Samarbetet i Barentsregionen

Motion 1997/98:U803 av Bengt Hurtig m.fl. (v)

Motion till riksdagen 1997/98:U803 av Bengt Hurtig m.fl. (v)

Samarbetet i Barentsregionen

Samarbetet i
Barentsregionen

Under mer n tusen r har det frekommit kontakter och
handel mellan mnniskorna som bebott den region som i dag
kallas Barentsregionen. Under reformperioden efter
Sovjetunionens upplsning och det kalla krigets avveckling
har intresset fr kontakter och samarbete tagit ny fart. Den 11
januari 1993 formaliserades ett gemensamt multilateralt
samarbete genom den s.k. Kirkenesdeklarationen som
undertecknades av utrikesministrarna frn Finland, Norge,
Sverige och Ryssland samt representanter fr Danmark,
Island och EU. Regionen bestr av de fyra nordligaste
fylkena i Norge, Norrbotten, Lapplands ln i Finland,
Archangelsk och Murmansk oblast samt republiken Karelen i
Ryssland.

Sedan 1996 deltar Vsterbottens ln och Uleborgs ln som observatrer i
det regionala samarbetet. Regionen har en yta p 1,2 miljoner kvadrat-
kilometer och ca 4,4 miljoner invnare inklusive de urfolk och minoriteter
som bor i omrdet.

Hoten om rovdrift

Regionen betraktas som ett av Europas resursrikaste
omrden. Mineralfrekomster finns ver hela regionen.
Kolahalvn utgr det viktigaste mineralomrdet i hela
Ryssland. P Kolahalvn har pvisats ver 700 olika
mineraler. I Archangelsk finns betydande bauxit- och
flourittillgngar samt diamantfrekomster. Regionens olje-,
kol- och gastillgngar r omfattande. Fisk och skog hr
ocks till regionens tillgngar. Det r drfr inte mrkligt att
multinationella fretag dras till detta omrde med syfte att
exploatera naturtillgngarna. I en rapport till EU-
kommissionen beskrivs regionen som "Europas kommande
Mellanstern" och Europas kommande "Ruhromrde".

Multinationella prospekteringsfretag har mutat in undersknings-
rttigheter fr diamanter, guld och koppar i alla lnder i regionen. Oljebolag
och skogsbolag r aktiva i omrdet. Det finns risk att en hrd exploatering av
regionens resurser leder till svl fortsatt och frvrrad miljfrstring utan
att ngra strre vrden stannar i regionen. En sdan utveckling kan givetvis
leda till nya politiska spnningar och konflikter. Redan nu r det svrt att
t.ex. frklara varfr en skogsgare fr 5-10 ggr mer betalt fr massaved i
Finland och Sverige n man fr fr samma massaved p den ryska sidan.
Ryssland har nnu inte utvecklat den lagstiftning som effektivt skyddar
mnniskor och milj, och det r ibland svrt att f en effektiv
rttstillmpning av de lagar som finns.

De utlndska fretag som verkar i omrdet kan knna sig ha strre frihet
n i andra lnder att anvnda metoder som skadar miljn och utmanar
ortsbefolkningen. Den svenska regeringen br gra klart fr svenska fretag
som r aktiva i regionen att den frvntar sig samma hnsynstagande till
mnniskor och milj som om fretaget vore verksamt i Sverige. Detta br
ges regeringen till knna.

Sverige br ocks i EU rikta uppmrksamheten p de hot en hrdhnt
exploatering av naturen i nordvstra Ryssland kan leda till. Varje nonchalans
mot den knsliga arktiska miljn kommer att straffa sig i framtiden. Till
bilden hr ocks att en viktig bakgrund till Barentssamarbetet r att Norge
har sina konflikter med Ryssland vad gller grnsdragning, oljeutvinning och
fiske.

Miljn i Barentsregionen

I Barentsregionen finns vidstrckta obebodda
demarksomrden med ren natur. Men naturen r knslig fr
rubbningar i den ekologiska balansen. Naturens egen
reningsfrmga r liten. Mark och vatten r naturligt sura
varfr deras frmga att neutralisera surt nedfall r
begrnsad. tgrder mot frsurning och tungmetaller i
miljn r ndvndiga. Hoten mot den biologiska mngfalden
r allvarlig inte minst genom avverkning av urskogar.
Hantering av avfall frn industrier och hushll mste
frbttras. I Ryssland r lg dricksvattenkvalit ett problem.

I Murmansk- och Achangelskomrdet finns vrldens strsta koncentration
av krnreaktorer. Frutom reaktorer som r verksamma i den ryska flottan
och i civila fartyg finns reaktorer i uttjnta ubtar som inte lngre anvnds.
Stora mngder radioaktivt avfall frvaras p ett otillfredsstllande stt.
Slutfrvaringsanlggningar fr radioaktivt avfall saknas och stora mngder
radioaktivt avfall har dumpats i Barents hav och i Karahavet.

Ett stort radioaktivt utslpp frn reaktorhaverier eller bristflliga
avfallslager i Murmanskregionen kan under vissa vindfrhllanden drabba
ven stersjn frutom landomrden p Nordkalotten. En del experter
bedmer risken fr en allvarlig olycka med betydande radioaktiva utslpp i
omrdet s stor som 25 % fr den nrmaste 10-rsperioden. Korrosion och
bristande teknisk utrustning och andra riskfaktorer gr situationen
alarmerande. Det r inte bara krnkraftverket i Ignalina i Litauen som
behver uppmrksamhet.

Sverige mste i internationella fora som Internationella atomenergiorganet
(IAEA), G24-gruppen, EU och FN med kraft verka fr en stor samlad
internationell insats fr att lsa problemen krnkraftsskerhet och strlskydd
p Kolahalvn. Detta br ges regeringen till knna.

Infrastrukturen

Fr att samarbetet skall kunna byggas ut och f ekonomisk
vikt fr regionen och minska behovet av regionalpolitiskt
std i varje land mste en hllbar infrastruktur byggas upp.
Under Sovjettiden var transporter av varor och personer till
och frn det vriga Nordkalotten minimala. Infrastrukturen
frfll eller frstrdes. Transporterna i regionen gick
huvudsakligen i nord-sydlig riktning och inte i st-vstlig
riktning. Detta frhllande fortstter frmst p grund av
bristen p infrastruktur men ocks p grund av administrativa
hinder och tradition.

Det existerande jrnvgsntet mste frstrkas s att gods- men ven
persontrafik mellan norra Skandinavien och Murmansk och Archangelsk kan
ske. I ett sdant utvecklingsprojekt ingr ppnandet av jrnvgsfrbindelse
via finska Salla till Murmansk och via Kostamus till Archangelsk,
sprviddsvxlingsstation i Haparanda och en framtida Bothniabana och
Norr-bothniabana. Dessa bandelar blir en del i det vxande europeiska
jrnvgsntet och borde kunna bli ett s.k. TEN-projekt inom EU.

Sverige br i EU driva frgan om std till en jrnvg lngs
Norrlandskusten med fortsatta frbindelser mot Murmansk och Archangelsk
om mjligt som ett TEN-projekt med EU-std. EU-kommissionen har en
vlvillig instllning till utbyggnaden av de Euro-arktiska transportomrdena.

Vgen mellan Salla och Alakurtti har nu iordningstllts i farbart skick med
std bl.a. frn Sverige. Fr att vergngen mellan Ryssland och Finland skall
fungera behvs emellertid en permanent grnsstation med internationell
status. Frhoppningsvis kommer en sdan grnsstation att brja fungera
under 1998.

Telekommunikationerna har stadigt frbttrats i regionen bland annat
genom utbyggnad av NMT 450 och NMT 900. Dremot finns problem inom
Ryssland. Datakommunikationen r svagt utvecklad och nyttjandet av
datakommunikation r mycket dyrt i Ryssland.

tgrder fr att frbttra tele- och datakommunikationer br vidtas.

P grundval av de studier av behoven av frbttrade kommunikationer som
tidigare gjorts och den analys som nu genomfrts av Regionrdet fr Barents
under ledning av svensken Jan Herrting, br kommunikationsministrarna i de
ingende lnderna utarbeta en gemensam plan och prioriteringsordning fr
att bygga ett ekologiskt uthlligt kommunikationssystem i regionen. Detta
br ges regeringen till knna.

Grnskontroll och visum

Bristen i infrastruktur r bara en del av problemen fr att f
till stnd fungerande transporter i Barentsregionen.
Administrativa problem som tullprocedurer, visumhantering,
frskringsfrgor och lagstiftning fr grnsverskridande
transporter orsakar problem fr rrligheten fr varor och
personer ver grnserna till och frn Ryssland.

De administrativa problemen innebr ocks kostnader. Fr personer som
tjnstemn eller fr etablerade vlknda affrsmn som mste resa ver
grnserna ofta borde visum fr lngre tid kunna beviljas. De administrativa
problemen i kombination med dyra transporter r en alltfr stor broms p
samarbetet i allmnhet och affrsfrbindelserna i synnerhet. Det br ges
regeringen till knna att tgrder mste vidtas fr att frenkla visumhantering
och tullprocedurer och undanrja andra administrativa problem i
Barentssamarbetet.

Ryssland kommer att under verskdlig tid att st utanfr EU. En lng
yttre grns fr EU kommer att skra genom Barentsregionen. Den svenska
regeringen mste ta som en av sina uppgifter att bevaka att samarbetet i
Barentsregionen inte frsvras av de nya kraven p yttre grnskontroll i EU.

Kvinnornas situation i
Barentsregionen

De olika delarna av Barentsregionen har problem nr det
gller demografisk utveckling. Kvinnors mjligheter till
utbildning, arbete och fritid mste kraftigt utvecklas om de
ska frms att stanna i regionen och balansen mellan knen
ngorlunda upprtthllas. Det r en frutsttning fr en vital
och befolkad region att balansen mellan kvinnor och mn
kan upprtthllas. Inom regionen pgr flera projekt med
syftet att strka kvinnors stllning. Det r av strsta vikt att
detta arbete fortstter. En jmn knsfrdelning i
arbetsgrupper och samarbetsorgan skall givetvis efterstrvas.
Detta br ges regeringen till knna.

En fond fr
Barentssamarbete

Regionrdet som bestr av de regionala politiska eller
administrativa cheferna fr de olika regiondelarna i varje
land presenterade hsten 1994 ett detaljerat arbetsprogram.
Programmet bygger p projektfrslag frn tio regionala
arbetsgrupper och omfattar totalt 84 projekt som berknas
genomfras under en femrsperiod. Ngra program har lagts
ned och ngra r genomfrda. Huvuddelen pgr. Det r
naturligt att ett s omfattande program stter p svrigheter
ven om entusiasmen r stor. Projektfinansieringen var inte
helt klarlagd. Frhoppningen att projektmedlen skulle kunna
skas frn ett samordnat anslag har inte kunnat infrias utan
fr i Sverige skas frn de centrala steuropaanslagen.

Norge har haft ett srskilt anslag som stllts till Nordnorges frfogande
frn central niv. Fr perioden oktober 1995 till och med mars 1996 satsade
Sverige cirka 16 miljoner svenska kronor och Norge hela 75 miljoner norska
kronor medan Finland satsat cirka 7,5 miljoner finska mark. Under 1997 har
regeringen beslutat om srskilda insatser p 10 Mkr, p krnskerhetens
omrde. Sverige och Finland har drutver via EU:s stdanordningar varit
med och finansierat bidrag. Det r givetvis inte bra fr vare sig det nordiska
samarbetet eller balansen i samarbetet med Ryssland om viljan till
finansiering r mycket olika.

Utver de ordinarie anslagen till samarbetet med Central- och steuropa
br drfr en srskild fond frn och med 1998 avsttas fr Barentssamarbetet
och st till regeringens disposition att anvndas under tre r. En sdan fond
skulle ocks markera statsmakternas vilja att utveckla Barentssamarbetet lika
vl som stersjsamarbetet. Fonden br omfatta 100 miljoner SEK och vara
ppen fr anskningar fr projekt ingende i det program som regionrdet
presenterar. Fonden br ha som huvudml att strka miljarbetet men kan
ocks stdja infrastruktur, handel och ekonomiskt samarbete, energihus-
hllning och kunskapsutbyte.

Utver att medel sks frn fonden br givetvis ocks medel kunna skas
frn ordinarie anslag fr samarbete med st- och Centraleuropa. Fonden br
placeras under utgiftsomrde 7 Internationellt bistnd. Yrkandet om medel
till fonden behandlas i en motion frn Vnsterpartiet fr detta utgiftsomrde.
Vi ser positivt p fonden fr stersjsamarbetet men stersjsamarbete och
stersjns milj kan inte ses helt skilda frn verksamheter och tgrder som
vidtas i Barentsregionen. Det behvs frn statsmakternas sida en kraftfull
markering att Barentssamarbetet r av stor vikt. Det br understrykas att
grnsen mellan Ryssland och Finland/Norge kan bli den yttre landgrns i
Europa dr de strsta sociala och ekonomiska klyftorna finns.

Arbetslsheten i de norra delarna av de nordiska lnderna r strre n
genomsnittet i respektive lnder. I finska Lappland r den ppna arbets-
lsheten omkring 25 %, i Norrbotten ver 11 % och i Norge betydligt lgre
men i Ryssland r 30-40 % av arbetskraften utan arbete i vissa omrden och
det sociala trygghetssystemet svagt. Den officiella arbetslsheten i Mur-
manskregionen r s lg som 4-5 %. Men medellivslngden sjunker och
fdelsetalen r mycket lga. Skall klyftorna p sikt kunna utjmnas r en
snabbare ekonomisk utveckling i Ryssland n i grannlnderna ndvndig.

Ett kat ekonomiskt utbyte inom Barentsregionen skulle minska behovet
av andra regionalpolitiska insatser i samtliga i regionen ingende lnder. En
ekonomisk utveckling och mellanfolkligt samarbete br i grunden ocks ses
som ett viktigt bidrag till skerhetspolitiken. De ekonomiska satsningarna p
Barentssamarbetet r en brkdel av de resurser som satsas p det militra
frsvaret i landets norra delar. Samarbetet i denna region underlttas av att
transporter kan ske landvgen.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om tgrder frn den svenska regeringen fr att frhindra miljskador
och konflikter vid industriell verksamhet i nordvstra Ryssland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige br verka fr en stor internationell insats fr att lsa
problemen med krnkraftsskerhet och strlskydd p Kolahalvn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att regeringen br verka fr att en jrnvg lngs Norrlandskusten
med frbindelse mot Murmansk och Archangelsk blir ett av EU:s TEN-
projekt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om behovet av en plan och prioriteringsordning fr
infrastruktursatsningar i Barentsregionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om visumproblem, tullprocedurer och andra administrativa problem
fr rrlighet av varor och personer ver grnsen till Ryssland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om strkandet av kvinnors stllning i Barentsregionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om ml fr den i motionen freslagna fonden fr Barentssamarbetet.

Stockholm den 6 oktober 1997

Bengt Hurtig (v)

Charlotta L Bjlkebring (v)

Jan Jennehag (v)

Kenneth Kvist (v)

Eva Zetterberg (v)