Skånskt jordbruk

Motion 2008/09:MJ345 av Sven Yngve Persson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en vital skånsk näring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av en skånsk livsmedelsproduktion.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skånsk bioenergiproduktion.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bo och verka på landsbygden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att trygga fiskerinäringens villkor.

En vital skånsk näring

Skånskt jordbruk har goda förutsättningar att bli en än viktigare framtidsnäring. Här finns många duktiga lantbrukare och andra företagare som gör att livsmedelsproduktionen bedrivs med en hög miljöambition och med en god djurhållning. Det ger i sin tur livsmedel som kännetecknas av hög kvalitet.

Klimathotet och den ökade efterfrågan på förnybar energi har öppnat nya avsättningsmöjligheter för lantbruket. Skånskt jordbruk har goda möjligheter att försörja både livsmedels- och energimarknaden med högkvalitativa produkter. Men konkurrensen hårdnar alltmer, och om vi vill bevara en inhemsk produktion gäller det att säkerställa en likvärdig konkurrens för dessa företag. Konkurrensneutraliteten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är en grundpelare inom EU. En avreglering och marknadsanpassning av jordbrukspolitiken är nödvändig. Dessutom ska det inte vara möjligt för länderna inom EU att tillföra produktionen dolda subventioner inom ramen för en sådan avreglering. Det borde ej heller vara tillåtet att missgynna det egna landets produktion genom förtida avregleringar eller tullborttagande.

Därför är det angeläget att det tydliggörs, och åtgärdas, vilka kostnadsdrivande svenska lagar, skatter och regler som finns och som försvårar för svensk och skånsk livsmedelsproduktion att konkurrera på lika villkor.

Behovet av en god kompetensförsörjning och arbetskraftstillförsel är också värt att uppmärksamma. Behovet av arbetskraft kommer sannolikt att fortsätta att öka inom näringen i takt med att enheterna blir allt större.

Värna den skånska livsmedelsproduktionen

Utöver framgångsrika lantbruksföretag finns ett stort behov av en framgångsrik livsmedelsindustri. Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för en sådan utveckling och tillväxt, inte bara för att producera livsmedel utan också för att säkerställa en ökad livsmedelssäkerhet. Skånes Livsmedelsakademi, Lantbruksuniversitetet på Alnarp och universiteten i Öresundsregionen är exempel på starka drivkrafter för skånsk livsmedelsproduktion.

En nyckelfaktor för livsmedelsproduktionen är volymen. Utan tillräckliga volymer kommer inte förädlingsindustrin att vara lönsam. Volymerna inom animaliesidan närmar sig nu gränsen där det inte längre är möjligt att upprätthålla en svensk livsmedelsindustri.

Skånes livsmedelsproduktion måste här anses som mycket viktig för att upprätthålla volymerna, men då måste det också finnas förutsättningar för att bedriva denna verksamhet, och Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för produktion, utveckling och tillväxt.

På lång sikt måste skatterna på produktionsmedel sänkas eller tas bort. De svenska reglerna för miljö- och djurhållning bör inte försvåra för näringen när det gäller konkurrens på lika villkor med övriga EU. På längre sikt måste också produktiviteten öka inom livsmedelsproduktionen. På politisk nivå kan detta uppmuntras genom förenklade regler och minskad byråkrati. Samtidigt borde lagstiftningen ta hänsyn till det milda klimatet i Skåne. Våra milda vintrar ger större förutsättningar för exempelvis ranchdrift för köttdjursproduktion än i övriga landet. Då bör det synas i kravet på ligghallar och liknande.

Andelen småskalig produktion ökar på marknaden. Konsumenterna efterfrågar också mer och mer lokalt producerade varor, men reglerna för denna typ av produktion måste ses över och anpassas till det mindre företaget så att produktionen kan ökas. Gårdsförsäljningen av lokalt producerade produkter måste underlättas.

Skånsk bioenergi

Som nämns i inledningen har det skånska jordbruket stora möjligheter att vara en resurs när det gäller produktionen av bioenergi. Vi ser nu hur det byggs biogasreaktorer som använder gödsel och slaktavfall som råvaror. För att denna produktion ska ges optimala förutsättningar behövs en utbyggnad av gasnätet, gärna i regi av små lokala entreprenörer. Om så sker kommer ett stort antal gårdsanläggningar att kunna byggas för förädling av gårdens restprodukter, t.ex. gödsel, halm och blast, vilket i sin tur minskar behovet av handelsgödsel.

Sockerbetan har varit ryggraden i den skånska växtodlingen, men nu är lönsamheten pressad. Även här finns en potential att utveckla produktionen. Genom att göra biogas på blasten, socker och etanol av betan så ökar utnyttjandet av denna gröda, och det stora maskinkapital som finns bundet i den skånska betnäringen får fortsatt användning.

Att leva och bo på landsbygden

Om landsbygden ska vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter förutsätter detta att man upplever en social utveckling, att det finns en acceptabel nivå av service och att det finns arbetstillfällen också inom andra områden än jord och skog. Det handlar om vikten av kommunikation, att fler kan starta eget men också om post, affär, barnomsorg, skola, apotek och hemtjänst för att nämna några viktiga områden. Nytänkande och alternativa verksamheter är många gånger avgörande. Landsbygden har plats för fler än enbart lantbrukare och fritidsboende.

Många gånger är vägen till arbetet lång, och barn som ska lämnas och hämtas till och från barnomsorg, kompisar eller skolskjuts förutsätter ett aktivt planerande och flera bilar.

Vägar av god kvalitet är många gånger avgörande för om det ska vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att bosätta sig långt från tätorten. Vägnätet måste förbättras. I delar av Skåne finns stora behov av att bygga ut på vägnätet men också av underhåll på det enskilda vägnätet.

Hästen är än en gång ett viktigt djur i Skåne. Vi ser att alltfler familjer bosätter sig utanför men ofta i närhet av tätorten. Detta kan höja livskvaliteten men även skapa konflikter. Skyddsavstånd till övrig bebyggelse kan behöva ses över. Intressekonflikten mellan hästhållandet och allergikerna behöver hanteras. Hästen kan även vara en grund för landsbygdsföretagande inom besöksnäringen. Det kan leda till att fler kan bo och försörja sig i hemtrakten – detta samtidigt som det traditionella jordbruket får nya kunder och därmed en ökad möjlighet att försörja sig på sin verksamhet.

Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling på landsbygden måste ges för att göra det möjligt att kunna bo kvar på landet men är också avgörande för om fler ska attraheras av landsbygden och vilja flytta dit.

Skånsk fiskerinäring

Ålen är en av de viktigaste arterna inom det småskaliga yrkesfisket. Det är därför mycket angeläget att ålbeståndet förvaltas på ett sådant sätt att fisket blir uthålligt över tid. Som det är i dag får fiske bedrivas endast av yrkesfiskare och på dispens i Skåne.

Vid sidan av utplanteringen av glasål i norra Europa måste vi fortsätta att satsa på att restaurera ålens livsmiljö och öppna de vandringsvägar som byggnation och olika exploateringar stängt. Utöver detta sker nu utplantering av glasål i betydande omfattning även i svenska och skånska vatten. Ett stort problem är kraftverksturbinerna som effektivt gör ålfärs av mycket av den utplanterade ålen. Att hjälpa och förbättra för ålen att vandra förbi kraftverksdammarna behöver inte vara särskilt komplicerat eller särskilt dyrt. Det handlar mest om att se till att utrustningen finns på plats och fungerar. Vattenkraftverkens ansvar för ålens framtid måste konkretiseras i större utsträckning än i dag för att finna en ekologiskt hållbar lösning.

Torskbeståndet i Östersjön verkar vara på väg att återhämta sig. Det är glädjande, men samtidigt måste vi försäkra oss om att den goda trenden består. Kvoternas storlek är under ständig debatt och diskussion. Det har lett till att det lokala torskfisket fått svårare med avsättningen. Många både privata och offentliga konsumenter har valt att bojkotta lokalt fångad torsk för att i stället hämta sin fisk från andra sidan jordklotet med alla de miljöproblem som det medför. Den gemensamma fiskeripolitiken inom EU är ett ramverk för Östersjöländerna att enas kring. Det kan skapas en strategi som säkrar torskbeståndets fortlevnad. Här krävs även krafttag mot det illegala fisket. Det illegala fisket är ett hot mot dels den biologiska mångfalden i Östersjön, dels den laglydiga fiskerinäringen.

Fiskerinäringen i övrigt är också trängd av en stor mängd regleringar, ofta kortsiktiga, som försvårar för näringen att verka. Små båtar som är beroende av vädret för sitt fiske skulle exempelvis kunna ges rätt att fiska även då det råder fångststopp om vädret gjort det omöjligt att fiska inom den stipulerade tiden. En annan regel som försvårar är skyldigheten att rapportera fångsten fyra timmar före landning. Med de korta gångtider som många av Skånes fiskare har innebär det att de förväntas att rapportera hur stor fångst de fått redan innan de lämnat hamn för att åka ut och bärga den.

Liksom hos annan näring krävs långsiktiga och hållbara villkor för att våga och vilja investera för framtiden.

För oss är det viktigt att trygga fiskbeståndet långsiktigt runt Skånes kustband.

Sveriges regering är på god väg att skapa ett bättre företagsklimat och en bättre tillväxtpolitik. Skånsk livsmedelsnäring är en tillväxtmotor och kommer med ett bättre företagsklimat och likvärdiga spelregler inom livsmedelsnäringen att kunna spela en än mer aktiv roll än man gör i dag. Sverige behöver skånsk livsmedelsproduktion.

Stockholm den 2 oktober 2008
Sven Yngve Persson (m)
Staffan Appelros (m)	Inge Garstedt (m)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m)	Anders Hansson (m)
Christine Jönsson (m)	Olof Lavesson (m)
Göran Montan (m)	Anne-Marie Pålsson (m)
Margareta Pålsson (m)	Mats Sander (m)
Ewa Thalén Finné (m)	Hans Wallmark (m)
Marie Weibull Kornias (m)