Självmord och självmordsförsök

Motion 1990/91:So495 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)

Självmord har länge varit en vanlig dödsorsak i Sverige.
Nu kan antalet räknas till 2 000 per år, att t.ex. jämföras
med de knappt 800 som omkommer i trafikolyckor.

Det går inte att generalisera om de bakomliggande
orsakerna till varför människor begår självmord. Enligt
tillgängliga uppgifter, bl.a. från WHO och från
Socialstyrelsen, finns det vissa riskgrupper. Att ensamma
unga förvärvsarbetande mödrar begår flest självmord, är
kanske i all sin tragik inte helt förvånande. Yngre ensamma
kvinnor med barn lever många gånger i en enormt svår
situation, med komplicerade sociala problem. Det har visat
sig att många av självmordsoffren före dödsfallet, eller i
tidigare sammanhang, sökt någon form av vård. Det pekar
på att det förebyggande arbetet inom psykiatrin måste
förbättras.

En annan grupp med ökande siffror för självmord är
sjuksköterskor. Det antas att dessa kvinnor tar med sig
många av problemen på arbetsplatsen med sig hem. Enligt
SHSTF, som organiserar sjuksköterskorna, ses situationen
som allvarlig och man menar att sköterskornas psykosociala
miljö bör bli föremål för en rikstäckande undersökning.

Andra illavarslande uppgifter är att antalet självmord
bland ungdomar fördubblats sedan början av 1950-talet. I
åldersgruppen 20--34 år är självmordet den största enskilda
dödsorsaken, eller uttryckt som en tredjedel av alla
dödsfall. En annan grupp med hög självmordsfrekvens är
änkor. Kvinnor i alla åldrar synes genomgående mer
benägna för självmord än männen.

Tendenserna i Sverige synes ha en motsvarighet inom
stora delar av västvärlden. I ett forskningsavsnitt
rapporteras att vid en uppföljning ett år efter
självmordsförsöken, hade 20 patienter, eller 4 procent av
patienterna, tagit sina liv.

Bakom varje självmord eller ett självmordsförsök finns
alltid en rad tragedier. Även för de anhöriga kan det
inträffade medföra svårt lidande. Känslan av skuld och
vanmakt kan förhindra ett naturligt sorgearbete då det kan
vara svårt att tala om självmord på ett liknande sätt som vid
ett ''naturligt'' dödsfall. De anhöriga måste i högre
utsträckning därför ges möjligheter till professionell hjälp
efter ett självmord.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förebyggande
insatser inom psykiatrin i syfte att förhindra självmord.

Stockholm den 25 januari 1991

Kenth Skårvik (fp)

Leif Olsson (fp)