Skånes utveckling

Motion 1990/91:A498 av Håkan Hansson m.fl. (c)

Sammanfattning

I föreliggande motion redovisas förslag till åtgärder för
att under 90-talet skapa förutsättningar för en positiv
utveckling i Skåne.

I motionen föreslås bl.a.:att samarbetet mellan de
båda Skånelänen utvecklas inom olika områdenatt en
bättre samordning av kollektivtrafiken mellan länen
successivt utvecklasatt ett gemensamt näringspolitiskt
organ för de båda Skånelänen skapas i nära samarbete med
näringsliv, universitet, banker och kommunernaatt
insatser vidtas för att utveckla nya kunskaps- och
teknikcentra i olika delar av Skåneatt börsmonopolet
avskaffas och en skånsk aktiebörs och riskkapitalmarknad
stimulerasatt fler verkstadsskolor inrättas och
lärlingsutbildningen utökasatt fler forskar- och
lärartjänster inrättas för att undanröja det alltmer akuta
rekryteringsläget på 90-taletatt ökade resurser måste
ställas till förfogande för att förbättra utrustningen vid
universitet och högskola inom regionenatt förutom de
resurser som skapas via den statliga infrastrukturfonden en
del av de statliga medel som frigörs -- bl.a. vid
utförsäljningen av statliga företag -- används för betydande
infrastruktursatsningar i Skåne. Främst gäller det
kollektivtrafikens utbyggnadatt en utbyggnad av
färjetrafiken ur både ekonomisk och miljöpolitisk
utgångspunkt är den trafiklösning som förordas före en fast
förbindelse över Öresund. Om en fast förbindelse trots allt
bedöms lönsam för den inomregionala persontrafiken
Skåne--Själland förordas en borrad järnvägstunnel vid KM-
ledenatt befintliga järnvägslinjer inom regionen bevaras,
moderniseras och utvecklas. Snabba tågsträckor måste
byggas ut mellan de större tätorternaatt en satsning sker
på ett modernt inomregionalt tågnät som skapar snabba
förbindelser, lättillgänglighet och dessutom minskar
belastningen på miljönatt järnvägslinjerna mellan
Helsingborg--Kristianstad och Blekinge samt Malmö--
Ystad--Simrishamn görs till två öst--västliga pulsådrar i
regionen. Järnvägslinjen Malmö--Ystad elektrifieras och
leds via Sturups flygplats. Andra viktiga kompletteringar
utgörs av linjen Malmö--Trelleborg med hänsyn till den
expanderande färjetrafiken samt en modernisering och
utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspåratt Sturups
flygplats vid sidan om Kastrup görs till en viktig regional och
interregional flygplats.

Skånes utveckling

Vi lever i en tid med snabba förändringar!
Internationaliseringen inom alla områden går nu med en
rasande fart. De begränsningar som nationalstatens gränser
hittills uppställt antingen försvinner eller får en
underordnad roll. Avstånden mellan människor minskar.
Utbyte och förmedling av kunskap, erfarenhet och
kompetens öppnar nya möjligheter, suddar ut
motsättningar och skapar ökad förståelse mellan människor
och kulturer.

Händelseutvecklingen i Östeuropa, Berlinmurens fall,
det återförenade Tyskland, Polens, Ungerns och
Tjeckoslovakiens demokratisering är exempel på vad som
håller på att hända. Men än kan inte det fria och hela
Europa skymta. Den sovjetiska centralmaktens väpnade
överfall på de baltiska staterna är exempel på att
diktaturens krafter fortfarande verkar. Krigsutbrottet i
Persiska viken i skrivande stund och dess effekter på
världen är svåra att ens ana sig till. Den ökade spänningen i
vår omedelbara omvärld manar dock till sans och
klarsynthet i säkerhetspolitiska överväganden, såväl
nationellt som regionalt. Icke förty innebär det samhälle
som nu håller på att växa fram en kunskap och insikt bland
människorna. På sikt kan inte ett samhällssystem byggt på
fåtalets privilegium dölja, förneka eller ens hindra kraven
på förnyelse.

Internationaliseringsprocessen har kommit för att
stanna. Den föder också en motkraft. Det lokala --
identitetskänslan till den egna särarten blir allt viktigare i en
allt mer internationaliserad värld. Den kulturella
självkänslan och särprägeln tar sig en allt tydligare form
inom de mest skilda områden. Även tydliga tecken på detta
kan vi se i utvecklingen i Östeuropa, såväl som i vår egen
vardag.

Internationaliseringsprocessen förenas med behovet att
utveckla den lokala särprägeln.

Förståelsen för särprägel, tradition och det historiska
perspektivet blir allt viktigare för att förstå och kunna
påverka framtiden. Industrisamhällets expansion och
uppbyggnad var en viktig bärare av den materiella välfärds-
och standardutvecklingen i samhället. Men det ledde också
till en sektorisering och specialisering som för den enskilde
individen många gånger ledde till social utarmning och
bristande livskvalitet.

90-talets informations- och kunskapssamhälle kräver
kreativitet, dynamik, mångfald och personlig
tillfredsställelse i vid mening. 90-talets informations- och
kunskapssamhälle ställer på ett helt annat sätt den enskilda
människan i fokus. Det personliga och unika kommer att
vara drivkraften. Detta blir de avgörande komponenterna
för att samhällsutvecklingen ska kunna tillfredsställa det
kommande decenniets människa -- hennes behov och
värderingar.

Den ekonomiska dynamiken och utvecklingskraften i en
region kommer därför att vara avhängig av det kulturella
livet, kunskapsutbytet och möjligheterna för snabba och
lättillgängliga kontakter med omvärlden.

Skåne har unika möjligheter

Skåne ligger mindre än en dagsresa med bil, järnväg eller
färja till stora europeiska marknader som Tyskland,
Nederländerna, England och Danmark. Med flyg är
avståndet 2--3 timmar för att nå de övriga delarna av
Europeiska Gemenskapen. Denna närhet till vårt lands
viktigaste exportmarknader är helt unik och bör i än högre
grad i framtiden kunna öppna stora möjligheter för denna
region att utvecklas till ett kraftfält sett i såväl ett nationellt
som ett nordeuropeiskt perspektiv.

Utvecklingen har dock under de senaste decennierna
varit långsam i landskapet. Sedan den strukturella
omvandlingen i näringslivet under 70-talet -- och den s.k.
varvskrisen i synnerhet -- drabbade flera orter inom
regionen har utvecklingen varit ogynnsam. Regionen har
inte under 80-talet i tillräckligt stor utsträckning kunnat
utnyttja högkonjunkturen.

Skälen till detta hänger i hög grad samman med att det
skånska näringslivet fortfarande till betydande delar har
bibehållit sin tidigare industristruktur. Förnyelsen mot nya
industrigrenar har inte gått tillräckligt snabbt -- även om
den under de senaste åren tagit ny fart. Regionens
infrastruktur är -- även om vissa förbättringar skett de
senaste åren -- fortfarande dåligt utbyggd och samordnad.
Även om regionen har ett stort universitet har den
vetenskapliga forskningen inte lyckats skapa naturliga
avnämare i ett teknikoch kunskapsintensivt näringsliv i
regionen. Forskarbyn Ideons verksamhet är dock viktig för
den industriella förnyelsen och utvecklingen i regionen. Det
är viktigt att liknande verksamheter skapas kring högskolan
i Kristianstad.

En medveten och offensiv insats från såväl samhälle som
näringsliv skulle under 90-talet leda till att regionen med sitt
strategiska läge nära Danmark och Tyskland kan utvecklas
till ett europeiskt teknik- och kunskapscentrum. Men för att
detta ska lyckas krävs en helhetssyn på hela regionens
villkor, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. En
sådan offensiv bör baseras på en bred satsning på vitala
områden såsom kunskapsutveckling, kreativitet, kultur,
kommunikationer, miljö och de finansiella
marknaderna. Ett nära samarbete med Nordtyskland
och Själland är i detta sammanhang också viktigt.

Ett framgångsrikt skånskt näringsliv

Fram till slutet av 70-talet och början av 80-talet
dominerades skånskt näringsliv av tunga branschindustrier
som varvsindustrin, gummiindustrin, textilindustrin och viss
kemisk industri. Många av de stora företagen inom dessa
branscher har och kommer även framdeles att ha en central
och viktig roll i den ekonomiska utvecklingen och
sysselsättningen i regionen. Många av dessa företag har
under den strukturomvandling som pågått under de senaste
tio åren lämnat gamla branschområden och gett sig in i nya.
De flesta stora skånska företagen har visat sig lyckas väl i
denna förändringsprocess. Förutsättningarna för att
utveckla nya framtidsinriktade industribranscher som
framdeles kommer att utgöra stommen i det skånska
näringslivet bör vara stora.

Livsmedelsindustrin, förpackningsindustrin, medicinsk
och kemisk industri samt bioteknisk industri utgör redan
idag betydelsefulla näringsgrenar. Till detta skall läggas att
Skåne har ett av världens mest effektiva och moderna
jordbruk.

Regionen har en lång industritradition och ett av landets
främsta universitets- och forskningscentra. Goda
förutsättningar till anpassning för den nya tidens krav och
det geografiska läget mot en ännu viktigare
Europamarknad blir nödvändiga för att skånskt näringsliv
ska kunna utvecklas och bli en spjutspets i svenskt
näringsliv.

Trots ett bra utgångsläge är det viktigt att skapa än
gynnsammare förutsättningar för näringslivet som helhet
och för en näringslivsutveckling och expansion som gagnar
alla delar av regionen. Framför allt gäller detta små- och
nyföretagandet som spelar en viktig roll för utvecklingen
och förnyelsen av näringslivet.

Vi kan konstatera att andelen småföretag som sysslar
med export fortfarande är lägre i Skåne än riksgenomsnittet
trots närheten till den europeiska marknaden. Skånsk
industritradition och kompetens inom flera branscher,
närheten och tillgången till ett av landets största
universitets- och forskningscentra samt tillgången på
utnyttjningsbara naturtillgångar måste aktiveras för att
ytterligare flytta fram det skånska näringslivets position, i
synnerhet inom kunskaps- och high-tech-intensiva sektorer.
En industribransch som regionen bör ha betydande
möjligheter att inta en ledande roll i är det biotekniska
området. Med tillgången till ett av världens mest effektiva
och moderna jordbruksområden bör Skåne ha möjligheter
till en framträdande roll på detta område. Andra
industribranscher är läkemedelsindustrin, där betydande
framgångar redan skördas, kemisk industri och
miljötekniken. För att göra Skåne till en kunskaps- och
kompetensintensiv region måste åtgärder vidtas för att
sprida utvecklingen till fler starka utvecklingscentra för
forskning och teknisk utveckling än Malmö--Lundregionen.
Det gäller i synnerhet till Kristianstads län.

För att skapa en stark näringslivsutveckling i denna
riktning krävs att näringslivsfrågorna i de båda Skånelänen
ses samordnat och att Skåne i detta sammanhang ses som en
helhet. För skapandet av en offensiv utveckling i det
skånska näringslivet krävs en kraftig förbättring och
utbyggnad av kommunikationerna, såväl inom regionen
som gentemot övriga landet och kontinenten.

Skåne måste industriellt, ekonomiskt och kulturellt ses
som en enhet. Den strikta uppdelning av landskapet som
gränsen mellan de båda Skånelänen skapar är olycklig i
många sammanhang. Därför måste samarbetet mellan
länen stärkas. Bildandet av gemensam huvudman för
kollektivtrafiken i Malmöhus län från årsskiftet är ett viktigt
steg i rätt riktning. På sikt bör detta kunna samordnas även
med kollektivtrafiken i Kristianstads län. Även bildandet av
ett gemensamt näringspolitiskt organ för de båda
Skånelänen med uppgift att i nära samarbete med
näringsliv, universitet och forskning, banker och
kommunerna skapa en näringspolitisk åtgärdsplan för 90-
talet är viktigt för att därigenom stimulera en offensiv
utveckling av skånskt näringsliv.

Hela Skåne ska utvecklas

På 60-talet var koncentrationen av näringsliv, befolkning
och utveckling till västra och sydvästra Skåne betydande.
Detta skapade en obalans inom regionen som på vissa
områden skapat direkta glesbygdsproblem. Under 80-talet
har dock tillväxttakten i sydvästra Skåne bromsats upp.
Detta har för Malmöregionen inte varit helt problemfritt.
Under de senaste åren har en ökad ekonomisk aktivitet
ånyo kunnat skönjas i denna del av regionen, vilken i hög
grad har sin grund i 80-talets kraftiga högkonjunktur men
också i en allmän utveckling föranledd bl.a. av
avregleringen av valutamarknaden, pågående
internationalisering av finansmarknaden, en ökad
exportmarknad och inför en svensk ansökan om
medlemskap i EG. Den rådande konjunkturavmattningen
med minskad orderingång kan bromsa upp denna
utveckling med en ökad arbetslöshet som följd.

Enligt vår uppfattning är det viktigt med en expansion i
alla delar av Skåne för att tillvarata landskapets
konkurrensfördelar på en alltmer internationaliserad
marknad. Detta är en grundläggande förutsättning för att
fullt ut utnyttja den expansionspotential som finns inom
hela regionen. Det är därför viktigt att de
utvecklingsinsatser med näringslivets medverkan som
vidtas, satsningar på det inomregionala
kommunikationsnätet och satsningen på nya forsknings-
och utvecklingscentra sker decentraliserat och att hela
regionen får del av de positiva effekter dessa kan medföra.

En ytterligare satsning på Lunds universitet i form av
nya s.k. kunskaps- och teknikbyar i likhet med Ideon måste
skapas. Samspelet mellan näringsliv och forskning måste
ytterligare stimuleras. Att skapa miljöer för den tillämpade
forskningen är av särskild vikt för att åstadkomma en
förnyelse i näringslivet. Det är viktigt att nya forskningsoch
utvecklingscentra, kunskaps- och teknikbyar i samarbete
mellan universitet och näringsliv skapas och etableras i olika
delar av Skåne.

En skånsk aktiebörs

Kreativiteten och expansionen på kapitalmarknaden,
tillkomsten av en penningmarknad, expansionen på
aktiemarknaden och sedermera avregleringen av
kreditmarknaden har hittills i huvudsak sugit upp det
riskkapital som finns i samhället. Framför allt har 80-talets
expansion på aktie- och optionsmarknaden genererat
betydande kapitalresurser till de stora företagen och
börsbolagen. Kapitalrörelserna har i huvudsak
koncentrerats till finansmarknadens aktörer i
Stockholmsregionen. Denna koncentration på
kapitalmarknaden är otillfredsställande. Framför allt är det
de icke börsnoterade bolagen och småföretagen som
kommit att stå utanför denna utveckling. Trots att
utvecklingen nu vänt på de finansiella marknaderna är det
viktigt att en näringspolitik inför 90-talet även öppnar
riskkapitalmarknaden för de icke börsnoterade och mindre
företagen. Annars kan en betydande brist på riskkapital
uppstå. Skattelagstiftningen spelar här självfallet en viktig
roll. Ett avskaffande av börsmonopolet har också betydelse
för en bättre fungerande riskkapitalmarknad. Vi föreslår att
en regional aktiebörs i Skåne skapas för småföretag som
idag inte ges plats på vare sig börsens A- och B-listor eller
OTC-listan. Härigenom kan Malmöregionen bli ett nytt
finansiellt centrum i södra Sverige. Genom slopandet av
börsmonopolet kan dessutom en s.k. interregional
aktiemarknad skapas i området Skåne--Själland och
Nordtyskland.

Forskning och utveckling

Näringslivet i Skåne har ofta stora svårigheter att
rekrytera kvalificerad arbetskraft med utbildning inom
främst verkstadsteknik samt data- och mikroelektronik.
Inrättandet av verkstadsskolor och lärlingsutbildning är
därför mycket angeläget. Med hänsyn till de positiva
erfarenheter som verkstadsskolor inom olika företag har
gett är det berättigat att arbeta för att gymnasial
yrkesutbildning i större utsträckning än hittills förläggs till
verkstadsskolor. Vid en industriby kan också med fördel
utbildningen ske i en verkstadsskola. En uppenbar fördel är
att företag har större möjligheter att hålla sig à jour med
utvecklingen i fråga om maskiner, datorer och
arbetsprocessor än en skola, som under samma tak ska
tillgodose utbildningen inom olika yrken.

Intresset för gymnasial lärlingsutbildning är mycket stort
och man har mycket goda erfarenheter av den.

En modern arbetsplatsanknuten yrkesutbildning måste
utvecklas.

Forskningen viktig för näringslivets förnyelse

Rejäla resurser måste satsas på grundforskningen som
utgör basen för all annan tillämpad forskning och
utvecklingsarbete. Grundforskningen måste få utvecklas
enligt sina egna villkor.

1.Studiestödet till forskarutbildningen är ur
internationell synpunkt mycket dåligt. Centern anser därför
att utbildningsbidragen snarast måste ersättas med
doktorandtjänster med konkurrenskraftiga löner.

2.Medelåldern bland lärare vid universitet är hög. En
stor del av lärarna går i pension under 90-talet. Centern
anser därför att man under de närmaste åren måste inrätta
fler forskar- och lärartjänster för att främja
rekryteringsläget.

3.Utrustningssituationen är undermålig på
universiteten. Centern anser därför att ökade resurser
måste ställas till förfogande för att ersätta försliten och
föråldrad utrustning.

Lunds universitet och högskolorna i regionen har en stor
betydelse för utvecklingen. Det är viktigt att resurser skapas
så att både grundforskningen och sedermera den tillämpade
forskningen ges en sådan hög kvalitet att den effektivt
bidrar till förnyelsen och dynamiken inom näringslivet.
Under senare år har former för att skapa en integration
mellan forskning vid universitetet och industriell utveckling
skett inom regionen. De främsta exemplen på detta är
forskarbyn Ideon, den tvärvetenskapliga stiftelsen TEM
och planerade tekniska centra som Ramlösa Port i
Helsingborg och fytokemicentrum Balsgård vid
Kristianstad. Dessa exempel måste ges fortsatt stöd och
åtföljas av flera i framför allt Kristianstads län. Arbetet att
sammanföra näringsliv och högskola måste intensifieras.

De forskningsresultat som nått en kommersiell bärighet
måste antingen stödjas som nybildade företag eller erbjudas
en riskkapitalmarknad för att kommersiellt komma igång.
Detta kan ske genom att bankerna ges rätt att skapa
värdepappersfonder med en högre andel icke börsnoterade
värdepapper, för att därigenom främja allmänhetens
sparande i nya embryo- och tillväxtföretag.

Skåne -- en del av Europa

Mot bakgrund av Skånes geografiska läge på en alltmer
utvecklad Europamarknad avseende både
industriutveckling och ekonomiskt och kulturellt utbyte är
planeringen och utvecklingen av det skånska
kommunikationsnätet av synnerligen central betydelse.
Planeringen och utbyggnaden av de regionala
trafiksystemen och stamnäten liksom utvecklingen av de
interkontinentala kommunikationsnäten från Skåne till
Europa måste ske integrerat och planeras med hänsyn till
en sammanhållen totallösning. Dimensioneringen av det
inomregionala trafiksystemet måste ses integrerat med
planerna för hur förbindelserna över Öresund, Östersjön
och mot Europa utvecklas. Självfallet gäller detta såväl
Västsom Östeuropa. Vad gäller trafiklösningar till
kontinenten talar allt mer för att en utvecklad färjetrafik
utgör det ekonomiskt mest lönsamma alternativet i
förhållande till en fast förbindelse under överskådlig tid.
Korta transporttider, turtäthet och fungerande tidtabeller
utgör självfallet viktiga aspekter vid val av
kommunikationssätt. Miljösituationen i Skåne måste
dessutom spela en avgörande roll för inriktningen av den
framtida infrastrukturen i regionen.

De skånska hamnarna

De skånska hamnarna och färjetrafiken är viktiga för
såväl gods- som persontrafik till och från Sverige. De största
hamnarna utgörs av Helsingborg, Landskrona och Malmö
vid Öresund, Trelleborg och Ystad vid sydkusten och
Simrishamn och Åhus vid östkusten. För att hamnarna
överlag ska kunna hävda sig krävs en ökad specialisering.
Utbyggnaderna har de senaste åren varit störst i Malmö och
Helsingborgs hamnar. Simrishamn är och måste förbli vår
viktigaste fiskehamn och exporthamn för fiskprodukter.
Genom sitt geografiska läge kommer Ystad att stärka sin
ställning som hamn för färjetrafik till och från Polen och för
kustlastfartyg. Detsamma gäller Trelleborg som har sin
trafik till Sassnitz, Travemünde och numera även Rostock.

Bättre vägar i hela regionen

För kommunikationerna i Skåne är det viktigt att större
resurser avsätts inom vägverket för underhåll och
förbättringar av det skånska vägnätet. Särskilt i norra och
östra Skåne måste de mindre vägarna och även en del
länsvägar förbättras. Speciellt viktigt är det att
tvärförbindelserna mellan nordvästra och sydöstra Skåne
avsevärt byggs ut.

Vidare är en del av riks- och Europavägnätet i behov av
upprustning.

Bl.a. måste ombyggnaden av förbifarten för väg 21 vid
Hässleholm ges tillräckliga resurser. Vidare gäller det väg
108 Trelleborg--Lund--Kävlinge samt vissa sträckningar av
E 66.

En
modern kollektivtrafik -- en ryggrad i det skånska
kommunikationsnätet

Med tanke på att Skåne är tätbefolkat och har en av
landets storstäder inom sina gränser är kollektivtrafiken
otillräckligt utbyggd. En väl utbyggd kollektivtrafik är en
nödvändig förutsättning för såväl näringslivet som
befolkningsutvecklingen i hela Skåne. I andra
expansionsorter runt om i världen utgör en väl utvecklad
infrastruktur förutsättningen för utveckling. Som nämnts
välkomnar vi från centerns sida den samordning av ansvaret
för kollektivtrafiken i Malmöhus län genom
huvudmannaskapsförändringen som genomförs från
årsskiftet. På sikt måste en samordning också komma till
stånd av kollektivtrafiken mellan de båda Skånelänen. Det
är med tillfredsställelse vi kan konstatera en mera positiv
inställning till kollektivtrafiken som nu redovisas i det avtal
för en samordnad trafikpolitik som ingåtts mellan
Malmöhus läns landsting, Malmö stad och
Kommunförbundet Malmöhus. Pågatågstrafiken och
linjetrafik med bussar inom Malmöhus län och tågtrafiken
Malmö--Ystad samordnas inom gemensam huvudman för
Malmöhus län. De större kommunerna svarar för
tätortstrafik med buss samt skolskjutsar och färdtjänst. På
motsvarande sätt fungerar det i Kristianstads län. En
samordning av den inomregionala kollektivtrafiken i hela
Skåne skulle effektivisera och göra trafiken mera
konkurrenskraftig.

Järnvägsnätet i Skåne har successivt glesats ut under en
lång period. Fortfarande är vissa järnvägslinjer i fara. Förra
året drogs godstrafiken in på Malmö--Ystad-banan. Det är
ur inomregional synpunkt helt otillfredsställande. Enligt
centerns uppfattning måste befintliga järnvägslinjer
bevaras, moderniseras och även i framtiden ha
persontrafik. Detta är nödvändigt av både miljöhänsyn och
näringspolitiska skäl. Snabba tågsträckor måste byggas ut
mellan de större tätorterna i hela Skåne under 90-talet.
Kollektivtrafiken måste göras mera attraktiv och
konkurrensduglig. Person- och godstrafiken på järnvägen
mellan Helsingborg--Hässleholm--Kristianstad och
Blekinge måste aktivt stödjas så att den i framtiden kan
utvecklas till en väst--östlig pulsåder för näringslivet. Ett
fortsatt statligt stöd bör utgå för Kristianstad--
Hässleholmsträckan. Såväl järnvägslinjen Kristianstad--
Karlskrona som Malmö--Ystad bör elektrifieras. Malmö--
Ystad-linjen bör dessutom ledas via Sturups flygplats. Den
skulle skapa snabb och bekväm tågtrafik från Österlen via
Sturups flygplats till Malmö. I samband med utvecklingen
av en inom- och interregional personpendlingstrafik mellan
Skåne och Själland via KM-leden bör också persontrafiken
på sträckan Malmö--Veberöd kunna tas upp och knytas till
trafiken Ystad--Simrishamn via Sjöbo. En målmedveten
satsning på järnvägarna som ryggrad i den skånska
kollektivtrafiken kompletterad med busstrafik är en ur både
miljösynpunkt och samhällsekonomisk synpunkt den bästa
lösningen.

För tätortstrafiken i de större orterna bör inom ramen
för ett samordnat huvudmannaskap för hela länstrafiken en
satsning ske på miljövänliga bussar drivna med
vegetabiliska bränslen t.ex. etanol eller med el i form av
trådbussar. Lösningen med spårvagn mellan tätortsregioner
som Malmö/Lund och Helsingborg bör också prövas.

Målsättningen bör vara att till 1995 ha ställt om
tätortstrafiken i regionen från dieseldrivna bussar till bussar
drivna med miljövänliga drivmedel eller spårbunden trafik.

Pågatågstrafiken fungerar som snabbförbindelse inom
regionen och sammanbinder busstrafiken både i fråga om
turtäthet och avgifter. Först med en god samordning av
kollektivtrafiken kan valfrihet skapas för den enskilde och
en effektiv och bekväm trafik uppnås.

Vidare bör tågtrafiken byggas ut så att den trafikerar
linjerna Helsingborg--Hässleholm--Kristianstad och
Malmö--Lund--Eslöv--Hässleholm, viktiga
kompletteringar vid utbyggnaden av tågtrafiken till
Trelleborg med dess expanderande färjetrafik till
Travemünde, Sassnitz och Rostock. En satsning på ett
modernt inomregionalt tågnät skulle skapa snabbhet,
lättillgänglighet och dessutom minska belastningen på
miljön.

För en ny gemensam huvudman för kollektivtrafiken i
hela regionen blir den väsentligaste uppgiften att garantera
en god kollektivtrafik i hela landskapet med en rimlig taxa
även i glest befolkade områden. Där inte några linjer med
turlista kan upprätthållas är det viktigt att kompletteringen
med efterfrågestyrd trafik blir god.

Mot bakgrund av att denna region har ett av landets tre
storstadsområden, med de krav som detta ställer på ett
samordnat och effektivt kommunikationssystem och en
fungerande pendlingstrafik för att motverka inomregionala
obalanser, är en satsning på den skånska kollektivtrafiken
av riksintresse. Regeringens aviserade infrastrukturfond
föreslås att användas till bl.a. satsningar på
kollektivtrafiken i de tre storstadsområdena. Från centerns
sida föreslår vi utöver detta att de resurser som frigörs vid
utförsäljningen av statliga företag till stor del ska användas
till infrastruktursatsningar -- företrädesvis järnvägen. Det
är i detta sammanhang viktigt att hela Skånes
kommunikationsnät ses i ett sammanhang.

Vidare kan en förbättring av järnvägstrafiken uppnås
med en utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår med en
tunnel genom Hallandsåsen. Leds trafiken över
Helsingborg kan en avsevärd förbättring av såväl
interregionala som lokala kommunikationer uppnås.

Västkustbanan spelar en väsentlig roll i synnerhet för
Malmö-regionen och för de interregionala och
internationella transporterna. Hela sträckan Malmö--
Lund--Helsingborg--Göteborg bör anläggas med
dubbelspår.

Fast förbindelse över Öresund

Nödvändigheten av en fast förbindelse över Öresund
måste bedömas mot bakgrund av miljöhänsyn och med
hänsyn till om nuvarande eller planerade investeringar i
färjetrafik inte kommer att tillgodose de ökade kraven på
person- och godstrafik till och från Danmark och
kontinenten. Under senare år har Öresundstrafikens, via
KM-leden, relativa betydelse för trafiken till kontinenten
minskat. I synnerhet gäller detta godstrafiken. Detta
hänger i första hand samman med en utbyggnad av
färjetrafiken och direkttrafiken mellan Sverige och
kontinenten. Framför allt har under senare år kapaciteten
utökats på leden Trelleborg--Sassnitz och direkttrafiken
Malmö--Travemünde. Under 1990 sätts nya färjor in -- den
s.k. Nordö-linken. Detsamma gäller en utökning av
kapaciteten på färjelinjen Trelleborg--Travemünde och
Trelleborg--Rostock. Den nya färjelinjen för järnvägsgods,
Danlink, mellan Helsingborg och Köpenhamn har också
bidragit till att utöka kapaciteten.

Den avgörande betydelsen av en fast förbindelse över
Öresund ligger i nödvändigheten av att effektivisera
persontrafiken mellan Sverige och Danmark för att
därigenom skapa ett ökat utbyte och öka närings- och
kunskapsutvecklingen inom Skåne/Själland. Tidsvinsterna
och de ekonomiska fördelarna med en utbyggnad av
person- och godstrafiken mot kontinenten med en fast
förbindelse via Danmark är i förhållande till direkttrafiken
med färjor av en allt mer underordnad betydelse.

Från centerns sida vidhåller vi vårt motstånd till en
Öresundsbro. Både ekonomiska och miljömässiga skäl talar
mot en Öresundsbro. Öresundsdelegationens
trafikprognos visar också att landsvägstrafiken ökar med en
landsvägsbro. Detta skulle ytterligare dramatiskt förvärra
kväveoxidsituationen i sydvästra Skåne och därmed den
totala miljösituationen. Sett utifrån ett kontinentalt
trafiksammanhang ter sig en landsvägsbro synnerligen
irrationell då person- och godstrafiken med en sådan skulle
tvingas ledas över Själland via Stora Bält ner mot
kontinenten. Det på senare tid mera avvaktande danska
intresset för en Öresundsbro hänger direkt samman med
projekteringen och finansieringen av Stora Bält-bron.
Tidsvinsterna är inget argument för en bro om trafiken ska
ledas via Jylland. På senare tid framstår också en bilbro
finansiellt och ekonomiskt som ett kostsamt högriskprojekt
även för de främsta broförespråkarna.

Vi avvisar därmed också förslaget att bygga en s.k.
citytunnel från Malmö C under Kungsparken,
Pildammsparken/Pildammsvägen till ett tänkt brofäste. De
resurser bl.a. via statens infrastrukturfond som en
citytunnel kommer att ianspråkta anser vi kan utnyttjas till
bättre ändamål.

Istället framstår numera en utveckling av färjetrafiken
som det mest lönsamma projektet. Om en fast förbindelse
trots allt bedöms lönsam anser vi att en borrad
järnvägstunnel i första hand bör övervägas i den s.k. KM-
leden. En sådan bör i så fall så långt som möjligt integreras
med den lokala och regionala järnvägstrafiken såväl i Skåne
som på Själland. Persontrafiken mellan Skåne och Själland
kommer att dominera trafiken i en tunnel Malmö--
Köpenhamn. En fast förbindelse i form av en
järnvägstunnel skulle skapa möjligheter för nära 3 miljoner
människor att inom denna region välja bostad, arbetsplats,
utöka sitt fritids- och kulturliv samt skapa en grund för
utbyte på högskole- och universitetsnivå över Öresund.

Byggandet av en borrad järnvägstunnel kan däremot
också ses utifrån den interregionala fjärrtrafiken i
Västeuropa kopplat till den regionala, lokala och nationella
tågtrafiken i Sverige.

Från svensk sida har SJ investerat i sin första generation
snabbtåg för trafikering Stockholm--Göteborg och på sikt
Stockholm--Malmö och Göteborg--Malmö via
Helsingborg. Detta ger utomordentliga möjligheter för
Sverige att knytas till det blivande europeiska
snabbtågsnätet. Speciella biltåg ska kunna komplettera
bilfärjetrafiken.

Investeringar och driftsansvar för flera av de
ovannämnda infrastruktursatsningarna bör kunna ske i
samarbete mellan trafikhuvudmän och enskilda eller
privata konsortier.

Sammantaget är det viktigt att
infrastrukturinvesteringar i regionen påbörjas utan hänsyn
till tillkomsten av en Öresundsbro.

Ett effektivare inrikesflyg

Stockholm--Arlandas ensamroll som matarflygplats för
det regionala flyget är otillfredsställande. För att även skapa
effektivare och snabbare kontakter med övriga landet
måste fler direkta flyglinjer mellan Sturup och andra orter i
landet skapas. Stora möjligheter bör finnas för en
utbyggnad av Sturup som en vid sidan om Kastrup viktig
regional och interregional flygplats.

Everöd/Kristianstads och Ängelholm/Helsingborgs
flygplats måste utvecklas till viktiga primärflygplatser i
inrikesflyget.

Låt kulturlivet blomstra!

I det framväxande kunskaps-och informationssamhället
kommer de regioner som kommer att sjuda av ett rikt
kulturliv att bli de som mest präglas av kreativitet,
kunskaps- och kompetensutveckling. I de expansiva
kunskaps- och kompetenscentra kommer humaniora och
mångfald i kulturlivet att vara en av drivkrafterna bakom
den ekonomiska utvecklingen och välfärdsutvecklingen.

Inom flera kommuner i Skåne krävs en vitalisering och
utveckling av kulturlivet. Musik och teater, satsningar på
kulturhus, teatrar och konsertmiljöer kommer att spela en
viktig roll i samhällsutvecklingen under 90-talet. Utbytet
mellan länder och olika kulturer kommer dessutom att
öppna dialoger och nya kontakter på alla plan.

Miljösituationen i södra Sverige

Malmöhus län är en ur miljösynpunkt utsatt del av
landet. Skåne har Sveriges mest försurade sjöar, vattendrag
och förorenade luft. En stor del av dessa föroreningar
kommer från övriga Europa. Men även om betydande delar
av den snabbt försurade luftsituationen går att hänföra till
källor i våra grannländer får detta inte vara ett motiv för att
inte vidta åtgärder vare sig mot vår egen miljöförstöring
eller att bedriva ett kraftfullt internationellt miljöarbete.
Kraftfulla miljöpolitiska åtgärder mot den miljöförstöring
vi själva åstadkommer kan avsevärt förbättra situationen.
Förslag och åtgärder på det miljöpolitiska området för
Skåne redovisas i andra centermotioner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera
näringslivet i Skåne,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en skånsk
aktiebörs,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etableringen av teknik- och
forskningscentra i Skåne,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av offensiva
insatser för att utveckla infrastrukturen i Skåne,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade resurser till
kollektivtrafiken i Skåne,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten att elektrifiera
järnvägslinjerna Malmö--Ystad och Kristianstad--
Karlskrona,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt anförts i motionen om de olika järnvägslinjerna
i Skåne,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens delansvar i utvecklingen
av infrastrukturen i Skåne,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta förbindelser över
Öresund.2]

Stockholm den 25 januari 1991

Håkan Hansson (c)

Ulla Tillander (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Karl Erik Olsson (c)

1 1990/91:N373
2 1990/91:T268