Skånes infrastruktur - transportlänken till övriga Europa

Motion 2000/01:T204 av Inga Berggren m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i
Skåne tillförs en större andel av landets samlade infrastrukturmedel så att
denna andel står i rimligare proportion till det i landskapet utförda trafik-
arbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Region Skåne genom sin regionala plan för
transportinfrastruktur (RTI-planen) kan bidra med värdefullt underlag för
att få ett samlat grepp över infrastrukturutbyggnaderna i Sveriges
sydligaste landskap.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda sjöfartens avgifter i syfte att skapa konkurrensneu-
tralitet mellan olika transportslag.

Motiv för våra förslag

Skåne har en geografisk nyckelplacering i södra Östersjön. I området
väntas en dynamisk utveckling genom den europeiska integrationen.
Potentialen för vidgad handel med länderna i Central- och Östeuropa är
stor och påverkas av kommande utvidgning av EU med nya
medlemsländer. Fasta förbindelser över Stora Bält, Öresund och på sikt
troligen Fehmarn bält ger nya möjligheter för samverkan och effektiva
transportlösningar. Därtill kommer de stora förväntningarna på effekten
av den fasta förbindelsen över Öresund och utvecklingen av
Öresundsregionen.

Detta sammantaget ställer stora krav på ett väl fungerande transportsystem.
Det är också av stor betydelse för Skånes förbindelser med övriga Sverige.
Transportsystemet är en av de viktigaste faktorerna för en god utveckling. Det
är avgörande för var man kan bo, arbeta och studera och hur lätt det är att få
vardagslivet att fungera. Möjligheten att transportera varor och att resa inom
landet och dess regioner samt till och från omvärlden är avgörande för hur
Sverige och Skåne kan ta till vara de nya förutsättningarna.

Hamnarna i Skåne erbjuder och kommer tillsammans med Öresundsbron
framgent att erbjuda näringslivet alternativa vägar för gods som skall till och
från olika destinationer i Europa. Öppningen mot de östra delarna talar för
fortsatt ökande handelsutbyte, godstransportvolymer och därmed fler
färjeleder österut. Det blir därför allt viktigare att tillse att anslutande
infrastruktur fungerar väl - snabbt, säkert och effektivt.

Utrikeshandeln omfattar ca. 100 miljoner godston till ett värde av 500
miljarder kronor. Via färjelederna transporteras varor till ett värde av 60
procent av den totala utrikeshandeln. Transportmässigt sett går 95 procent av
godsmängden på fartyg. De skånska hamnarna har här stor betydelse. I dag
tävlar Trelleborg och Helsingborg med Göteborg om tätpositionen vad gäller
godsmängd. Tillsammans med Malmö, Ystad, Simrishamn och Åhus utgör
dessa hamnar en mycket viktig länk för det sjöfraktade godset. Godsmängden
har ökat, ökar och fortsätter enligt prognoserna att öka.

Utvecklingspotentialen för hamnarna i Skåne bedöms som stor. Betydande
investeringar pågår och kommer under de närmaste åren i Malmö, Åhus och
Ystad. I Trelleborg har en under de senaste åren genomförd investering på
300 miljoner avslutats. En gemensam organisation har skapats för hamnarna i
Malmö och Köpenhamn.

Genom Skåne kommer att transporteras en stor godsmängd via hamnarna
och Öresundsbron varvid färje- och järnvägstransporter konkurrerar med
varandra. Det är då viktigt att konkurrensneutralitet råder mellan olika
transportsätt. Sjöfarten i Öresund och södra Östersjön ges genom statliga
avgifter sämre konkurrensvillkor. Staten ger idag järnvägstrafiken över
Öresundsbron fördelar samtidigt som sjöfarten i denna del av Sverige
missgynnas genom Sjöfartsverkets avgifter. Vi anser det inte rimligt att staten
på detta sätt genom en snedvriden avgiftspolitik ger sjöfarten sämre
konkurrensförutsättningar än andra transportslag, speciellt som sjöfarten får
anses vara minst miljöstörande med hänsyn till fraktad godsmängd. Det är
därför angeläget att Sjöfartsverkets avgiftsstruktur analyseras och utreds i
syfte att skapa konkurrensneutralitet mellan olika transportslag.

Regeringens budgetproposition inger starka betänkligheter. Följande
defensiva formuleringar finns i budgetförslaget för 2001: "Regeringens
förslag till anslag innebär dock att vissa planerade åtgärder i de fastställda
investeringsplanerna inte kommer att kunna genomföras under perioden
2001-2003." Detta kan inte tolkas på annat sätt än att regeringen har fallit
till
föga för de utvecklings- och tillväxtfientliga vänster- och miljöpartierna.

Vi anser att det behövs ett samlat grepp över infrastrukturutbyggnaderna. I
arbetet med analysen inför detta kan Region Skåne genom sin regionala plan
för transportinfrastruktur (RTI-planen) bidra med värdefullt underlag.
Behovet av omfattande förstärkning av infrastrukturen i vårt sydligaste
landskap kan inte nog understrykas. Sjuttio (70) procent av vårt lands
exportgods och ungefär lika mycket av importgodset passerar Skåne.

Järnvägens fortsatta utveckling och långsiktiga lösning för godsstråken
genom Skåne är en nationell angelägenhet. Det är betydelsefullt att påbörjade
järnvägsprojekt som Västkustbanan med bl a tunnel genom Hallandsås, City-
tunneln med s.k. Lockarps-shunten, Södra stambanan och Yttre godsspåret
beslutas och fullföljs så snart som möjligt.

Utbyggnaden av de felande delar av det väg- och järnvägsnät som så
effektivt som möjligt skall länka samman övriga delar av Sverige med
kontinenten måste snarast realbehandlas och enligt vår mening tidigareläggas.

Utan tvekan konstaterar vi att Skåne genom sitt läge är det viktiga transit-
område som övriga Sverige är beroende av. Detta förhållande understryker
vikten av de nationella vägarna E4 Helsingborg-Stockholm, E6:ans
sträckning Trelleborg-Malmö-Helsingborg-Göteborg och vidare mot Oslo,
E22 Trelleborg-Malmö-Kristianstad och vidare mot Blekinge och Kalmar
och inte minst E65 delenYstad-Malmö. Dessa viktiga stråk måste i sin helhet
ges en sådan standard att de svarar mot inte bara nuvarande utan även
kommande transportbehov. Inte minst för landets nödvändiga lastbilsburna
export och import - som dessutom hela tiden ökar kraftigt - är detta
angeläget.

Som framhållits ovan är en mycket stor mängd av transporterna
gränsöverskridande och valet av transportsätt och transportvägar inte
begränsat enbart till ett land. För Skånes del är det uppenbart att ett ingående
samarbete med Danmark (Kongevejen vid Helsingör), Tyskland (Sassnitz-
Stralsund) och (A20 sträckningen Lübeck i väster till Szczecin i öster), Polen
(vägsträckningar mot Szczecin och Warszawa) och de baltiska länderna är av
yttersta vikt. Visst samarbete har redan kommit igång men det behöver
intensifieras.

Det är angeläget att verka för lösningar som gör transporter till sjöss, på
vägar och järnvägar både säkra och snabba. Inte minst ur miljösynpunkt är ett
helhetsgrepp väsentligt så att åtgärder till miljöns fromma också vägs in från
början.

Vi anser att regeringen måste ta sitt ansvar för Sveriges fortsatta utveckling
och tillväxt på allvar. Vackra ord och fagra löften får inte bara bli tomma ord.
Både näringsminister Björn Rosengren och inte minst statsminister Göran
Persson talar vitt och brett om transportsystemets vikt för tillväxt och kon-
kurrenskraft. Vi uppmanar därför regeringen att gå från ord till handling och
tillföra mer resurser för infrastrukturutbyggnader i Sveriges sydligaste
landskap.

Det är uppenbart att mycket av trafikarbetet utförs i Skåne. Därför måste
också tillförsel av medel för utbyggnaden och förstärkningen både av
nationella och regionala stråk till vägar och järnvägar i Skåne stå i rimligare
proportion till mängden utfört trafikarbete än vad som är fallet idag.

Stockholm den 28 september 2000

Inga Berggren (m)

Sten Andersson (m)

Jan Backman (m)

Maud Ekendahl (m)

Ingvar Eriksson (m)

Margit Gennser (m)

Gun Hellsvik (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Lars Lindblad (m)

Bertil Persson (m)

Ewa Thalén Finné (m)

Anna Åkerhielm (m)