Samernas äganderätt till mark

Motion 1992/93:Bo608 av Max Montalvo (nyd)

I motion 1992/93:Bo8 med anledning av proposition
1992/93:32 Samerna och samisk kultur m m tog Nyd upp den
grundläggande frågan om äganderätt och andra rättigheter
inom de mark- och vattenområden som omfattas av
renskötsel samt jakt och fiske. Nyd tog del av ett
omfattande material från bl a Svenska glesbygdsföreningen
samt Ny demokratis lokalförening i Storuman. Samtliga
hade framfört kritik mot propositionen.

Frågan om äganderätten till de av propositionen berörda
markerna är omtvistad. Mot statens äganderätt står på
skilda grunder såväl samernas som enskilda fastboendes
äganderättsanspråk till mark och vatten. Staten bestrider
båda äganderättsanspråken. Samernas äganderättsanspråk
och brukningsrätt för renskötsel med jakt och fiske står i
konflikt med de fastboendes rättsanspråk. Det finns också
en inbördes samekonflikt, nämligen den mellan samer som
är medlemmar i samebyar och de samer som står utanför
byarna och alltså inte har renskötselrätt med åtföljande rätt
till jakt och fiske. De grundläggande konflikterna går långt
tillbaka i tiden.

Äganderättsfrågorna är komplicerade och det kan ta tid
att reda ut förhållandena.

Nyd hävdade att riksdagen inte skulle anta förslaget till
ändring i 1 § rennäringslagen som föreskriver att
renskötselrätten tillkommer den samiska befolkningen och
grundas på urminnes hävd, dvs lagförslagets 1 § andra
stycket.

Nyd hävdade också att riksdagen hos regeringen skulle
begära en ordentlig utredning om äganderättsfrågor och
närliggande rättsfrågor inom det område inom vilket
renskötsel avses få ske.

I reservationen anförde Nyd följande: Ny demokrati
delar regeringens bedömning att frågan om
renskötselrättens ursprung är så central att det bör framgå
av rennäringslagen att den vilar på urminnes hävd. Däremot
kan Ny demokrati inte ansluta sig till regeringens
uppfattning att renskötselrätten är en kollektiv rätt som
tillkommer den samiska befolkningen. I detta hänseende
kan inte rättsläget anses klarlagt. Det kan enligt Ny
demokratis mening, vilket också påpekas i motionen Bo8
yrkande 1, inte uteslutas att rätten till sin karaktär är en
enskild rätt, som grundas på urminnes hävd. Ny demokrati
anser därför att riksdagen, mot bakgrund av vad i motionen
anförts, inte bör anta regeringens förslag.

Landsförbundet Svenska Samer (LSS) avser att föra
talan i Genève i den fråga som aktualiserats i reservationen.
För Ny demokrati är det av vikt att äganderättsfrågorna och
därmed sammanhängande frågor klargörs, vilket påtalades
i den ovan nämnda motionen.

Ny demokrati anser att LSS bör ges ett anslag å 1 miljon
kronor för förande av talan i Genève och att därav 200.000
kronor genast utbetalas för att anhängiggöra talan.
Återstoden betalas i rater för arvode och utgifter,
sakkunniga, översättning (svenska språket kan ej användas
i Genève), mångfaldigande, resor, traktamenten m m efter
räkningar.

Riksdagen bör ta ett initiativ så att LSS kan få ett rimligt
stöd för att föra processen. Om processen kan leda till eller
bidra till att frågorna blir lösta så är det väl använda pengar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rimligt stöd till Landsförbundet
svenska samer (LSS) för förande av talan i Genève.

Stockholm den 25 januari 1993

Max Montalvo (nyd)