Satsning på karriärvägledning

Motion 2008/09:Ub242 av Helena Bouveng (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell satsning på karriärvägledning.

Motivering

Vi har stora avhopp från gymnasiet i Sverige. Förra året konstaterade EU i en rapport (Early school leavers) att Sverige ligger på plats 9 i andel 18–24-åringar som endast gått grundskola och som inte befinner sig i utbildning. År 2000 låg vi bäst till och är ett av få länder som försämrat resultaten.

Skolverket konstaterade i våras att nästan var tredje ung person eller 30 000 ungdomar har ofullständiga gymnasiestudier bakom sig när vuxenlivet börjar (Studieresultat i gymnasieskolan – avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet, juni 2008).

Dessa båda rapporter illustrerar tydligt att vi idag har en gymnasieskola som slår ut elever. Många klarar sig bra, men allt för många misslyckas. Ambitionen att alla gymnasister ska bli behöriga till högskolan nås inte på långa vägar. En given orsak till detta är strukturen på gymnasiet. Intagningskraven är låga och speglar inte de förkunskaper som egentligen krävs för att klara det gymnasieprogram som eleven valt. Det finns dessutom en stor teoretisk kärna på de yrkesförberedande programmen, vilket alla elever inte är motiverade för eller intresserade av.

Bakom varje avhopp finns ett misslyckande, en självkänsla som fått sig en törn. Och det finns en ung person som går in i vuxenlivet utan tillräckliga kunskaper. Samtidigt vet vi från många andra studier att de som inte har gymnasiekompetens har mycket svårare att få jobb och att de tar dyra omvägar i utbildningssystemet. Avhoppen beräknas kosta 825 miljoner kronor i form av extra skolår i gymnasiet och extra studiemedel under tiden.

Flera delar i alliansens politik syftar till att lösa dessa problem och få ett bättre fungerande utbildningssystem. Det mest grundläggande är självklart att förbättra grundskolan så att eleverna får de grundläggande kunskaper som de behöver för att klara gymnasiet samt att ändra strukturen på gymnasiet.

Jag tror dock inte att detta är tillräckligt. Eleverna måste ges förutsättningar att göra kloka och väl underbyggda val genom hela sin utbildningstid. De måste helt enkelt lära sig att ta ansvar för sin egen utveckling och karriär, att bli huvudrollsinnehavare i sina egna liv. För att klara detta behöver de hjälp och kunskap. De måste bli medvetna konsumenter på utbildningsmarknaden och få klart för sig vilka konsekvenser deras olika val för med sig. Information och vägledning är nycklar till detta.

Självklart måste man få välja fel även i framtiden. Det finns ett stort mått av lärande i detta och det ger nyttiga erfarenheter. Men felval som beror på bristande information eller dålig eller obefintlig vägledning ska undvikas.

Vi lever i en tid av snabba förändringar i samhället och arbetslivet. Valmöjligheterna till utbildning, skola och jobb ökar lavinartat. Dessutom genomförs omfattande förändringar i intagningsreglerna både till gymnasiet och högskolan. Sammantaget ställer detta större krav på en gedigen och professionell vägledning än någonsin och det gäller i synnerhet för barn till lågutbildade föräldrar.

Det är dags att vägledningen i Sverige graderas upp. Med en förstärkt vägledning, som mer fokuserar på att ge ungdomarna förutsättningar för ett personligt ansvar för sina val, kan fler klara sina studier och avhoppen minska. En utveckling där vägledningen blir mer oberoende av skolan och än tydligare finns som en resurs för den enskilde eleven är önskvärd.

Jag anser att det behövs en nationell satsning på karriärvägledning. Lagen behöver förtydligas så att det framgår att ungdomar har rätt till oberoende, kvalificerad och individuell karriärvägledning. Målen måste bli tydligare och möjliga att utvärdera.

Stockholm den 30 september 2008

Helena Bouveng (m)