Samhall AB

Motion 1994/95:A202 av Bo Nilsson och Ronny Olander (s)

Samhall har sedan starten 1980 gjort ovärderliga insatser
för att skapa arbetstillfällen för personer med
arbetshandikapp. Det finns alla skäl för oss att markera att
Samhall säkerligen också i framtiden har en viktig roll i
svenskt näringsliv. Företaget är bl.a. Sveriges största
underleverantör. Med ca 30 000 arbetshandikappade som
anställda har Samhall en mycket stor betydelse både socialt
och som en arbetsmarknadsfaktor på svensk arbetsmarknad.

Även när det gäller service och tjänster har Samhall på kort
tid blivit en faktor att räkna med. Dessutom har många nya
jobb kunnat skapas.

Genom att förändra verksamhetsformen till aktiebolag har
man lyckats skapa nya möjligheter att klara en hårdnande
konkurrens, bli ytterligare effektivare och därmed trygga
jobben för de arbetshandikappade. För alla anställda bör det
också betyda ökad stolthet att arbeta i ett företag som ännu
mer kommer att likna andra företag ute i samhället.

Resultatkravet

Regeringen ställer nu ytterligare resultatkrav på
Samhallgruppen.

Å ena sidan skall Samhall ha en hög andel anställda från
de s.k. prioriterade grupperna och samtidigt öka antalet
övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Å andra sidan har redan Samhall ett ''gammalt'' krav att
åstadkomma en nedtrappning av behovet av statlig ersättning
till att motsvara högst lönekostnaderna, exkl.
fastighetskostnaderna, för de arbetshandikappade anställda.
Nu skriver regeringen att Samhall utöver detta skall öka
effektiviteten ytterligare och därmed kunna minska
statsstödet utöver tidigare mål. Regeringen skriver att man
förutsätter en resultatförbättring med ytterligare 300
miljoner kronor (18 mån).

Vi delar uppfattningen om det angelägna i något högre
resultatkrav beträffande både de prioriterade grupperna och
övergångarna. Skall dessa resultat kunna uppnås anser vi
dock att kraven på takten i den ekonomiska
resultatförbättringen inte kan ställas så hårt som regeringen
nu föreslår.

Vi kan se uppenbara konsekvenser med dessa hårda
besparingskrav. När det gäller produktionen kan företaget
tvingas välja produkter som är strikt lönsamma men som inte
är lämpliga för de arbetshandikappade. Detta påverkar i sin
tur såväl arbetsförmedlingen som dem som gör urvalet då
Samhall skall nyanställa personal. Det finns risker för att de
som behöver arbete allra mest inte kan få det beroende på
effektivitetsjakt och företagsekonomiska krav.

Samhall har också följdriktigt i sin egen framtidsstudie
''Samhall mot år 2000'' indikerat att en resultatnivå
motsvarande 100 % av arbetshandikappade kan uppnås först
i slutet av 1990-talet.

Det är emellertid viktigt att inte bara förlora sig i dagens
konjunktursituation, man måste våga se framåt. Efter varje
lågkonjunktur kommer som vi nu kan se bättre konjunkturer.
Därför måste man ha beredskap för de möjligheter som en
högre konjunktur ger. Ett sådant exempel kan vara att ta vara
på Handikapputredningens förslag.

Det är viktigt att komma ihåg att Samhall har den allra
största betydelse för människor med svåra funktionshinder,
vilka oberoende av konjunktursituationen möter stora
svårigheter när det gäller att få fotfäste i arbetslivet. Det är
något som bl.a. framhållits av Handikapputredningen i
betänkandet ''Handikapp, Välfärd, Rättvisa''.

Handikapputredningen, SOU 1991:46, visar på att bristen
på arbete och sysselsättning för dessa grupper är en av de
största välfärdsklyftorna i samhället. Enligt de
kartläggningar som Handikapputredningen redovisat uppger
två av tre svårt funktionshindrade att de saknar såväl arbete
som annan daglig sysselsättning. Handikapputredningen har
mot denna bakgrund föreslagit en utbyggnad av Samhall
med ca 600 arbetstillfällen per år direkt riktad mot grupperna
med svåra funktionshinder.

Regeringen anser av någon anledning att
Handikapputredningens förslag i detta avseende inte bör
föranleda någon åtgärd. Vi delar inte den uppfattningen utan
vill hävda att det kommer att krävas ytterligare
arbetstillfällen som direkt förbehålls personer med svårare
funktionshinder. Inte minst med utgångspunkt från dagens
svåra arbetsmarknadssituation riskerar dessa gruppers
svårigheter på arbetsmarknaden att förvärras ytterligare.
Riksdagen bör därför uttala sig för att en successiv
utbyggnad av antalet arbetstillfällen hos Samhall påbörjas nu
och genomförs i enlighet med Handikapputredningens
förslag. En sådan utbyggnad bör alltså påbörjas snarast så att
uppgången i konjunkturen också medger en ökad
verksamhet för Samhall.

Behovet av sysselsättning för arbetshandikappade är
säkerligen större nu än någonsin. Det är därför viktigt att
Samhall planerar för och har en beredskap för en sådan
utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att fler svårt
handikappade kan få anställning i Samhall AB,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att effektivitetskravet måste vägas
mot svårt handikappades möjlighet till meningsfulla
arbetsuppgifter i Samhall AB,

3. att riksdagen hos regeringen begär att Samhall får i
uppdrag att redovisa en plan för en långsiktigt successiv
utbyggnad av antalet arbetstillfällen i enlighet med
Handikapputredningens förslag.

Stockholm den 18 januari 1995

Bo Nilsson (s)

Ronny Olander (s)