Skånes energiförsörjning

Motion 2002/03:N262 av Lars Lindblad m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om effektskatten på kärnkraft.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förtida kärnkraftsavveckling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för kraftvärmeproduktionen.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av naturgasnätet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vindkraftens villkor.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av mångfald på energimarknaden och Skånes framtida energiförsörjning.

1Yrkandena 1 och 3 hänvisade till SkU.

2Yrkande 5 hänvisat till BoU.

En energipolitik i förfall

Sverige har fram till slutet av 1990-talet haft ett väl fungerande energisystem. Tack vare kombinationen av vattenkraft och kärnkraft har Sverige haft mycket små utsläpp av koldioxid i elproduktionen. Försörjningstryggheten har varit god. Till följd av en väl tilltagen elproduktionskapacitet har Sverige exempelvis inte haft problem med effektbrist i elsystemet.

Under de två senaste mandatperioderna har energipolitiken blivit alltmer misskött. Investeringarna i ny elproduktion har varit i det närmaste obefintliga samtidigt som elanvändningen i Sverige och i övriga Norden ökat. I stället har en fungerande kärnkraftsreaktor avvecklats i förtid. Följden är att vi i dag är beroende av utländsk kolkraft och att vi har risk för framtida effektbrist.

Sverige måste återigen bygga upp en trygg energiförsörjning. Kärnkraften som, tillsammans med vattenkraften, utgör stommen i elförsörjningen, måste bibehållas. Därutöver måste investeringar i ny elproduktion genomföras för att eliminera problemet med effektbrist och beroendet av utländsk kolkraft.

Elanvändningen ökar

Svensk energiförbrukning ökar. Både hushåll och industri ser ett ökat energibehov. År 2001 var ett rekordår vad gäller elanvändningen. Statistikorganet Nordpool visar att elanvändningen ökar i samtliga nordiska länder, samtidigt som investeringarna i ny elproduktion är nästan obefintliga. Man varnar därför för kommande energibrist, vid exempelvis torrår.

Effektbristen och Sydsveriges problem

Svenska kraftnät har den 1 oktober 2002 lämnat en rapport om effektbalansen till regeringen. Rapporten ger en dyster bild av läget. Det räcker med en kyla som statistiskt sett inträffar vart tionde år för att problem skall uppstå. En avveckling av Barsebäck 2 skulle försvaga effektbalansen ytterligare, konstaterar Svenska kraftnät. När det gäller effektbalansen har inte så mycket hänt de senaste åren. Elförbrukningen ökar stadigt, samtidigt som möjligheterna att importera el då den behövs som bäst minskar. Andra länder får nämligen också större svårigheter att klara elförsörjningen vid toppar i förbrukningen.

Vad gäller Sydsveriges elförsörjning är situationen särskilt ansträngd till följd av stängningen av Barsebäck. Svenska kraftnät skriver att förstärkningar i stamnätet gör det möjligt att överföra el norrifrån till Sydsverige, men konstaterar samtidigt att detta inte innebär någon förbättring av effektbalansen för hela landet. Det enda som varaktigt kan förbättra situationen i Sydsverige är bibehållande av Barsebäck.

Kärnkraftens betydelse för Skåne

Stängningen av Barsebäck 1 innebär en försvagning av hela Sveriges elförsörjning och ett särskilt hot mot Sydsverige. Därför bör 1997 års energiuppgörelse rivas upp. Det innebär att Barsebäck 1 får återstartas och att Barsebäck 2 inte skall stängas i förtid.

Tyvärr innebär den effektskatt som i dag tas ut på de svenska reaktorerna ett hot mot långsiktiga investeringar i dessa reaktorer. Effektskatten skall betalas oavsett om reaktorn producerar el eller inte. Detta innebär i dagens läge att kärnkraftsägarna får betala motsvarande 2,7 öre per producerad kWh till staten. Enbart för Barsebäck 2 innebär detta en straffskatt på över 100 miljoner kronor per år. Dagens effektskatt på kärnkraftsreaktorer är i praktiken en investeringsskatt och leder till att kärnkraftsägarna avstår från långsiktiga investeringar i befintliga reaktorer. Detta innebär ett antal tusen förlorade jobb om man räknar in alla underleverantörer som inte får beställningar. Den lokala sysselsättningen i kärnkraftskommunerna drabbas. Effektskatten bör avskaffas helt. Den är ett misslyckande i det svenska energiskattesystemet som, tillsammans med den ogynnsamma beskattningen av kraftvärme, enbart gagnar utländsk kolkraft.

Effektskatten hotar sysselsättningen

Sverige är beroende av utländsk kolkraft. Detta beskrivs bland annat av Statens energimyndighet i rapporten Marginal elproduktion och CO2-utsläpp i Sverige (2002). Rapporten visar att beroendet av kolkraften riskerar att permanentas. Det finns inte tillräckligt mycket övrig elproduktion som under de närmaste tio åren kan eliminera kolkraftsberoendet.

Sydsverige drabbas särskilt av att Sverige förlitar sig på utländsk kolkraft. Kraftverken som eldas med kol ligger nära Sydsverige. Utsläppen från danska och tyska kolkraftverk ger avsevärda effekter på Sydsverige, bland annat när det gäller försurande utsläpp.

Kraftvärme baserad på naturgas skulle kunna konkurrera ut kolkraften från den internationella elmarknaden, men det kräver villkor som ger kraftvärmen bättre konkurrenskraft.

Om Barsebäck 1 återstartas skulle det minska användningen av kolkraft i det nordiska elsystemet. Men för att eliminera beroendet av kolkraft på marginalen behövs både en återstart av Barsebäck 1 och investeringar i ny, ren elproduktion som kan konkurrera med kolkraften. Naturgasbaserad kraftvärme är ett av de mest intressanta alternativen.

Ett effektivt energisystem

Trots beroendet av kolkraft är den svenska kraftvärmeproduktionen underutvecklad. Förklaringen är bland annat ett skattesystem som missgynnat kraftvärme, men också brist på lämpliga bränslen för kraftvärmeproduktion. Naturgas har stora fördelar i kraftvärmeproduktion, eftersom elutbytet blir dubbelt så stort med naturgas jämfört med biobränsle eller kol på samma värmeunderlag. Därför kan naturgaseldad kraftvärme ersätta dubbelt så mycket kolkondenskraft på den internationella elmarknaden.

Enligt forskningsprojektet Nordleden som bedrivs på Chalmers tekniska högskola behöver såväl naturgasanvändningen som biobränsleanvändningen expandera för att möta kraven på reducerade koldioxidutsläpp. De båda bränslena är inte motpoler, utan kompletterar varandra. I ett energisystem som är optimerat för att möta en koldioxidreduktion på ett kostnadseffektivt sätt måste naturgas och biobränsle användas där deras respektive egenskaper tas bäst tillvara. Naturgasens styrka ligger i kraftvärmen, medan biobränslen bör expandera inom värmeproduktion och skogsindustrin.

Sydsverige har stora möjligheter att bidra till uppbyggnad av ren kraftvärmeproduktion som eliminerar kolkraftsberoendet. I stora delar av Skåne är naturgasnätet utbyggt, vilket är en förutsättning för ett ekonomiskt och miljömässigt utnyttjande av kraftvärmen. En fortsatt utbyggnad av naturgasnätet i Skåne skulle ytterligare förbättra möjligheterna till investeringar i små kraftvärmeanläggningar.

Kraftvärme i Sydsverige eller kolkraft i Danmark

I Lund finns sedan tio år ett gasturbinkraftvärmeverk färdigt och redo att användas, men det står outnyttjat under merparten av eldningssäsongen. Om denna kraftvärmeanläggning hade utnyttjats för maximal kraftproduktion, skulle det innebära att produktionen av dansk kolkondenskraft skulle minska i samma grad. Miljövinsterna som detta skulle resultera i är betydande. Ca 50 ton mindre svaveloxider, 42 000 ton mindre koldioxid och 17 000 ton mindre partiklar skull belasta naturen. Koldioxidminskningen motsvarar utsläppet från 12 000 bilar under ett helt år. Kraftverket i Lund är jämförelsevis litet. En ordentlig utbyggnad av naturgasanvändningen skulle innebära mångdubblade miljövinster.

Även i Helsingborg och Malmö finns naturgaseldade kraftvärmeanläggningar som inte utnyttjas. En permanent gynnsammare kraftvärmebeskattning bör därför genomföras. Annars kommer den rödgröna majoritetens ständiga höjningar av koldioxidskatten att ge utländsk, skattebefriad kolkraft fritt spelutrymme på elmarknaden. Med rätt förutsättningar kan Skånes naturgaseldade kraftvärmeverk ersätta en liten del av kolkraftsimporten. Med nyinvesteringar i kraftvärme i Skåne och i övriga Sverige kan ytterligare kolkraft ersättas.

Naturgas och biogas

Skåne har goda förutsättningar för mångfald på energimarknaden tack vare det befintliga naturgasnätet i västra delen av regionen. En fortsatt utbyggnad av naturgasnätet i östra regiondelen möjliggör att naturgas kan ersätta andra fossila bränslen. Branschorganisationen Svensk Energi konstaterar i en rapport från maj 2002 att en förutsättning för att biogas skall kunna slå igenom som fordonsbränsle är att den blir mer allmänt tillgänglig. Ett sätt att uppnå detta är att distribuera biogas genom naturgasnätet. Då kan naturgas också utgöra en reserv vid störningar i biogasproduktionen. Utan ett naturgasnät riskerar biogas att endast bli ett begränsat lokalt alternativ med en småskalig och dyr infrastruktur.

Biobränslens roll

Marknaden för biobränslen har blivit överhettad. Prisstegringarna har redan medfört nedläggningar inom träindustrin, eftersom konkurrensen om råvaran blivit för stor. I dag finns det tecken på att energiföretag i södra Sverige köper rundvirke för användning i värmeverk. Därmed hotas massaindustrins råvaruförsörjning. Ökningen av användningen av biobränsle får inte leda till snedvridningar och industriell utslagning. Därför är det viktigt att det finns en mångfald av konkurrenskraftiga alternativ på energimarknaden som kan utjämna bristsituationer och pristoppar på biobränslemarknaden.

Vindkraften som komplement

Vindkraften bidrar inte med utsläpp till luft när den används. En viss utbyggnad av vindkraften bör kunna ske i Sverige. Men regeringens förhoppning att vindkraften skall bidra med 10 TWh el är inte trovärdigt. Det skulle kräva fortsatt stora subventioner och bryter mot strävan att bevara skönheten i landskapet. På allt fler platser märks i dag ett tydligt motstånd mot vindkraft från berörda närboende. Detta gäller inte minst i Skåne, där det visat sig svårt att bygga ut vindkraften i en relativt tätbefolkad region. Folkomröstningen i Skurup som resulterade i ett nej för utbyggnad av en havsbaserad vindkraftspark samt den svaga ekonomin i flera vindkraftsföretag visar att vindkraftens potential är begränsad.

Det är viktigt att varje etablering av vindkraft genomgår en korrekt miljö- och detaljplaneprövning. Hänsyn till närboende och omgivande miljö måste respekteras och vindkraftsparker på land eller till havs bör betraktas som industrietableringar. Det enda rimliga är att vindkraften blir ett komplement till andra energialternativ, inte lösningen på den framtida energiförsörjningen.

Skånes framtida energiförsörjning

Det som behövs är en reformering av det svenska energiskattesystemet. På längre sikt bör energiskatterna förändras så att miljöstyrningen blir effektivare och tydligare än idag. Ett uppdelat system med miljöstyrande skatter som åläggs energiproducenterna och där den fiskala delen av energiskatten åläggs konsumenterna kan vara ett sätt. Men till dess att man nått dit så måste något göras åt straffskatten på kraftvärmen och kärnkraften. Dessa skatter måste anpassas efter den situation som nu råder. Sverige är inte längre en isolerad elmarknad, utan en del av en öppen nordeuropeisk marknad. Vi måste alltså se till att den svenska energi- och skattepolitiken skapar de förutsättningar som behövs för en effektiv och miljövänlig produktion av el och värme. Det är dock viktigt att se behovet av en bredd i utbudet av energikällor. En säker och billig energiproduktion är av yttersta vikt för den skånska industrin och därmed en mycket stor del av den svenska sysselsättningen.

Stockholm den 18 oktober 2002
Lars Lindblad (m)
Tobias Billström (m)	Peter Danielsson (m)
Carl-Axel Johansson (m)	Cristina Husmark Pehrsson (m)
Anne-Marie Pålsson (m)	Margareta Pålsson (m)
Carl-Axel Roslund (m)