Sammansättning av styrelser i mediaföretag

Motion 2000/01:L201 av Mats Einarsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning
innebärande att minst 40 procent av vartdera könet skall vara
representerat i styrelserna för medieföretag med fler än 25 anställda.
Bakgrund

Radio, tidningar och TV speglar den värld vi lever i. Att vi kan känna
igen oss i det som skrivs och sägs har stor betydelse för självkänslan och
för våra möjligheter att fungera som medvetna och ansvarstagande
medborgare i en levande demokrati. Från media hämtar vi, inte minst som
unga människor, många av våra förebilder. Men hur ser bilden av
samhället ut i media?

Granskningsnämnden för radio och TV gav våren 2000 ut en rapport,
"Svenska TV-nyheter - en spegling av Sverige och vår omvärld?" Rapporten
visar att kvinnor intervjuas mycket mer sällan än män i TV-nyheterna - och
när de intervjuas är det oftast som "vanliga människor", dvs. privatpersoner,
medan männen oftare intervjuas som experter eller makthavare. Det är bara
när det gäller sociala frågor som kvinnorna över huvud taget kommer till tals
lika ofta som männen, på alla övriga områden är det mest män som hörs och
syns.

Manliga styrelser har en tendens att generera manliga chefer. Manliga
chefer i medieföretag har ytterst sällan erfarenheter från den verklighet som
merparten av läsarna, lyssnarna eller tittarna lever i. Särskilt gäller det
kvinnornas och barnens verklighet. "Män i 50-årsåldern med höga inkomster
och ledande befattningar är en segregerad grupp när det gäller boende,
umgänge och fritidssysselsättning. De representerar verkligen inte hela
verkligheten." (Sagt av JämO Claes Borgström i en intervju i tidningen
Journalisten.)

När tidningen Aftonbladet skickade ut sin årsredovisning för år 1999,
kunde man beskåda ledningsgrupp och styrelse i bild. Bland sammanlagt 26
porträtt återfanns fem kvinnor (därav en VD-assistent och två
styrelsesuppleanter). Samtliga ordinarie i tidningens styrelse var män. Detta
fick oss att undra hur det ser ut på andra håll i medievärlden, och den
information vi fick fram var inte uppmuntrande. Vi undersökte till att börja
med förhållandena vid 15 större tidningar spridda jämnt över landet och fann
att av sammanlagt 109 ordinarie styrelseledamöter var endast 15 kvinnor. Av
de femton chefredaktörerna var bara tre av kvinnligt kön. När vi gick vidare
och lät undersöka förhållandena i etermedias styrelser blev resultatet ännu
mer nedslående: bland 158 ordinarie ledamöter (i 36 bolag med fler än 25
anställda) återfanns bara 19 kvinnor.

De offentligt ägda företagen, Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion
har styrelser sammansatta enligt gällande statlig policy: Förhållandet mellan
män och kvinnor i styrelsen ska hålla sig inom spannet 40:60. Det gör det
också: det är genomgående fyra kvinnor och fem män bland de ordinarie
ledamöterna. Det är också i de statligt ägda företagen som de kvinnliga
VD:arna finns, tre stycken.

Det tycks också vara så att de företag som gjort sig kända för att även
sända filmer med starka vålds- och kvinnoförnedrande inslag har renodlat,
eller så gott som renodlat, manliga styrelser.

Tyvärr har vi inte heller anledning att tro att förhållandena är bättre på de
flesta bok- och tidskriftsförlag, samtidigt som dessa media givetvis, liksom
etermedia och tidningarna, återskapar bilder av könsmaktsordningen i
samhället och påverkar åsiktsbildningen.

Förslaget

Läget när det gäller jämställdheten på medieföretagen är således mycket
oroande. Vi vet också att allt inte är gott och väl på företaget bara för att
det finns 40 procent kvinnor i en styrelse. Exempel på det kan väl sägas
vara det rabalder som uppstod våren 2000 när Sveriges Television tänkte
tillsätta tio chefsposter med enbart män, och detta trots att det fanns gott
om kompetenta kvinnliga kandidater. Här fanns dock en stark
jämställdhetskommitté som protesterade mot mansdominansen, och den
hade en bra jämställdhetsplan att luta sig mot. Jämställdhetsarbete är ett
långsiktigt arbete, eftersom det i grunden handlar om att ändra på djupt
sittande attityder hos alla inblandade. Att lagen kräver jämställdhetsplaner
av alla företag med fler än 10 anställda är ett av de redskap staten har att
använda i arbetet. Ett annat är JämO-ämbetet som har i uppdrag att följa
upp lagen. Ytterligare ett annat kan således vara kvotering till företagens
styrelser. Vi ser tydligt på fördelningen av styrelseposter mellan kvinnor
och män i statliga jämfört med andra medieföretag att det statliga beslutet
om en könsfördelning i styrelserna inom spannet 60:40 haft verkan.
Däremot finns ingenting som tyder på någon förändring i positiv riktning
i övriga företag som vi tittat närmare på.

Vad gäller medieföretag som enbart opererar via IT är bilden mer oklar,
men givetvis bör förslaget även inkludera dessa.

Vi föreslår därför att riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till lagstiftad könskvotering när det gäller styrelserna för
medieföretag, omfattande etermedia, tidningar, IT-medieföretag, bok- och
tidskriftsförlag, med minst 25 anställda.

Stockholm den 22 september 2000

Charlotta L Bjälkebring (v)

Mats Einarsson (v)

Kenneth Kvist (v)

Tanja Linderborg (v)

Peter Pedersen (v)

Tasso Stafilidis (v)

Willy Söderdahl (v)