Sammanslagning av verksamheterna för SKL och RMV

Motion 2005/06:Ju219 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slå samman verksamheterna för SKL och RMV.

Motivering

Molekylärgenetiska analyser (DNA‑analyser) har kommit att spela allt större roll inom forensisk verksamhet under senare år. Allt talar för att betydelsen av sådana analyser kommer att bli större i framtiden. I Sverige utförs i dag DNA‑analyser med forensisk inriktning inom Rättsmedicinalverket RMV (Rättsgenetiska avdelningen) i Linköping och Rikspolisstyrelsen (Statens kriminaltekniska laboratorium SKL). Alltså hos två skilda organisationer med kopplingar till varandra.

Rättsgenetiska undersökningar vid faderskapsutredningar har varit föremål för utredningar inom dels Socialstyrelsen (1976 och 1986), dels Rättsmedicinalverket (1995). I samband med en utredning som gjordes 1986 påpekades vissa fördelar med att koncentrera alla DNA‑analyser med forensisk inriktning till ett nationellt laboratorium. Någon sådan centralisering kom aldrig till stånd, men skälen för en centralisering kvarstår oförändrad eller har snarare förstärkts.

Här nedan vill vi peka på fördelarna med en sammanhållen forensisk genetisk verksamhet i landet.

I stort sett samma analysmetoder används inom olika delar av forensisk verksamhet, dvs. typer av DNA‑analyser. DNA‑analysverksamheten blir även efter sammanslagningen totalt sett inte särskilt omfattande. Vissa typer av undersökningar är sällsynta och bör därför av kvalitetsskäl koncentreras till en enhet. Analysverksamheten blir successivt alltmer automatiserad, vilket innebär ekonomiska fördelar vad gäller såväl drift som investeringar.

Analyskompetensen i landet är samlad på relativt få händer. En sammanhållen verksamhet skulle därför ge en kompetensmässigt sett större kritisk massa, vilket är av stor betydelse inte minst vad gäller forskning och utveckling. Även i utredningen (Ju 2002/2801/PÅ) som SKL och RMV står bakom föreslås att en gemensam produktionsplattform byggs upp för rutinanalyser av DNA.

Visserligen leder en sammanslagning av all forensisk DNA‑analysverksamhet till en monopolsituation i landet, men det finns dock konkurrerande enheter i andra länder såväl i Norden och Europa som i USA. Därför är det av stor betydelse att Sverige blir starkt inom detta område.

Till slut bör påpekas att analys- och utredningsverksamhet måste vara organisatoriskt och därmed också ansvarsmässigt åtskilda. Detta för att styrka objektiviteten i bägge verksamheterna.

Stockholm den 13 september 2005
Maud Ekendahl (m)	Elizabeth Nyström (m)