Sårbarhet vid elavbrott

Motion 1993/94:N411 av Agne Hansson m.fl. (c)

Kraftiga snöfall i kombination med vissa vädertyper och
kraftig vind medför ofta att träd faller över kraftledningar
och orsakar omfattande avbrott i elförsörjningen. Inte
minst finns rikliga exempel på detta i Småland, Älvsborgs
län samt Norr- och Västerbotten under innevarande vinter.
Många hushåll har tvingats vara utan elektrisk ström under
flera dygn. Det skapar problem både med värmeförsörjning
och livsmedelsförsörjning. Inte minst drabbas många
lantbrukare och småföretag på landsbygden. Såväl
mjölkning, vattenförsörjning som utfodring lamslås vi
elavbrott. Blir de av långvarig karaktär kan de orsaka stora
skador för yrkesutövarna. Osäkerheten i elleveranserna för
stora och sammanhängande delar av landsbygden och de
mindre tätorterna är också allvarlig ur ett allmänt
försörjnings- och beredskapsperspektiv.

I försvarsbesluten har samhällets sårbarhet och
beredskapsförsörjning avhandlats vid åtskilliga tillfällen.
Nu senast i 1992 års försvarsbeslut betonas att man vid
planering och samhällsutveckling tidigt skall ta hänsyn till
sårbarhet och risker för att minska behovet av
kostnadskrävande beredskapsåtgärder och för att öka
säkerheten i det fredstida samhället. Åtgärder som minskar
fredsmässiga risker minskar också sårbarheten i krig.

De många, långa och omfattande elavbrotten som
inträffat i Småland och andra delar av landet under
innevarande vinter visar på en oacceptabel sårbarhet i
samhället. Det som hänt pekar på nödvändigheten av att
vidta åtgärder för att eliminera eller kraftigt minska
sårbarheten. Det pekar också på att vi när vi planerar och
skapar ett mer utvecklat samhälle inte får utelämna
sårbarhetsaspekterna. Det som hänt i samband med
elavbrotten uppfyller på intet sätt försvarsbeslutets
innebörd vare sig ur beredskapssynpunkt eller vad som sägs
om säkerheten i det fredstida samhället.

Det som hänt i samband med elavbrotten i samband med
de kraftiga snöfallen bör närmare analyseras ur
försörjnings- och beredskapssynpunkt. Men även ur
elkonsumenternas synpunkt bör åtgärder för en säkrare
elförsörjning övervägas.

Kraftbolagens ansvar

Sådana överväganden bör inriktas både mot att se på
vilket ansvar kraftbolagen har för en tryggad elförsörjning
och hur detta ansvar uppfylls. Det är uppenbart att
sårbarheten har ett nära samband med hur ledningsnäten
underhålls. Med väl underhållna ledningsnät kan
sårbarheten i elförsörjningen minskas betydligt.
Kraftbolagens ansvar för ledningsnätets underhåll bör
därför särskilt uppmärksammas.

Sårbarheten har också samband med de regler som
gäller för ledningsgator vad gäller bredd men också på
vilket sätt markägarna, som har god lokalkännedom, kan
medverka i att snabbt hitta ledningsbrott. Kraftbolagens
ansvar bör också övervägas mot en rätt till skadestånd för
inträffade långa elavbrott som en elabonnent skall kunna
kräva och som skall kunna riktas mot kraftbolagen.

Olika möjligheter för att utveckla en teknik för säkrare
ledningsbyggnation bör också tas tillvara.

Minskad sårbarhet vid inträffade elavbrott

Även när ett elavbrott inträffat finns möjligheter att
minska sårbarheten. Trots att utvecklingen nått mycket
långt när det gäller att konstruera bostäder och utveckla
vårt boende saknas i de flesta bostäder alternativ
värmeförsörjning, vilket gör att en lägenhets
värmeförsörjning helt slås ut vid ett elavbrott. Varje bostad
i utsatta elavbrottsområden, såväl i glesbygden som i
mindre orter, borde därför förses med en alternativ
sekundär uppvärmningsanordning, typ vedspis med
kokmöjligheter. Det skulle lindra sårbarheten väsentligt.
Med hjälp av Boverket bör närmare utredas på vilket sätt
en alternativ uppvärmningsmöjlighet som också inrymmer
möjlighet till matlagning bör göras obligatorisk i
bostadsbeståndet.

Reservkraftverk

För många lantbrukare, framför allt mjölkproducenter
men också för andra företag, kan elavbrotten innebära stora
problem. Sårbarhetsproblemen skulle radikalt kunna
minskas om det funnes en bättre tillgång på reservkraftverk.
Emellertid saknar de flesta sådana anläggningar. Ofta kan
det bero på att man drar sig för den investeringskostnad som
ligger i en anskaffning av ett reservkraftverk. Det kan också
bero på att man uppfattar elförsörjningen så säker att det
inte behövs. Många chansar medvetet i förhoppning om att
elavbrotten inte skall komma. Det är naturligt att det finns
ett motstånd mot en investering som förväntas få så litet
användningsområde som möjligt. Mot den bakgrunden bör
det övervägas på vilket sätt stimulanser kan skapas för att
sårbarheten för lantbruksföretag och annan
näringsverksamhet i de utsatta områdena skall kunna
minimeras med hjälp av reservkraftverk.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sårbarhet ur försörjnings- och
beredskapssynpunkt vid elavbrott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraftverksföretagens ansvar för
att förebygga elavbrott,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på alternativ
uppvärmningsmöjlighet i bostäder,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reservkraftverk.2

Stockholm den 20 januari 1994

Agne Hansson (c)

Lennart Brunander (c)

Marianne Jönsson (c)

1 Yrkande 3 hänvisat till BoU
2 Yrkande 4 hänvisat till JoU