Skärpta straff vid rattfylleri

Motion 2009/10:Ju201 av Magdalena Andersson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skärpta straff för rattfylleri.

Motivering

Varje timma kör 525 personer onyktra i Sverige. Mer än två begravningar per vecka sker på grund av alkohol i trafiken. Varje år dödas 150 personer och 1 000 skadas svårt i alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor.

Just nu pågår ett omfattande arbete på Justitiedepartementet med en översyn av straffskalorna, en s.k. påföljdsöversyn. Det är behövligt. För något är skevt när ett liv inte är mer värt än att den som trafikdödat kommer ut tidigare än den som förskingrat.

Straffet för rattfylleri är idag oftast böter eller fängelse, beroende på hur grovt brottet är. Dessutom återkallas nästan alltid körkortet. Det sistnämnda uppfattar de flesta som mest kännbart och det kan skapa de största konsekvenserna. Vissa bryr sig inte, de fortsätter köra utan körkort. Några har inte ens tagit körkort, men kör ändå. Och många av de som kör bil under påverkan är så kallade notoriker, dvs. de kör inte bara påverkade en gång utan fler. Därför är det bra att Justitiedepartementet nu också ser över möjligheterna till strängare straff för just denna grupp. För det saknar logik att den som vid ett enstaka tillfälle gör en lagöverträdelse ska straffas på samma sätt som notorikern.

Under 1990-talet genomfördes två omfattande reformer inom trafiknykterhetslagstiftningen, som ledde till att rattfylleribrottsligheten minskade. Men från att stadigt ha minskat under nästan hela 1990-talet ökade den under åren 2001–2007. En del av svaret på ökningen hittas i att polisen gjort ökade insatser på slumpmässiga utandningsprov. En annan förklaring är lagen mot drograttfylleri. En tredje är att det utbildats fler poliser i yttre tjänst så att de lättare ska känna igen tydliga tecken på drogpåverkan. Men oavsett skäl är det nödvändigt att fortsätta verka för en nolltolerans mot alkohol i trafiken.

I en enkät från Vägverket från 2007 uppger fem procent att de under det senaste året kört bil efter att ha druckit starkare alkohol än lättöl. Vägverket har också material som visar att 40 procent av de bilförare som omkom i trafiken 2006 var påverkade av alkohol. En annan studie (NTF 2008) uppskattar att det görs cirka 12 500 rattfylleriresor per dag.

Det här är en utveckling som inte går att blunda för och inte att acceptera. Den som ger sig ut i trafiken med alkohol och droger i blodet ska veta att den riskerar kännbara straff. Och den som då är vållande, dvs. utsätter andra för risker eller i värsta fall skadar eller dödar någon, ska självfallet få högre straff än idag.

Fakta:

• Ca 90 procent av rattfyllerister är män, yngre och medelålders dominerar.

• Mer än var tredje förare som dödas i trafiken är onykter.

• Hos förare som fastnat i polisens kontroller är den genomsnittliga promillenivån kring 1,0 promilles alkoholkoncentration i blodet, vid dödsolyckor ca 1,5 promille.

• 2008 genomförde polisen drygt 2 508 260 miljoner nykterhetskontroller.

• År 2008 rapporterades 31 204 rattfylleribrott varav 18 915 var för rattfylleri eller grovt rattfylleri och 12 289 för drograttfylleri.

Mot bakgrund av detta bör regeringen överväga att skärpa straffen för rattfylleri.

Stockholm den 15 september 2009

Magdalena Andersson (m)