Skånskt näringsliv

Motion 1992/93:N255 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp)

Det skånska näringslivet fungerar som en nödvändig
motor för den regionala utvecklingen men näringslivets
framgång är i sin tur starkt beroende av övriga sektorer
inom regionen. Därför ingår denna motion tillsammans
med fem särskilda motioner om utbildning,
kommunikationer, kultur inkl. turism, miljö och försvar i en
övergripande motion om ökat regionalt självstyre i Skåne.

Nuvarande näringslivsstruktur

Skåne omfattar drygt 1 000 000 invånare varav 285 000 i
Kristianstads län.

På företagssidan är inslaget av jordbruk och
livsmedelsindustri stort, särskilt i Kristianstads län där dessa
näringar har en hög andel av den totala sysselsättningen.
Men även annan ''skyddad'', alltså inte konkurrensutsatt
industri (=S-sektorn) -- särskilt småhus, snickerier och
byggmateriel -- samt viss arbetsintensiv industri (=A-
sektorn) har höga andelar av regionens näringsliv.
Samtidigt finns särskilt i Malmö- och
Helsingborgsregionerna stora inslag av relativt
konkurrenskraftig industri, nämligen kunskapsintensiv
industri (=K-sektorn) med hög andel tekniker i
produktionen, samt FoU-intensiv industri (=F-sektorn)
inom bl.a. elektronik och läkemedel.

Inom regionen finns ca 540 000 arbetsplatser, varav 138
000 i Kristianstads län. Industrisysselsättningen är större än
i riket beträffande S- och A-sektorerna men mindre
beträffande K- och F-sektorerna.

Problembeskrivning

Näringslivsstrukturen är ojämn inom regionen med
störst problem i den östra delen. Näringslivet är
otillfredsställande differentierat med en otillräcklig andel av
framtidsinriktad industri. Regionens problem hänför sig till
den hemmainriktade och mindre kvalificerade
löneintensiva industrin.

Under flera år och särskilt under 1992 har ett stort antal
personer varslats om uppsägning och denna trend kommer
att öka under 1993 i vart fall för tjänstemän. Dessutom har
en lång rad företag gått i konkurs under perioden och denna
våg anses inte ha ebbat ut.

Arbetsmarknadsläget i Skåne är ytterst besvärligt med
en dyster avslutning på 1992. Vid årsskiftet 1992/93 var 97
527 arbetssökande inskrivna vid de skånska
arbetsförmedlingarna. Av dessa var 38 855 personer öppet
arbetslösa och beredda att ta ett arbete omedelbart, varav
10 129 ungdomar. Här föreligger dessutom stora regionala
variationer som exempelvis en arbetslöshetsandel om 8,5 %
i Malmö och Helsingborg mot 3,8 % i Perstorp. I Malmö
och Helsingborg var 10 038 resp. 4 841 personer öppet
arbetslösa, varav 2 490 resp. 1 296 ungdomar. Läget kan
kortfattat beskrivas som ökad öppen arbetslöshet, ökad
långtidsarbetslöshet, ökad ungdomsarbetslöshet och ökad
arbetslöshet bland kvinnor.

Internationaliseringens konsekvenser

Sverige är extremt utlandsberoende och blir det i allt
högre grad genom EES-avtal och ev. framtida EG/EU-
medlemskap. Denna svenska internationalisering ger också
extra möjligheter för näringslivet.

Skåne får här viktiga fördelar av sitt geografiska läge
samt tillkomsten av Öresundsbron. Allt detta ökar de
skånska utvecklingschanserna för båda länen.
Nettoeffekten av plus- och minusfaktorerna blir av allt att
döma positiv för regionen. Effekten för Malmöhus län kan
bli starkt positiv men för Kristianstads län sannolikt
svagare.

Den positiva utvecklingen kommer inte ''gratis'' utan
förutsätter viktiga omställningar i näringslivet. Även här
föreligger stora regionala skillnader, varvid
omställningskraven blir starkare i östra Skåne.

Skånsk näringslivsmobilisering

Den oundvikliga internationaliseringen kan bli en
möjlighet till en ny och positiv utveckling, där skånskt
näringsliv får en nyckelroll och blir ett centrum i en ny
geografisk Nordeuropabild.

Detta sker inte av sig självt. För att det ska bli realitet,
krävs en stor målmedvetenhet, en gemensam idé och ett
samlat handlande från de regionala näringspolitiska
aktörerna. Skåne har starka argument som stöder dess
placering i ett större regionalt sammanhang. Starka
argument finns också i täthet och närhet till regionalt
tillgängliga nätverk av företag och kompetens. Skåne har
traditionellt en svagare koppling inte bara affärsmässigt
utan också kulturellt till resten av den egna nationen.

Skånskt näringsliv har två sidor. Hemmaorienteringen är
mycket påtaglig. Samtidigt finns i Skåne en ansamling av
tillväxtföretag av viss storlek som saknar motstycke i de
flesta andra delar av Sverige.

Gemensam grundsyn

De näringspolitiska aktörerna i Skåne måste, för att
uppnå kraftsamling runt en gemensam idé, samlas runt
gemensamma värderingar. En sådan grundsyn har tre
element.

Skånes styrka. -- Kombinationen av Skånes geografiska
lokalisering nära den europeiska kontinenten och en stor
täthet och korta avstånd mellan människor, kunskaper,
resurser och företag utgör Skånes framtida styrka. Detta
lägger grunden för Skånes profil som en region för
tillväxtföretag med deras krav på både täta och
internationella nätverk. Närheten till marknader,
människor och resurser runt södra Östersjön förstärks
ytterligare av ett EG-medlemskap, av Öresundsbron och av
utvecklingen i Östeuropa.

Tillväxtföretagande. -- Skånes företag är en nyckelfaktor
för regionens utveckling. Tillväxtföretagen har dels ett
egenvärde genom den ekonomiska aktivitet de skapar, dels
en betydelse som attraktionskraft för människor och
resurser till regionen. De leder utvecklingen genom sina
exempel. Skåne har en tradition av tillväxtföretagande som
är viktig att bära vidare och att utveckla med hänsyn till
förändringarna i den politiska och ekonomiska miljön.

Näringspolitikens roll. -- Framgång för
tillväxtföretagandet förutsätter en miljö och en
näringspolitik som förstår tillväxtens mekanismer och
drivkrafter. Detta handlar i första hand om en infrastruktur
som gör det lätt att vilja och kunna växa. Grundstenar i en
sådan infrastruktur är enkla och stabila spelregler för snabbt
växande företag, väl fungerande marknadssystem för de
resurser (kapital, lokaler, arbetskraft) som anskaffas i
turbulenta språng samt väl fungerande och samverkande
näringspolitiska organ.

Skånsk vision

Förutsättningen för en framgångsrik kraftsamling av
skånsk näringspolitik är att alla näringspolitiska aktörer kan
och vågar spänna kraften i en vision om vart man vill sträva
att nå.

Den skånska visionen kan beskrivas på många olika sätt.
I ett förslag till en ny näringspolitik för tillväxtföretagande i
regionen (Ahrens & Partners;1991-12-17) skedde det på
följande (här något förkortade) sätt:

År 2000 har Skåne vänt sitt perspektiv från Sverige till
Europa. En ny kartbild har ritats, med regionen södra
Östersjön. För Skåne är Danmark, norra Tyskland, Polen
och Sverige söder om Jönköping intressantare än resten av
Sverige. Som regionalt centrum för norra Europa blir Skåne
en medelpunkt. Skåne blir ett nyckelområde för Europa
mer än för Sverige (!). För Europa blir Skåne ett fäste för
affärer med Norden. Språkkunskaper av betydelse för
arbete i hela regionen har fått en nytändning på alla nivåer
och i alla delar av det ekonomiska livet.

År 2000 har antalet snabbväxande företag i Skåne
fördubblats, liksom deras volym. Ur nätverken mellan de
många redan existerande tillväxtföretagen har vuxit en ny
generation skånska tillväxtföretagare. Högskola och
universitet har fått särskilda linjer om tillväxtföretagets
arbetssätt och metoder. Näringspolitiska organ och banker
specialfokuserar tillväxtföretagen.

År 2000 har detta bidragit till att göra Skåne till ett av
de attraktivaste områdena att bo i.

Kortfattat uttryckt är visionen att Skåne ska vara
Sveriges medelpunkt i norra Europa år 2000.

För att nå denna vision krävs många olika insatser. Det
handlar framför allt om att företag och människor i Skåne
ska vinnas för saken. Det är först om dessa krafter sätts i
rörelse, som Skåne kan bygga den grund som gör
centrumtanken intressant och trovärdig för andra i
regionen.

Strategins syfte är att attrahera människor och företag
som vill växa i en miljö som ger goda förutsättningar för
detta. En sådan strategi innebär främst att man behöver
precisera och tydliggöra Skånes profil som tillväxtregion.

Särskild jordbruksoffensiv

Utgångspunkten är att ett lantbruk också är ett företag
och att vad ovan anförts om näringslivsmobilisering därför
ska gälla även på jordbrukssidan. Men naturligtvis finns
vissa skillnader som nu ska behandlas.

I Skåne finns särskilda goda -- till natur och klimat
hörande -- förutsättningar men dessutom kompetens och
konkurrenskraft med både kvalitet och pris. Målet måste
vara att vår jordbruksproduktion ska klara sin avsättning
både på den inhemska marknaden och på
exportmarknaderna och detta även i ett tufft EG-klimat.
Detta förutsätter en stark hemmabas och en uppgradering
av konkurrenskraften bl.a. genom att sänka
produktionskostnaden på animaliesidan. Det krävs därvid
en rejäl och långsiktigt planerad strukturrationalisering för
att uppnå nödvändiga storskalighetsfördelar; och detta
måste vara möjligt inom ramen för
konkurrenslagstiftningen. Satsningar måste ske för att
påskynda den pågående teknikutvecklingen. Vidare är det
viktigt med samverkan inte bara inom regionen utan även
över nationsgränsen och särskilt då med Danmark.
Information och rådgivning till jordbrukarna är ett viktigt
led för att nå målet.

Livsmedelskedjan startar i den primära
jordbruksproduktionen men fortsätter sedan i många led
för att till slut nå konsumenten. Här krävs
produktutveckling och rationaliseringar särskilt i
förädlingsindustrin, distributionshanteringen och
dagligvaruhandeln samt offensiva satsningar på
marknadsföring.

Jordbrukets uppgift ska inte bara vara att producera
livsmedel utan arealen måste också kunna användas för
produktion av protein, energi och industriella råvaror.

Även andra areella näringar än jordbruket har sina
problem. Därför bör även situationen för
trädgårdsnäringen och fisket uppmärksammas.

För att nå uppställda mål och utnyttja verksamma medel
måste man satsa på ett avancerat forsknings- och
utvecklingsarbete med praktisk inriktning. Även här är
Danmark ett föregångsland. Där har etablerats tre
forskningscentra med tillsammans 120 medarbetare inkl. 35
forskningsstuderande och med löpande kontakt med 120
företag. Dessutom har igångsatts ett ramprogram om 1
miljard kronor. Av detta är nu 1/2 intecknat genom 56
projekt beträffande bl.a. bioteknologi, köttforskning och
mjölk. Vidare har man 15 marknadsföringsprojekt och flera
industrinära utvecklingsprojekt. Detta visar att även
Sverige måste göra kraftiga infrastrukturella satsningar med
inriktning på jordbruks- och livsmedelssektorn, särskilt
med tanke på vårt närmande till Europamarknaden. Så kan
lämpligen ske genom ett svenskt ramprogram på mycket
hög ambitionsnivå kring ett skånskt ''nätverksuniversitet''
bestående av Lunds Universitet med dess ekonomiska
högskola och tekniska högskola, Lantbruksuniversitetet i
Alnarp med dess anläggning på Balsgård samt Högskolan i
Kristianstad.

Det övergripande skånska jordbrukspolitiska målet ska
vara att först bli lika bra som Danmark och sedan bäst i
Europa.

För att undvika alla missförstånd bör tilläggas att denna
jordbruksoffensiv inte får ske på bekostnad av livsviktiga
dimensioner som öppna landskap och en god miljö.

Skånska rådet

Ett lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning
förutsätter en interregional samverkan mellan de båda
Skånelänen. Därför måste det finnas ett regionalt
utvecklingsorgan med ansvar för regionens gemensamma
frågor. Detta förslag framförde skånska liberaler redan i
januari 1988 i en Skånemotion. Förslaget preciserades på
följande sätt:

Organisatoriskt bör tillsättas ett regionalt
utvecklingsorgan med parlamentarisk sammansättning. Det
bör ha rådgivande funktion men också beslutanderätt i
frågor som länsstyrelserna gemensamt överlämnar för
beslut. Till detta organ bör knytas ett regionalt
forskningsråd samt erforderliga regionala
utvecklingsgrupper. Dessa senare grupper bör behandla var
och en sitt intresseområde, exempelvis skilda
näringslivsbranscher, jordbruk, utbildning, kultur,
kollektivtrafik och turism. Gruppernas sammansättning
anpassas till det aktuella intresseområdet men bör innehålla
företrädare från både myndigheter och privata näringslivet.

Förslagets grundtanke bygger på en fruktbar samverkan
mellan parlamentariska organ, myndigheter och näringsliv.

I dagens situation blir resultatet att -- vid sidan om ett
skånskt parlament -- en näringspolitisk grupp skapas som nu
döpts till ''Skånska rådet''. Dess huvuduppgift är att hålla
grundsynen och visionen levande under lång tid, att verka
för samordning internt mellan de olika näringspolitiska
aktörerna och att driva vissa frågor som kräver gemensam
hantering.

En särskilt angelägen uppgift blir att etablera nära
danska kontakter.

Regional överlevnad

I nuvarande nationella krissituation handlar det främst
om överlevnad genom överbryggning.

Det gäller alltså arbetsmarknadspolitiska och
regionalpolitiska åtgärder. Särskild uppmärksamhet måste
ägnas arbetslösheten i storstadsområdena, som för Skånes
del bara i Malmö och Helsingborg uppgår till nästan 15.000
personer. De sociala effekterna av hög och långvarig
arbetslöshet kan på goda grunder antas vara större i
storstaden än i andra delar av landet. Dessutom kommer en
sådan arbetslöshet att ge allvarliga skador på hela
samhällsekonomin. Samtidigt bör också framhållas att
tillväxtgenererande insatser i storstadsområdena positivt
kommer att påverka utvecklingen i hela landet. Därför
gäller det att satsa särskilt på bl.a. tidigareläggning av
infrastrukturella investeringar och omfattande
upprustningsprogram beträffande offentliga byggnader och
VA-system, särskilt i de större skånska städerna.

Men även jordbrukspolitiska åtgärder krävs för att inte
totalt förstöra det skånska lantbrukets möjligheter inför
framtiden. Främst handlar det om att inte skapa svenska
ersättnings- och bidragsregler som står i strid med
motsvarande EG-regler. Närmast gäller det alltså att fatta
ett s.k. omställningsbeslut som till sitt innehåll är i harmoni
med EG och som dessutom är synkroniserat till ett svenskt
EG-inträde. Därigenom beaktas även skånska intressen.

I Skåne finns det en känsla av ''orättvis'' behandling i
förhållande till rikets övriga regioner. Realiteten i denna
bedömning kan bäst illustreras genom följande bild:

Här införes bifogade stapeldiagram! (bifogas
originalexemplaret av motionen)

Parlamentariskt mål

Denna regionala mobilisering måste ske inte bara i
organiserade utan naturligtvis även i demokratiska former.
Här har det skånska parlamentet sin givna plats, vilket
närmare behandlas i en särskild motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skånskt näringsliv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och
livsmedelssektorn.1

Stockholm den 25 januari 1993

Bengt Harding Olson (fp)

Margitta Edgren (fp)

Siw Persson (fp)

Olle Schmidt (fp)

1 Yrkande 2 hänvisat till JoU.