upp
asfaltpartiklar ur vägbanan. Saltet har en upplösande
inverkan på asfaltbeläggningen. Väglaget blir därför
fruktansvärt smutsigt. Sikten försämras kraftigt. Bilisterna
tvingas till flitig användning av vindrute- och
strålkastarspolare. Frysskyddet i spolarvätskan hjälper
också till att lösa upp asfalten. Resultatet blir ändå
smutsigare vägar och fordon -- mera spolning -- ökat
vägslitage o.s.v. i en ond cirkel.
Det nuvarande ''vägtrafikkonceptet'' fungerar
således inte.
Trafiksäkerheten
Möjligen medverkar dubbdäcken till att halkolyckorna
minskar även i södra Sverige. Olyckor genom nedsatt sikt,
vattenplaning beroende på spåren i vägbanorna och sämre
väggrepp på bar asfalt ökar däremot. Det finns knappast
något som tyder på att användning av moderna vinterdäck
utan dubbar i någon högre grad skulle minska
trafiksäkerheten i södra delen av landet. Utan dubbdäck
skulle däremot vägunderhållet minska kraftigt. Betydande
belopp skulle kunna användas till att på andra sätt öka
trafiksäkerheten.
Miljön
Pengar kan inte minst ur miljösynpunkt användas bättre
än till framställning av asfalt för vägbeläggning.
Som jag påpekat ovan ökar också användningen av
lösningsmedel drastiskt vid nuvarande förhållanden vilket
är oacceptabelt.
Spridningen av salt medför negativa effekter på miljön.
Stora värden går också till spillo genom den ökade
korrosionen på fordonsparken. Helst borde därför även
saltanvändningen upphöra eller i vart fall begränsas så långt
det är möjligt. Försök i stor skala med uppvärmd sand i
stället för salt bör därför genomföras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot användning av
dubbdäck i södra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försök för att begränsa
saltanvändningen på vägarna.

Stockholm den 25 januari 1991

Kjell Johansson (fp)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i södra Sverige
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i södra Sverige
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök för att begränsa saltanvändningen på vägarna.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök för att begränsa saltanvändningen på vägarna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.