Situationen i grundskolan (väckt enligt 3 kap. 15 § RO med anledning av händelse av större vikt)

Motion 1999/2000:Ub16 av Bo Lundgren m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Skolverkets senaste rapport om situationen i grundskolan visar ett
alarmerande besked om tillståndet i skolan. Med hänvisning till §3:15 i
riksdagsordningen innebärande händelse av större vikt väcks denna
motion.

Läget i grundskolan är så allvarligt att konkreta åtgärder måste vidtas.

Nästan 1 av 4 elever lämnar enligt Skolverket undervisningen i grund-
skolan utan att ha uppnått målen för betyget Godkänd i ett eller flera ämnen.
Motsvarande siffra 1998 var 1 av 5 elever, vilket visar att utvecklingen -
som Skolverket uttrycker det - är på väg åt fel håll. Regeringen har trots
krisbeskeden under lång tid underlåtit att ta varningssignaler på allvar. Så
kan det inte fortsätta. Problemen i skolan måste lösas.

Elever är olika med olika intressen, motivation och bakgrund. Elever lär
olika fort och olika mycket. Detta måste skolpolitiken ta som utgångspunkt i
reformeringen av skolan. Rätten att välja skola är i detta sammanhang grund-
läggande.

Moderata Samlingspartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag
att utforma en heltäckande nationell handlingsplan för grundskolan. Det
krävs en rad åtgärder för att höja undervisningens kvalitet och säkra insatser
för kontinuerlig utvärdering och uppföljning.

Handlingsplanen skall ses som svar på kravet på omedelbara insatser. Den
bör utgöra inledningen på en förnyelseprocess där varje elevs intressen sätts
i centrum och där ett fritt val av skola garanteras alla. Några centrala punkter
i ett sådant program måste enligt vår mening vara följande:

För det första, elever och föräldrar måste få besked om den enskilde
elevens studieresultat i förhållande till de nationella målen. Skolan bör ge
alla elever i den allmänna skolan skriftlig information, minst en gång per
termin med början i årskurs 1. Att ge konkret och skriftlig information till
eleverna och deras föräldrar är av avgörande betydelse dels för att kunna
hjälpa eleverna övervinna svårigheter så tidigt som möjligt, dels för att stärka
föräldrarnas viktiga medverkan i skolarbetet.

För det andra, elever som löper risk att inte nå de nationella målen måste
få stöd och hjälp. Skriftliga omdömen måste kunna följas upp. Regeringen
bör därför tydliggöra skolans ansvar och formerna för individuella
åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd. Skolverket skall ges
rätt att vidta kännbara sanktioner mot de kommuner respektive skolor som
inte fullföljer sitt uppdrag.

För det tredje, Skolverket skall snabbt få möjlighet att stänga skolor som
trots ansträngningar inte har kunnat erbjuda eleverna en fullgod utbildning.
Ingen elev skall behöva gå i en dålig skola. Alla elever har rätt till
likvärdiga
möjligheter att erhålla utbildning av hög kvalitet.

För det fjärde, ge lärarna bättre förutsättningar att klara sitt jobb. Lärarna
är skolans viktigaste resurs. De måste ges utökade möjligheter till vidare-
utbildning och fler karriärvägar. Möjligheterna att lägga ut undervisning på
entreprenad måste vidgas.

För det femte, se över skolans inriktning så att den kan möta olika elevers
behov och förutsättningar.

2 Skolans utmaningar och problem

2.1 Skolverket om skolan

Fakta från Skolverket om skolan visar på ett omedelbart behov av att
vidta ett antal konkreta åtgärder. Skolverkets senaste rapporter beskriver
tydligt den tudelning som existerar mellan riktigt bra skolor och skolor
som inte klarar av att fullgöra sitt ålagda uppdrag.

Skillnaderna mellan kommuner och mellan enskilda skolor bara ökar. Det
finns kommuner där fler än 4 av 10 elever inte når kunskapsmålen och
kommuner där 97 procent når målen. Det finns exempel på skolor där alla
elever når alla mål och skolor där endast 5 av 10 elever uppnår önskat
resultat.

Andelen elever som inte uppnår betyget Godkänd ökar och uppgår till
nästan 1 av 4 elever. 1998 lämnade 1 av 5 elever grundskolan utan full-
ständiga avgångsbetyg.

Ungefär 1 av 20 elever i årskurs 8 läser sämre än genomsnittseleven i
årskurs 3. En viss försämring av elevernas läsförmåga i såväl årskurs 2 som 5
har skett under 1990-talet. Ungefär 4 procent av alla elever lär sig inte läsa
och skriva. Cirka 5 000 lämnar årligen grundskolan utan att kunna läsa,
skriva och räkna.

1 av 6 elever i årskurs 9 uppnådde inte betyget Godkänd i ett eller flera av
de nationella ämnesproven omfattande svenska, engelska och matematik. Det
ger, enligt Skolverket, en allvarlig signal om kunskapsläget i slutet av
grundskolan.

9 000 elever uppnår inte behörighet till ett nationellt program i gymnasie-
skolan. 1 av 10 elever är därmed utestängda från gymnasieskolans nationella
program. 1 av 6 elever uppnår inte betyget Godkänd i svenska 2. Det betyder
att 1 av 6 elever med invandrarbakgrund utestängs från gymnasieskolans
nationella program.

Avhoppen från gymnasieskolan fortsätter att öka. Inte ens 8 av 10 elever
fullföljer sina gymnasiestudier. Andelen elever som uppnår allmän högskole-
behörighet av de som fullföljer studierna uppgår till 84 procent. Det betyder
också att totalt endast 6 av 10 gymnasieelever uppnår allmän högskolebehö-
righet.

Över 4 av 10 gymnasieelever med invandrarbakgrund hoppar av sina
gymnasiestudier. Skolverkets statistik bygger på de elever som påbörjade
sina gymnasiestudier höstterminerna 1992, 1993 och 1994. Avhoppen
gällande dessa elever är 25, 35 respektive 43 procent fyra år senare. Trenden
är tydlig och oroande.

Varje kommun och skola är ålagda att årligen upprätta skriftliga kvalitets-
redovisningar för att öka medvetenheten om skolans resultat. En sådan
kvalitetsredovisning skall innehålla en redovisning av dels i vilken mån
målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som skolan tänker vidta
för att förbättra resultaten.

Denna viktiga uppföljning och utvärdering av skolornas resultat för-
summas av de flesta kommuner. 8 av 10 kommuner uppfyller inte skollagens
krav på en årlig skriftlig kvalitetsredovisning.

Kostnaden per elev och år varierar mellan 73 100 kronor i Övertorneå och
37 300 kronor i Trelleborg. En elev i Trelleborg ges därmed helt andra
ekonomiska förutsättningar än en elev i Övertorneå. Skolverket anger att
hälften av dessa variationer i ekonomiska satsningar inte kan förklaras på
objektiva grunder.

Utvecklingen i skolan går åt fel håll, säger skolrådet Ragnar Eliasson på
Skolverket. (DN-debatt, 00 02 08). Han efterlyser en statlig nationell
handlingsplan för att lösa krisen i skolan.

2.2 Riksdagens revisorer om skolan

Riksdagens revisorer granskade förra året skolan i en särskild rapport.
Bakgrunden till revisorernas granskning är den reformering av
skolväsendet i början av 1990-talet som genomfördes eftersom skolan då
inte uppfyllde de av riksdagen högt ställda ambitionerna. Sverige satsade
mest i världen på skolan, men utan att nå de bästa resultaten. Dessvärre
gör riksdagens revisorer samma bedömning i dag. Variationerna i resultat
mellan olika skolor, kommuner och landsändar är stora och ökar.

Nationella mål har inte påverkat utbildningen såsom riksdagen förutsatte
vid sitt beslut om mål- och resultatstyrda skolor. Ett faktum är att skolornas
sätt att prioritera resurser i många fall utgår från andra faktorer än elevernas
behov. Det visar studier både från Skolverket och de statliga utbildnings-
inspektörerna, konstaterar revisorerna.

Riksdagens revisorer framhåller att Sverige är ett genomsnittsland om de
internationella teoretiska kunskapsproven läggs till grund för analysen.
Sverige lider brist på elever som presterar riktiga toppresultat.
Internationella
undersökningar (TIMSS) visar att med avseende på både grundskolan och
gymnasieskolan placerar sig de svenska eleverna i mitten när det gäller
resultat i matematik och naturvetenskap.

Under åren 1991-1997 minskade den genomsnittliga kostnaden med 9
procent i grundskolan. Enligt revisorerna satsar Sverige, trots dessa be-
sparingar, mest resurser i världen mätt som andel av BNP på
grundskoleutbildning. Jämfört med övriga OECD-länder satsar Sverige 50
procent mer i genomsnittlig kostnad per elev och år under grundskole-
elevernas 6 första skolår. I jämförelse med genomsnittet i OECD är
lärartätheten mellan 20-30 procent högre i svenska grundskolor.

Riksdagens revisorer betonar att det enligt flera internationella forsk-
ningsstudier inte går att fastställa något generellt samband mellan skolornas
ekonomiska resurser och elevernas resultat. En viktig poäng, som revisorerna
betonar, är iakttagelsen att skolornas sätt att organisera undervisningen och
fördela resurser i många fall utgår från andra faktorer än elevernas behov.

Under åren 1991-1997 minskade undervisningskostnaderna med ungefär
18 procent samtidigt som lokalkostnaderna ökade med nästan 2 procent. De
svenska skolorna satsade under samma tidsperiod 12 procent mer än tidigare
på skolmåltiderna. Denna redovisning tyder på att kommunernas och därmed
skolornas sätt att spara resurser går tvärtemot det som brukar anses naturligt
och riktigt.

Revisorerna poängterar att det saknas en grundläggande analys och
kartläggning av hur skolorna använder sina resurser. Revisorerna föreslår att
regeringen tar initiativ till att en oberoende utbildningsekonomisk analys
genomförs av grundskolans prioritering och resursanvändning.

Revisorerna understryker att regeringens styrning av Skolverket präglats
av att uppdrag till verket bara ökat i omfattning genom åren. Utrymmet för
myndighetens egna prioriteringar och självständighet har minskat. Skol-
verkets roll behöver förtydligas och renodlas.

Revisorerna betonar vikten av att precisera förordningen om kvalitetsredo-
visning till att skolornas redogörelse skall grundas på en ingående analys av
skolornas resursanvändning och undervisningens resultat.

2.3 Riksrevisionsverket om skolan

Riksrevisionsverket (RRV) har i en effektivitetsrevision granskat de
statliga ambitionerna att åstadkomma en utveckling av den svenska
skolan. RRV:s granskning har genomförts mot bakgrund av det
kommunala huvudmannaskapet för skolan och inriktats på grundskolan.

Kommunens skolplan och skolans arbetsplan nämns i undersökningen inte
av någon lärare som ett stöd för skolans utvecklingsarbete. Detta antyder att
den lokala styrningsförmågan är minst sagt begränsad. Lärarna efterlyser
stöd i sitt arbete. De framhåller att de har ytterst begränsad kontakt och
samverkan med de lokala skolpolitikerna.

RRV betonar att den livaktiga pedagogiska utveckling som det var tänkt att
decentraliseringen och avregleringen av skolan skulle innebära realiserats i
liten grad. RRV redovisar brister i hur samtliga huvudaktörer genomfört
uppdraget att utveckla skolan. Läroplanen som enligt flera rapporter fort-
farande inte implementerats lägger en god grund för arbetet.

RRV visar att bilden av att det finns en gemensam vision om skolans
utveckling är kraftigt överdriven. Den livaktiga pedagogiska verksamhet som
var avsedd att följa på det ökade lokala ansvaret har nästan helt uteblivit.

I det nya styrsystemet har stora förhoppningar knutits till lärarna och
skolledarna. RRV anser att det finns få tecken på initiativ från lärarkår och
skolledare. Skolledarna har i stället kommit att få en mer administrativ
funktion.

Regering och riksdag har angivit ramar och övergripande mål som skall
uppfyllas för en positiv utveckling av skolan. RRV konstaterar emellertid att
Skolverket avstått från att följa upp det övergripande målet om skolans
utveckling. RRV:s bedömning är att Skolverkets strategi varit ineffektiv,
otillräcklig och alltför inriktad på rent allmänna frågeställningar.

3 Sätt fokus på den enskilde eleven

3.1 Lärandet välståndets grund

Sverige måste ha de högsta ambitioner när det gäller skolan. Utan sådana
ambitioner riskerar vårt land att fortsätta att halka efter som nation och
många människor vägras möjligheten till en god framtid.

Internationaliseringen och de ökade kunskapskraven får till följd att det är
särskilt angeläget att stärka skolan, ingen elev får lämnas i sticket.

Med denna utgångspunkt måste hela det svenska skolsystemet reformeras
för att kunna erbjuda mer. Det måste vara en huvuduppgift under de
kommande åren att åstadkomma detta.

Sett mot den här angivna bakgrunden är de ständiga krisrapporterna
särskilt alarmerande. När hela skolan måste stimuleras att utvecklas vidare
blir det alltmer uppenbart att stora delar av denna inte ens når upp till dagens
ambitioner.

Regeringen bär ett betydande ansvar för situationens allvar. När landets
politiska ledning systematiskt bortförklarar varje larmrapport tappar skolan
till slut framtidstron. Detta förstärks av att de enda åtgärder regeringen
aktivt
är beredd att vidta riktar sig mot skolor som brutit sig loss från stelbentheten
för att kunna erbjuda sina elever en bättre utbildning.

Det är mot denna bakgrund Moderata Samlingspartiet kräver att riksdagen
skall ta initiativ till nödvändiga åtgärder.

3.2 Ge skriftlig information om elevens kunskapsutveckling

Alla elever i den allmänna skolan skall få skriftlig information om sin
skolgång och sitt lärande minst en gång per termin fr.o.m. höstterminen i
årskurs 1. Det är av avgörande betydelse att skolan tidigt upptäcker och
vidtar konkreta åtgärder för att hjälpa elever som har svårigheter att
uppnå kunskapsmålen.

Att ge skriftlig information till eleverna och deras föräldrar ligger helt i
linje med läroplanens intentioner: "Läraren skall utifrån kursplanernas krav
allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt
redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn."

Aktuell forskning visar att skolans traditionella utvecklingssamtal
kännetecknas av otydlighet och konfliktundvikande, vilket kan medföra att
känsliga problem sopas under mattan. Skriftlig information ger ökad
tydlighet. Den skriftliga informationen behövs för att stärka föräldrarnas
viktiga medverkan i elevernas skolarbete. Skall det grundläggande målet att
ingen elev skall tillåtas lämna grundskolan utan godkända kunskaper i
svenska, engelska och matematik kunna uppnås krävs tydlig och saklig
information i tid.

Skolorna behöver konkreta direktiv för att skyndsamt tillse att alla
föräldrar med barn i grundskolan ges förutsättningar för att bedöma var det
egna barnet befinner sig i förhållande till de nationella kunskapsmålen. En
sådan insats bör snabbt kunna ske, kopplat till genomförande av de nationella
proven. Skriftlig information bör kunna tillhandahållas senast inför vårens
skolavslutning.

3.3 Tydliggör skolans ansvar att upprätta åtgärdsprogram

Reglerna för skolans ansvar att upprätta åtgärdsprogram för elever med
behov av stöd måste tydliggöras och betonas i lagstiftningen. Skolverket
skall ges rätt att vidta sanktioner mot de skolor som inte fullföljer sitt
ålagda uppdrag. Föräldrarna ges på så sätt ett stöd om tvekan uppstår
vem som bär ansvaret för att hjälpa en elev att nå de uppsatta målen i
läroplanen.

På motsvarande sätt måste lagstiftningen ses över gällande lärarnas
möjligheter att reagera mot elever som bryter mot skolans krav på gott
uppförande. Lärarna skall känna att de har tillräckligt stöd i lagstiftningen
för
att omedelbart och utan tvekan kunna ingripa när elever bryter mot skolans
ordningsregler.

3.4 Dåliga skolor skall stängas

Moderata Samlingspartiet förordar att Skolverket ges i uppdrag att, som
en del av myndighetsutövningen, kunna stänga dåliga skolor som inte
förmår erbjuda det eleverna och deras föräldrar har rätt att kräva.

Ingen elev skall behöva gå i en dålig skola. Alla elever har rätt till goda
möjligheter att erhålla utbildning av hög kvalitet. På samma sätt som
Skolverket i dag kan stänga fristående skolor som inte håller måttet, skall
dåliga kommunala skolor kunna stängas. En stängning skall inte kunna ske
innan ett ordentligt granskningsarbete utförts och skolan erhållit två
varningar utan att ha lyckats höja kvaliteten till en accepterad nivå.

3.5 Uppvärdera lärarna

Lärarna måste ges bättre möjligheter att klara sin uppgift. Deras
professionalism måste erkännas och deras arbete belönas.

Moderata Samlingspartiet vill stärka lärarnas kompetens genom en moder-
nisering av lärarutbildningarna bl a med sikte på att stärka ämneskun-
skaperna och öka lärarnas IT-kunnande. Dessutom måste ledarskapsutbild-
ning, kontakten med det omgivande samhället samt kunskap om special-
pedagogik förstärkas i lärarutbildningen. Det bör skapas fler ingångar till
läraryrket och fler karriärvägar i undervisningen för skickliga lärare.

Löner och allmänna anställningsvillkor måste vara konkurrenskraftiga så
att skolans tillgång till skickliga lärare säkras. Entreprenadlösningar kan
säkra tillgången på skickliga lärare. Regeringen bör omedelbart vidga
möjligheterna för rektor att lägga ut undervisning på entreprenad i syfte att
säkra undervisningens kvalitet genom välutbildade lärare.

Rektorerna har en avgörande betydelse för skolans arbete. Varje rektor
måste få ta ansvar för samtliga resurser som tilldelas hans eller hennes skola

3.6 Öka skolans variationsrikedom

Skolan är i dag ensidigt inriktad mot allmän behörighet till högre studier.
Åtskilliga iakttagelser tyder på att detta ökar utslagningen.

Moderata Samlingspartiet eftersträvar en skola där alla elever får möjlighet
att komma till sin rätt. Det är däremot knappast sannolikt att alla elever just
i
ungdomsåren anser sig vilja eller kunna följa en ensidig och av staten
utstakad ubildningsbana.

Regeringen bör ges i uppdrag att granska hur olika vägar till kunskap kan
erbjudas eleverna. Ungdomsskolan är härvid bara en del av ett genomtänkt
utbildningssystem.

4 Hemställan

4 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär framtagande av en nationell
handlingsplan för grundskolan att föreläggas riksdagen senast denna
vår i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 10 februari 2000

Bo Lundgren (m)

Beatrice Ask (m)

Lars Hjertén (m)

Tomas Högström (m)

Per Bill (m)

Anders Sjölund (m)

Margit Gennser (m)

Knut Billing (m)

Gunnar Hökmark (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)