Sjuka åldringars personliga utgifter

Motion 1989/90:So206 av Margitta Edgren (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:So206

av Margitta Edgren (fp)

Sjuka åldringars personliga utgifter

En undersökning i Sundsvall av primärvårdschef Gösta Brydolf och sjuksköterskan
Agneta Nyberg visar, att på 11 undersökta vårdhem i Sundsvall hade
de sjuka åldringar, som inte själva kunde ha hand om sina pengar, alldeles
för lite pengar för sina personliga behov. Undersökningen omfattade drygt
200 gamlingar.

Brydolf/ Nyberg observerade också att personalen känner sig i beroendeställning
till de anhöriga, när de stöter på om att det behövs pengar för utflykter,
kläder, skor, kemtvätt av kläder, hårfrisörska/frisör mm. Personalen
har svårt för att bråka med anhöriga om pengar, eftersom de är beroende
av goda relationer för att kunna ge bra omvårdnad. Vissa anhörigas njugga
inställning till att betala ut av den gamles egna pengar går stick i stäv med
strävandena, att göra sjukhemmen mera hemlika och verksamheten mera
aktiv.

Detta är ett mycket känsligt ämne, men är ett problem väl känt av personal
som arbetar med omvårdnad på sjukhem.

Undersökningen visade också att många åldringar på vårdhemmen (var
fjärde) inte hade egna kläder för utevistelse bl.a. Under en månad hade 115
av de gamla fått mindre än 20 kr. i tillskott i börsen och 65 hade konsumerat
för mindre än 20 kr. under månaden och 62 andra hade gjort av med mellan
21 kr. och 65 kr. Dessa summor skall jämföras med vad vårdtagare som var
orienterade i tid och rum och som själva hade hand om sina pengar gjorde
av med. De gjorde av med ca 1000:- under en månad för personliga behov.

Efter rapportens publicering har anställda på olika sjukhem i landet hört
av sig och sagt att den stämmer med deras erfarenheter.

Själv arbetade jag under sommaren 1989 under 8 veckor på ett sjukhem
som avdelningsföreståndare. Rapporten stämmer också med mina erfarenheter.
Vissa anhöriga var kallsinniga och oförstående, för att inte säga snåla,
när personalen sa till om pengar för den sjukas personliga behov.

Om detta är ett generellt problem borde riksdagen ge signaler till pensionsutbetalarna
att förändra sina rutiner. Det är ju inte rimligt att strävandena
att göra sjukhemsvården mera personlig och aktiv för gamla och sjuka
människor skall omintetgöras av sådana skäl. Jag menar att det är riksdagens
uppgift att föra de gamlas talan. Vi bör på basis av den beskrivna undersökningen
och vittnesmål från personal på andra orter ta reda på problemets
omfattning och ta initiativ till att det löses.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att undersöka om gamla och sjuka, som vårdas på sjukhem, får
tillgång till sin pension i erforderlig omfattning, även om de själva inte
kan ha hand om den.

Stockhom den 15 januari 1990

Margitta Edgren (fp)

Mot. 1989/90
So206

8