Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18

Motion 2003/04:Bo283 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 21:1 Bostadsbidrag för budgetåret 2004 3 297 000 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:1 Boverket för budgetåret 2004 125 923 000 kr.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om avveckling av räntebidragen i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2004 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag intill ett belopp av 3 000 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2004 ställa ut kreditgarantier för lån till kooperativa hyresrättsföreningar intill ett belopp av 1 000 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag om en rörlig kredit hos Riksgäldskontoret om 5 000 000 kr för att Statens bostadskreditnämnd skall kunna förvärva fastigheter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behovet av statlig kreditgarantigivning utreds.

8. Riksdagen avslår regeringens förslag om att Statens bostadskreditnämnd skall kunna avtala om kreditgarantier på civilrättslig grund.

9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 2004 18 000 000 kr.

10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 2004 1 000 000 kr.

11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:8 Lantmäteriverket för budgetåret 2004 329 812 000 kr.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet för budgetåret 2004 0 kr.

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder för budgetåret 2004 300 000 000 kr.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:12 Statens bostadsnämnd för budgetåret 2004 3 960 000 kr.

15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag för budgetåret 2004 0 kr.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyckeltal för verksamheten hos länsstyrelserna.

17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 2004 2 088 467 000 kr.

18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till anslag 34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet för budgetåret 2004 3 784 000 kr.

2 Inledning

I den bostadspolitiska kommittémotionen beskriver vi hur bostadspolitiken bör ge bostadsmarknaden förutsättningar och möjligheter att förändras och förbättras. Vi presenterar ett bostadspolitiskt program för framtiden och med individen i fokus. Mångfald, valfrihet och integration är våra utgångspunkter.

Våra förslag till ramar för utgiftsområdet framgår av tabellen nedan. Därefter kommenterar vi förändringarna var för sig.

Utgiftsområdet 18, anslag i tusental kronor	2004	Förändring		2005		Förändring		2006		Förändring
Totalt	8798030	-823144		9140400		-1134400		9439900		-1345400
21:1 Bostadsbidrag	3497000	-200000		3432000		-200000		3364000		-200000
31:1 Boverket	151823	-25900		151800		-51800		154700		-54700
31:2 Räntebidrag m.m.	1621000	0		1876000		0		2197000		-100000
31:3 SBN: Förvaltningsanslag	14825	0		15200		0		15400		0
31:4 SBN: Garantiverksamhet	100000	0		200000		0		200000		0
31:5 Bidrag för fukt och mögelskador	38000	-20000		38000		-30000		38000		-38000
31:6 Bidrag till åtgärder mot radon	33000	-32000		33000		-32000		33000		-32000
31:7 Statens geotekniska institut	29482	0		30200		0		30700		0
31:8 Lantmäteriverket	339812	-10000		347700		-10000		353300		-10000
31:9 Statens VA-nämnd	6737	0		6900		0		7000		0
31:10 Bidrag främja ekologisk hållbarhet			25000		-25000		25000		-25000		25000	-25000
31:11 Bidrag för nybyggnad hyresbostäder			600000		-300000		600000		-500000		600000	-600000
31:12 Statens bostadsnämnd			7919		-3960		8100		-8100		8200	-8200
31:13 Omstrukturering kommunala bolag			152500		-152500		152500		-152500		152500	-152500
32:1 Länsstyrelserna m.m.			2138467		-50000		2189100		-125000		2226200	-125000
32:2 Kommunala samverkansorgan m.m.			34897		0		34900		0		34900	0
34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet			7568		-3784		0		0		0	0

3 Vårt budgetförslag

3.1 21:1 Bostadsbidrag

Bostadsbidragen har utvecklats från ett bostadspolitiskt instrument till en social förmån inom familjepolitiken. Därför bör bostadsbidragen snarare ingå bland övriga förmåner som utgör den ekonomiska tryggheten för föräldrar och barn. Vi anser att samtliga förmåner inom familjepolitiken bör ses över tillsammans med skattesystemet för att komma tillrätta med de marginaleffekter som regeringen pekar på i budgetpropositionen. Vi anser att bidrag kan växlas mot sänkta skatter vid en reformering av familjepolitiken. Intill dess att en sådan omläggning sker anser vi att bostadsbidrag enbart skall utbetalas till barnfamiljer, och därmed föreslår vi att bostadsbidrag till ungdomar under 29 år utan barn inte beviljas.

3.2 31:1 Boverket

Med ökad avreglering och mer inslag av efterfrågestyrd bostadsmarknad kan anslaget reduceras från år 2004. En översyn av Boverkets verksamhet bör göras inför kommande budgetår. Därvid bör Boverkets engagemang med den ideella föreningen Svensk Bostadsmässa avvecklas. Staten och Boverket skall inte riskera skattebetalarnas pengar på detta sätt.

3.3 31:2 Räntebidrag m.m.

Räntebidrag och andra subventioner har bidragit till att driva upp boendekostnaderna för vårt boende. Systemet med eviga räntebidrag bör avvecklas successivt, samtidigt som fastighetsskatten avvecklas. Känslighetsanalysen i budgetpropositionen visar hur kostnaderna för räntebidragen kan öka kraftigt vid ändrade förutsättningar, såsom till exempel om byggandet ökar och/eller räntorna stiger kraftigt. Statsminister Göran Persson underströk i regeringsförklaringen för innevarande riksdagsår att i och med att Sverige står utanför valutasamarbetet måste en stark utveckling åstadkommas med andra medel för att öka tillväxten och därmed trygga välfärden. Vi ansluter oss till statsministerns ståndpunkt och vill peka på räntebidragens avveckling som ett medel för att stärka tillväxten. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda räntebidragens avveckling under ordnade former.

Vi förordar inte någon modell för räntebidragets avveckling, men vi förutsätter att regeringen till år 2006 har infört en modell för räntebidragens avveckling. Mot bakgrund av nedtrappningen av utgifterna för räntebidragen under 1990-talet fram till för något år sedan så anser vi att en besparing år 2006 om 100 miljoner kronor kan anses vara rimlig.

3.4 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet

3.4.1 Kreditgarantier till kommunala bostadsföretag

Kreditgarantier utgör ett stort ekonomiskt risktagande för staten och skattebetalarna. Kreditgarantier riskerar att på sikt undergräva statens ekonomi. Vi vill minimera risktagandet genom att säga nej till regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2004 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag intill ett belopp på 3 000 000 000 kronor inklusive tidigare åtaganden.

3.4.2 Kreditgarantier för kooperativa hyresrätter

Regeringen begär bemyndigande att ställa kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp. Vi anser att det inte bör införas kreditgarantier specifikt för upplåtelseformen kooperativ hyresrätt då samma villkor bör gälla oavsett upplåtelseform. Därför avslår vi regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2004 ställa ut kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp intill ett belopp på högst 1 000 000 000 kronor inklusive tidigare åtaganden.

3.4.3 Rörlig kredit hos Riksgäldskontoret

Regeringen vill besluta om en rörlig kredit om 5 000 000 kronor hos Riksgäldskontoret för att kunna hantera skadeärenden där BKN vill kunna förvärva fastigheter för vilka statliga kreditgarantier utfärdats. Vi anser att staten inte bör äga bostadsfastigheter. Därtill finner vi det märkligt att regeringen utan vidare motivering vill ha en rörlig kredit att handla fastigheter för. Därför motsätter vi oss regeringens förslag i denna del.

3.4.4 Ändrad inriktning för kreditgivning

Regeringen föreslår att inriktningen och utformningen av den statliga garantigivningen ändras så att marknadsvärdet, och inte som fallet är i dag, enbart schablonvärden som utgår från produktionskostnaderna, skall ligga till grund för storleken på den beviljade kreditgarantin. För att kreditgivningen skall ske på försäkringsmässiga grunder skall nämnden övergå från garantivillkor fastställda i förordning till civilrättsliga avtal.

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2004 att förslaget fått blandat mottagande från remissinstanserna. Till exempel anser Riksgäldskontoret att statens roll som finansiell aktör på bostadskreditmarknaden behöver klargöras innan beslut fattas om en eventuell breddning av den statliga garantigivningen.

Även vi ställer oss frågande till den statliga garantiverksamheten. Syftet med kreditgarantier för bostadsmarknaden är att tillförsäkra kapitalförsörjning för byggnation som annars inte byggs på grund av för hög risk. Bristen på produktion av hyresrätter beror på att bostadsföretag inte kan sätta hyran efter efterfrågan, vilket minskar intäkterna för hyresvärden och som därmed ökar riskexponeringen för kreditinstitutet. En friare hyressättning ökar intäkterna för bostadsföretaget och minskar riskexponeringen för kreditinstitutet. På en fungerande marknad hade därför inte en statlig kreditgarantiverksamhet behövts. En statlig garantiverksamhet är således att betrakta som en subvention av bostadsbyggandet för att motverka de problem som dagens hyressättningssystem medför.

Därför ifrågasätter vi syftet med Statens bostadskreditnämnd (BKN). Om verksamheten skall bedrivas på marknadsmässiga grunder i så måtto att premien för kreditinstituten skall motsvara skadeutfallet saknas subventionsmomentet, och därmed grunden för den statliga kreditgarantigivningen. Vi anser därför att riksdagen bör ge i uppdrag åt regeringen att göra en översyn av behovet av Statens bostadskreditnämnd.

Mot regeringens förslag om att låta BKN teckna civilrättsliga avtal med kreditinstitut om kreditgarantier i stället för att fastställa dem genom förordningar, finns två invändningar.

För det första är BKN ett offentligrättsligt organ. Vid tvister är det därför möjligt att överklaga nämndens beslut till förvaltningsdomstol. Om civilrätten tillämpas så gäller avtalsfrihet, och huvudprincipen är att var och en själv skall kunna bestämma om avtal skall ingås, med vem avtalet skall ingås och vilket innehåll avtalet skall ha. Om nämndens beslut fattas genom civilrättsliga avtal är det inte längre möjligt att på samma sätt överklaga beslutet eftersom det då faller under de allmänna domstolarnas behörighet.

För det andra innebär civilrättens huvudprincip om avtalsfrihet att det finns betydande utrymme för godtycklighet i nämndens beslutsprocedur. Vi anser att myndighetsutövning i en rättsstat skall ske med saklighet och opartiskhet som huvudprincip, enligt regeringsformen 1 kap. 9 §. Regeringens förslag om att låta BKN:ns myndighetsutövning utövas på civilrättsliga grunder riskerar att strida mot regeringsformens intentioner.

Därför motsätter vi oss att BKN skall bemyndigas att teckna civilrättsliga avtal vid kreditgarantigivning. Vi anser att BKN kan ge kreditgarantier på marknadsmässiga grunder men i sådana fall bör det fortsättningsvis ske genom offentligrättslig reglering.

3.5 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Fonden för fukt- och mögelskador beviljar bidrag för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus byggda före 1989 och kom till i syfte att avhjälpa skador orsakade av så kallade fuskbyggen från år 1974 och senare. Mot bakgrund av att fukt- och mögelskador av det slag som fonden omfattar oftast har hunnit visa sig inom en tioårsperiod, menar vi att det är dags att avveckla fonden.

Reglerna för självrisk har emellertid lett till att många småhusägare inte har kunnat beviljas stöd eftersom självrisken har blivit alltför hög. Därför finns det fortfarande ett stort antal hus som i dag står med oavhjälpta fukt- och mögelskador. Vi vill att ägarna till dessa småhus ges möjlighet att på nytt söka stöd ur fonden och att den därför bör finnas kvar ytterligare något år. Vi föreslår en successiv avveckling av fonden. Anslaget bör vara avvecklat till år 2006.

3.6 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Bidraget får, med regeringens förslag, så liten omfattning att något stöd i realiteten ej kommer att lämnas. Nya forskningsrön visar även att sanering i radonhus kan öka halterna av radon i stället för att ta bort eller minska dem. Vi anser att bidraget skall avskaffas och ersättas av ett anslag uteslutande inriktat på informationsverksamhet om riskerna med radon.

3.7 31:8 Lantmäteriverket

Vi konstaterar att regeringen beslutat att i ökad utsträckning avgiftsfinansiera Lantmäteriverkets verksamhet, och reducera anslaget i motsvarande mån, i enlighet med tidigare moderata förslag. Vi anser dock att utöver statens målsättning om att minska anslaget med 100 miljoner kronor kan ytterligare besparingar göras genom effektiviseringar av verkets verksamheter.

3.8 31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet

Vårt mål är att bostäder skall byggas och underhållas på marknadsmässiga villkor. Subventioner urholkar systemet och orsakar negativa effekter på konkurrens och produktion. Anslaget tas bort i sin helhet. Bidrag avseende redan beviljade projekt skall dock anslås.

3.9 31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder

Investeringsbidrag är kortsiktiga, kostnadsdrivande och konkurrenshämmande. Vi vill ändra förutsättningarna för byggande bland annat genom sänkt skattetryck, ett friare hyressättningssystem och förenklade regler så att nyproduktion av hyresrätter möjliggörs utan skattemedel. Anslaget för detta område skall avvecklas med undantag för redan beviljade bidrag för 2004 och 2005.

3.10 31:12 Statens bostadsnämnd

Det kan inte helt uteslutas att staten skall ta ansvar för problem som uppstått på grund av svårligen förutsedda förändringar i befolkningsunderlaget och tidigare bedriven subventionspolitik. Riktlinjerna för statens och kommunernas ansvar skall i sådana fall vara mycket klara och väl avgränsade. Då detta krav inte på långt när är uppfyllt motsätter vi oss en myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till en omstrukturering av kommunala bostadsföretag.

Vi vill i stället fortsätta Bostadsdelegationens arbete. Dock bör villkoren för detta arbete ha mycket klara och tydliga riktlinjer. Den tillfälliga delegationen skall kunna ge statligt stöd för att trygga den kommunala kärnverksamheten. I de fall då rivning är enda utvägen kan statligt stöd till sådan åtgärd utgå. Den tillfälliga delegationen finansieras via Finansdepartementets anslag. Statens bostadsnämnd avskaffas under 2004. Det anslag vi föreslår skall endast användas för kostnader för denna avveckling.

Kommuner skall inte ägna sig åt näringsverksamhet. När den tillfälliga delegationens arbete är avslutat i en kommun, skall kommunen inte längre ha bostadsföretaget i sin ägo. Det bör vara en förutsättning för det statliga stödet. Riktlinjerna för statens och kommunernas ansvar skall, när stöd beviljas, vara mycket klara och väl avgränsade. Alla former av stöd skall redovisas öppet så att det tydligt framgår hur hyressättningen påverkas.

3.11 31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag

Statligt stöd till kommuner som har dragit på sig ekonomiska problem på grund av sin hantering av det kommunägda bostadsbeståndet får inte utformas så att det snedvrider konkurrensen på bostads- och lokalmarknaderna.

Utgångspunkten måste vara att stödet går till kommuner som uttömt sina resurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget, men ändå har kvarvarande problem. Omstruktureringar av kommunala bostadsbolag skall ske på marknadsmässiga grunder. Olika intressenter skall kunna förvärva delar av eller hela kommunala bostadsföretag i kris.

I den mån kommuner skall få statligt stöd för omstrukturering av bostadsbolag bör detta finansieras via utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

3.12 32:1 Länsstyrelserna m.m.

Förslag i denna motion och andra av oss väckta motioner under motionsperioden minskar totalt sett länsstyrelsernas administration av bidrag och bör därmed leda till ett minskat anslagsbehov. Inom andra områden föreslås fler avregleringar som även de leder till lägre arbetsbörda för länsstyrelserna.

Nyckeltalen bör utvecklas, så att det går att mäta effektiviteten mellan de olika länsstyrelsernas avdelningar. Därigenom skall jämförelser kunna göras mellan de olika verksamheterna på länsstyrelserna. Detta bör ges regeringen till känna.

3.13 34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet

Inrättandet av ett institut för ekologisk hållbarhet har tidigare avvisats från vår sida. Vi konstaterar att institutets främsta uppgift fortfarande synes vara att ge kommunerna tips och råd om hur bidrag skall sökas. Vi noterar tacksamt att regeringen föreslår att institutet avvecklas till år 2005. Vi anser att under avvecklingen under år 2004 behövs därför enbart halva anslaget som regeringen föreslår.

Stockholm den 24 september 2003
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Margareta Pålsson (m)	Peter Danielsson (m)
Magdalena Andersson (m)	Gunnar Axén (m)
Göran Lindblad (m)	Mikael Odenberg (m)