Sala silvergruva
Motion 1993/94:Kr236 av Lena Hjelm-Wallén (s) och Birger Andersson (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Kulturutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-01-25
- Bordläggning
- 1994-02-08
- Hänvisning
- 1994-02-09
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Sala silvergruva utgör en rik historisk industrimiljö av synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har också förklarat Sala silvergruva jämte damm- och kanalsystem liksom den ännu bevarade rutnätsplanen från tidigt 1600-tal i Sala innerstad som riksintresse för kulturminnesvården.
Gruvdriften vid silvergruvan startade i början av 1500- talet och hade sitt starka uppsving under Gustav Vasas regeringstid. Gruvan hade då utomordentligt stor statsfinansiell betydelse. Ungefär en tredjedel av Kronans silver härrörde från Sala. Gruvdriften pågick fram till 1908.
1988 förvärvade Sala kommun gruvområdet av Avesta AB för att därigenom kunna förvalta det kulturhistoriskt intressanta området. Ett särskilt bolag, Sala Gruv och turism AB, driver i dag verksamheten och har därmed i uppgift att förvalta silvergruvans rika kulturmiljö och ansvara för byggnadsvården samt hålla miljön tillgänglig för allmänheten och stimulera turism.
Sala silvergruva besöks varje år av 60 000--70 000 personer. En stor del av dessa gör nedstigningar intill Kristinaschaktet som utgör navet i visningsverksamheten. Genom att en extra uppgång togs upp 1993 har visningarna under jord i besöksgruvan kunnat utvidgas.
RAÄ har utarbetat en s.k. dispositionsplan som anger hur gruvområdet med mark och tillhörande anläggningar kan användas och restaureras. Kostnaderna för planen beräknas till 31,4 miljoner kronor. Bland annat finns ett 40- tal hus som behöver restaureras. Hittills har staten bidragit med närmare 5 miljoner kronor. Sala kommun har under senare år anslagit ca 2 miljoner kronor årligen.
Sala silvergruvas olika kulturhistoriska byggnader är i stort behov av underhåll för att kunna bevaras. Genom de ekonomiska satsningar som gjorts, främst de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, under 90-talet har fem av gruvans fyrtiotal byggnader färdigrenoverats. Därigenom har ett hundratal personer beretts arbete samtidigt som de skaffat sig förtrogenhet med gamla tiders materiel och arbetsmetoder. Renoveringsarbetet måste hålla hög kvalitet.
Fortfarande återstår mycket arbete både med att renovera byggnaderna, utveckla de gruvmuseala delarna samt rekonstruera hur arbete och liv gick till i och omkring Sala silvergruva.
Också forskningen om silvergruvan skulle behöva utvecklas i ett tvärvetenskapligt arbete. Detta borde särskilt avse teknikhistoria och samhällsbyggnad i tidsspannet då övergång skedde från medeltid till nyare tid.
Vi anser att det är angeläget att staten tar ett fortsatt ekonomiskt ansvar för att bevara den riksklenod som Sala silvergruva utgör.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga resurser till Sala silvergruva.
Stockholm den 20 januari 1994 Lena Hjelm-Wallén (s) Birger Andersson (c)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga resurser till Sala silvergruva.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- uppskov
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga resurser till Sala silvergruva.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.