Sextimmars arbetsdag

Motion 1989/90:A727 av Birthe Sörestedt och Ingegerd Anderlund

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A727

av Birthe Sörestedt och Ingegerd Anderlund
(båda s)

Sextimmars arbetsdag

Önskemålet om en förkortning av arbetstiden är idag lika aktuellt som då
kravet väcktes i början av 70-talet.Undersökningar visar att en förkortad arbetstid
fortfarande anses som väsentligt och om svenska folket fick bestämma
skulle den framtida ekonomiska tillväxten hellre tas ut i kortare arbetstid
än i ökad privat konsumtion. Flera fackliga organisationer har också
tagit ställning för en förkortad arbetsdag. Under senare år har andra former
än en generell daglig förkortning till sextimmars arbetsdag framförts.

Arbetstidskommittén redovisar olika effekter som en arbetstidsförkortning
kan innebära inom flera områden.En slutsats är, att en ytterligare utredning
bör göras om att införa en årsarbetstid, vilket skulle ge möjligheter
till en mera valfri och flexibel arbetstid.

Det kan konstateras att den s.k. flextiden som införts på många arbetsplatser
inte har gjorts enbart utifrån enskildas önskemål utan snarare utifrån att
det passat att förlägga produktion och tjänster på detta sätt.

Förslag om flexiblare arbetstid behöver inte ställas i motsats till en daglig
arbetstidsförkortning.

Idag har ca 1 miljon människor valt att arbeta deltid. När antalet sysselsatta
ökat har också antalet deltider ökat.Av alla deltidssysselsatta är 85 %
kvinnor. Orsakerna till att man väljer deltid är könsbundna (SCB 1987), den
vanligaste orsaken till deltidsarbete är att man själv vill ta hand om barnen
(29 % kvinnor och 5 % av männen). Arbetsmarknadskäl, hushållsarbete och
mer fritid är andra orsaker. Hushållsarbete anges som orsak av nästan 15 %
av kvinnorna men inte alls av männen. Däremot är hälso- och åldersskäl och
studier orsaker till att männen väljer deltid. Det kan således konstateras att
anledningarna till mäns deltid är annorlunda än för kvinnor. Undersökningar
visar också att kvinnor utför mer arbete utanför arbetsmarknaden än
i den.

Det gäller att jämna ut arbetstiden mellan olika grupper i samhället. En
generell daglig arbetstidförkortning skulle underlätta för både kvinnor och
män att förena arbete och familj. Det skulle skapa förutsättningar för en mer
rättvis fördelning av hemarbete och lönearbete samt en möjlighet till en
mera jämställd fritid.

Vi vill särskilt nämna tre områden där kommittén inte beaktat välfärdsvinsterna
med en sextimmars arbetsdag.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A725-732

Mot. 1989/90
A727

Familjepolitik

Då sextimmarsdagen aktualiserades var ett av syftena att ge föräldrarna mer
tid för barnen. Såväl förskolebarn som ungdomar behöver föräldrar med ork
och tid för att delta i deras vardag, skolarbete m.m. Det är just småbarnspappor
som utför det mesta övertidsarbetet.

Arbetsmiljö

Ett av de stora arbetsskadeproblemen är förslitningsskador. De finns främst
inom kvinnoarbetsplatserna. De medför sjukskrivning och stort lidande för
den enskilde. Det finns olika uppfattningar om hur en förkortad arbetstid
påverkar hälsan.

Det kan konstateras att för vårdbiträdena i Kiruna har man tillsammans
med förändringar i arbetsorganisationen och med arbetsmiljöinsatser infört
en sextimmars arbetsdag med bibehållen lön, vilken har tjänats in genom en
lägre sjukfrånvaro.

En arbetstidsförkortning måste gynna den grupp som är i störst behov av
den. Kvinnornas situation måste beaktas. För att nå välfärdsvinster som inte
bara kommer kvinnorna till del, utan barn, familj och hela samhället bör det
utarbetas en strategi för hur en sextimmars arbetsdag ska uppnås. Om alla
ska bli delaktiga i framtida arbetstidsförkortningar bör en generell arbetstidsförkortning
påböjas med målet sextimmars arbetsdag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en strategi för hur sextimmars arbetsdag
skall införas.

Stockholm den 23 januari 1990

Birthe Sörestedt (s) Ingegerd Anderlund (s)

Jämställdhet

Målet att få kvinnor att delta i politisk och facklig verksamhet, en jämställd
representation i beslutande organ, kan inte förverkligas om inte samhället
för övrigt ger förutsättningar till detta. En icke jämställd arbetsmarknad bidrar
till att kvinnor i högre utstäckning också tar på sig ett dubbelarbete.
Den självvalda arbetstidsförkortningen innebär inte mer tid till fritid.

Utjämning av arbetstiderna mellan män och kvinnor skulle ha stor betydelse
för att främja jämställdheten både i arbetsliv och i samhället för övrigt.

4