Samhällets ansvar för miljön

Motion 2008/09:MJ352 av Krister Örnfjäder och Désirée Liljevall (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten måste ta ett större ansvar för att vår miljö ska utvecklas i positiv riktning.

Motivering

En grundbult i den moderna svenska miljöpolitiken har kommit att bli det så kallade miljömålsarbetet. Riksdagen har nämligen antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. De 16 nationella miljökvalitetsmål som nu gäller ska i huvudsak vara uppnådda till år 2020. De 16 miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Miljömålsarbetet är ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste ta sitt ansvar. Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, organisationer, näringsliv och enskilda är alla viktiga aktörer i miljömålsarbetet. Miljömålssystemet utgörs av nationella, regionala och lokala miljömål där centrala myndigheter samt länsstyrelser och kommuner har ansvar för uppföljningen.

Miljömålsrådet följer upp och rapporterar till regeringen om hur arbetet med att nå miljömålen går. Klarar då Sverige att nå de 16 miljömålen till år 2020? Ja, utvecklingen för flera av miljömålen går åt rätt håll. Men för några miljömål är tempot i arbetet inte tillräckligt. Stora utmaningar återstår. Den aktuella bedömningen är att nio av de totalt sexton miljökvalitetsmålen blir mycket svåra att nå i tid, dvs. till år 2020. Dessa mål är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga miljökvalitetsmål gäller att de bedöms möjliga att nå under förutsättning att ytterligare åtgärder sätts in.

Det står därför helt klart att det krävs fler åtgärder och tydligare styrmedel på nationell nivå för att vår miljö och människors hälsa ska utvecklas i positiv riktning så att man om möjligt kan nå de av riksdagen uppsatta miljökvalitetsmålen till 2020.

Det torde också stå helt klart att marknadsekonomin i kombination med frivilliga lösningar och avtal inte löser våra miljöproblem. Det krävs att staten, det vill säga ytterst regeringen och riksdagen, tar ett stort ansvar för att finna tydliga styrinstrument och drivkrafter för att minska våra miljöproblem. Till de verksamma instrumenten som staten (regering och riksdagen) förfogar över är bland annat lagstiftning och ekonomiska styrmedel i form av skatter, avgifter och olika former av stimulansstöd.

Mot denna bakgrund anser jag att det finns ett stort behov av att regeringen tar fram en samlad översyn och strategi när det gäller behovet av ytterligare skärpt miljölagstiftning (i framför allt miljöbalken) och en inventering och analys av nya ekonomiska styrmedel på miljöpolitikens område.

Stockholm den 30 september 2008
Krister Örnfjäder (s)	Désirée Liljevall (s)