Sambolagen

Motion 2003/04:L331 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att avskaffa sambolagen, lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ekonomiska förhållanden mellan sammanboende personer skall regleras genom frivilliga avtal i stället för i lag.

Sambolagen inskränker den enskildes frihet

Sambolagen – lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem – inskränker enskilda människors möjligheter att själva besluta över sina samlevnadsformer. Den inkräktar också på människors integritet och äganderätt och bör därför avskaffas.

Många människor väljer att bo tillsammans innan de gifter sig. Många gör det för att pröva om förhållandet håller, om det kan fördjupas eller om man är rätt för varandra. Sammanboende är då ett steg på vägen mot äktenskap.

Andra par väljer av olika skäl att aldrig gifta sig och i stället förbli sambor långsiktigt. Ytterligare andra väljer att vara sambor för att de inte önskar omfattas av det regelverk som äktenskapet omfattar. De vill leva samman som självständiga individer också i ekonomisk mening, även om de är ett par. Staten hindrar dock detta i dag, när sambolagen oönskat träder in.

Till skillnad från den kyrkliga vigseln, den borgerliga vigseln och det registrerade partnerskapet är det reglerade samboförhållandet inte följden av ett aktivt val. Människors förhållanden omfattas av sambolagen vare sig man vill eller inte. Detta är principiellt fel. Hur människor väljer att formalisera eller reglera sina förhållanden borde vara en privat fråga och inte en politisk.

En skala av möjligheter för par

Dagens möjligheter för par att formalisera sitt förhållande kan sägas utgöra en skala:

Det kristna äktenskapet består av fem komponenter. Att visa kärlek inför och få förhållandet välsignat av Gud. Att visa kärlek och förhållandets seriositet inför varandra. Att visa detta för omgivningen. En uppsättning rättsliga regler. Att så långt möjligt är garantera goda uppväxtvillkor för eventuella barn.

Den borgerliga vigseln innehåller fyra av dessa fem komponenter. Endast den första, att visa kärlek inför och få förhållandet välsignat av Gud bortfaller för dem som väljer den borgerliga vigseln.

Det registrerade partnerskapet innehåller hittills fyra av de fem komponenterna, för de partier som accepterat lagändringen om internationell adoption. Att visa kärlek och förhållandets seriositet för varandra. Att visa detta för omgivningen. En uppsättning rättsliga regler, numera inkluderande adoption. Kyrkan har möjlighet att välsigna förhållandet efter eget beslut.

Sambolagen är en serie rättsliga regler om sammanboende pars ekonomiska förhållanden. Den är dock ofrivillig, till skillnad från äktenskapet och det registrerade partnerskapet.

Det par som önskar få del av ett rättsligt skydd kan alltså välja att gifta sig borgerligt eller kyrkligt. Om människor väljer att inte gifta sig skall staten inte lägga sig i detta.

Vad innebär sambolagen?

Enligt RUT innebär sambolagen att det sammanboende parets gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning skall delas till hälften vid separation (5 §). Om den ena personen anses behöva bostaden och bohaget bättre än den andra kan denne få överta hela hemmet (10 §).

Vad gäller bostaden finns en omfattande övertaganderätt. Även om paret bor i en lägenhet som en av dem skaffat på egen hand innan man flyttade ihop och som inte skall ingå i bodelningen, kan hyresrätt eller bostadsrätt alltid övertas av den andre. (16 §). Hyresrätten anses också sakna värde och den som förlorar den får ingen ersättning.

Det går att avtalsvägen utesluta bodelningsregeln (5 § andra stycket). Reglerna om övertaganderätten till gemensam lägenhet går dock inte att frånskriva sig. Både hyresrätt och bostadsrätt kan övertas av den andra parten också när lägenheten inte ingår i bodelningen, enligt RUT.

Det är vidare oklart exakt när sambolagen börjar att gälla. Hur länge kan ett par bo ihop på prov innan lagen träder in? I lagens mening existerar ett samboförhållande när en ogift man och en ogift kvinna bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. För detta krävs att förhållandet inte är alltför kortvarigt, vad detta nu innebär. Normalt anses sexuellt samliv, gemensam ekonomi och gemensamt hushåll finnas i förhållandet. Om det finns gemensamma barn tyder detta starkt på äktenskapsliknande samlevnad. Om det inte finns barn är en gemensam folkbokföringsadress tecken på samboskap. Om paret inte har gemensam folkbokföringsadress krävs normalt att de bott tillsammans minst sex månader, enligt RUT.

Reglering av ekonomiska förhållanden bör bli gällande först när sambopar aktivt väljer det, precis som vid äktenskap eller registrerat partnerskap. I dag är det omvänd ordning, när reglerna automatiskt blir gällande och sedan delvis, men bara delvis, går att avtala bort.

Sambolagen bör avskaffas och ersättas med en möjlighet till frivilliga avtal om sammanboende pars inbördes ekonomiska förhållanden. På så sätt blir de ömsesidiga ekonomiska förhållandena föremål för människors aktiva och medvetna val, inte av automatiskt gällande lag, som det bara delvis går att avtala bort. Denna ändring bör gälla för nya samboförhållanden, medan tidigare sambopar omfattas av övergångsregler.

Stockholm den 3 oktober 2003

Sten Tolgfors (m)