Samarbetssamtal vid separation

Motion 1989/90:L409 av Stig Gustafsson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:L409

av Stig Gustafsson m.fl. (s)
Samarbetssamtal vid separation

Barns och föräldrars fortsatta behov av och rätt till varandra efter en separation
eller skilsmässa uppfattas numera som en självklarhet av en bred allmänhet.
Nästan lika oomtvistat är skilsmässofamiljens behov av stöd och
hjälp - alla vet att det är svårt att skiljas när man har barn.

Samarbetssamtal är en möjlighet att hjälpa skilsmässofamiljerna.

1989 presenterade socialstyrelsen och riksrevisionsverket en utvärdering
av samarbetssamtal. Det framhålls i utvärderingen att samtalen ger en rad
positiva effekter och ofta leder till att enighet uppnås mellan föräldrarna.
Utvärderingen visade vidare, att samarbetssamtal är klart lönande samhällsekonomiskt
och statsfinansiellt. Kommunalekonomiskt och landstingsekonomiskt
går de jämnt ut men ger kommunalekonomiska vinster i ett längre
perspektiv.

Det är därför glädjande att justitiedepartementet förespråkar kommunal
skyldighet att bedriva samarbetssamtal (Vårdnad och umgänge Ds 1989:52).

Invändningar mot promemorians resonemang kan dock resas på vissa
punkter.

1. Definitionen av samarbetssamtal är alltför snäv. Den kommunala skyldigheten
skulle endast gälla samarbetssamtal efter remiss från domstol.

Att antalet tvister inför domstol nedbringas är självfallet positivt - mänskligt
och ekonomiskt. Men det primära syftet med samarbetssamtal är att
hjälpa människor och att utforma det gemensamma föräldraskapet efter en
separation eller skilsmässa. För att få sådan hjälp skall föräldrar inte trappa
upp sin konflikt och förvandla sina samarbetssvårigheter till en tvist inför
domstol. Redan nu genomförs för övrigt 70 % av samarbetssamtalen före
remiss till domstol.

Kommunerna bör därför åläggas skyldighet att erbjuda samarbetssamtal
åt alla pär, som efter en separation eller skilsmässa har svårt att samarbeta
om sina barn.

2. Promemorians uppgifter om sekretess förvånar och måste ifrågasättas.
Familjerådgivningens stränga sekretess är bunden till särskilt organiserade
familjerådgivningsbyråer och kan inte så som promemorian gör gällande
överflyttas till annan verksamhet.

Ett syfte med samarbetssamtal är att erbjuda ett alternativ till det juridiska
processandet. En förutsättning härför är självfallet att material från samarbetssamtalen
inte kan användas i en eventuell följande juridisk process. Där

för måste samarbetssamtal med familjerådgivningssekretess erbjudas de för- Mot. 1989/90

äldrar som så önskar - för att intentionerna med samarbetssamtal skall för- L409

verkligas.

Förslaget om kommunal skyldighet att bedriva samarbetssamtal borde
därför lämpligen knytas samman med socialstyrelsens förslag om kommunalt
huvudmannaskap för familjerådgivning (Familjerådgivning, samarbetssamtal,
SoS rapport 1989:10).

Det är naturligtvis en tillgång att föräldrar kan erbjudas samarbetssamtal
inom olika verksamheter men villkoren - sekretess, kompetens, synsätt,
mandat - bör vid varje tillfälle klargöras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbetssamtal.

Stockholm den 22 januari 1990

Stig Gustafsson (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s) Erkki Tammenoksa (s)

10