Skärgårdar som lever året runt

Motion 2001/02:Bo274 av Annelie Enochson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att våra skärgårdar skall leva året runt.

Motivering

Våra avfolkningsområden blir allt större och idag lever 55 % av befolkningen i kommuner med bostadsöverskott, överdimensionerade infrastrukturer och ödsliga torg. Sedan 1995 har 208 av Sveriges 289 kommuner minskat sin befolkning. Bara under det senaste året tappade 84 orter sin enda kvarvarande livsmedelsbutik. I glesbygdsområdena har antalet postkontor med kassaservice minskat med 8 procent. 5 procent av låg- och mellanstadieskolorna i glesbygden har försvunnit på två år. Det måste ges förutsättningar för att kunna vidareutveckla en kommun även med vikande befolkningsunderlag.

Några områden som särskilt bör uppmärksammas är våra skärgårdar, där man under några korta sommarmånader har en stor befolkning av sommargäster och turister, medan man övriga delen av året har tomma hus, ödsliga vägar och brist på serviceinrättningar. Glesbygdsverket har i sin skrift Planering för åretruntboende i kust och skärgård (juli 2001) påpekat detta problem och antyder olika lösningar som exempelvis boendeplikt enligt norsk modell.

Där har man s.k. 0-konsejons som ger kommuner juridisk rätt att hindra helårsboende att omvandlas till fritidsbostäder. Rätten ger dock inga möjligheter att förhindra att helårshus genom arv omvandlas till fritidsboende. Möjligheten att kunna ärva sitt barndomshem utan att för den skull behöva bosätta sig där året runt måste finnas kvar även i framtiden.

Förutsättningarna för den helårsboende befolkningen att till ett överkomligt pris köpa bostäder som blir till salu är avgörande för kvarboendet och inflyttningen. Därmed underlättas också möjligheterna för kommunerna att upprätthålla servicen och arbetstillfällen i de traditionella samhällskärnorna. Danmark och Åland har genom ett förbehåll i sitt EU-medlemskap fått behålla sin lagstiftning som förbjuder utlänningar att utan statens dispens förvärva en fritidsbostad. I Sverige skulle en lagstiftning enligt norsk modell kunna genomföras eftersom kravet att få köpa bostad kopplas till möjligheten att bo där permanent och har inget samband med nationalitet.

I den norra delen av bohuskusten har under de senaste åren många rika norska medborgare köpt helårshus för att omvandla till fritidshus. Eftersom restriktionerna i Norge är så skarpa när det gäller omvandling av ett helårsboende till fritidsboende gör detta att trycket på bohuskusten kommer att accelerera de närmaste åren. Risken är stor att våra kustsamhällen kommer att förvandlas till spöksamhällen som lever endast under några korta sommarmånader.

Stockholm den 2 oktober 2001

Annelie Enochson (kd)