Skattefri försäljning m.m. på fartyg mellan fastlandet och Gotland

Motion 1988/89:Sk641 av Rolf Clarkson m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Sk641

av Rolf Clarkson m.fl. (m)

Skattefri försäljning m.m. på fartyg mellan fastlandet
och Gotland

Vår vackra ö Gotland har på grund av sin geografiska belägenhet och därav
följande kommunikationsproblem inte de bästa förutsättningar för ett
expanderande näringsliv bortsett från turistnäringen. Från statens sida har
man sökt stärka utvecklingen bland annat genom att subventionera kommunikationerna.
Trots stora ansträngningar är resultatet inte lysande och i
synnerhet inkomsterna av turismen är mycket ojämna över året.

Transportstödet för Gotland omfattar två delposter, nämligen transportstöd
till färjetrafiken samt statsbidrag till viss lastbilstrafik till och från
Gotland.

Linjesjöfarten mellan Gotland och fastlandet sker med stöd av tillstånd
(koncession) som staten beslutar om. Syftet med koncessionen är att
säkerställa tillfredsställande standard i trafiken. Tekniska och ekonomiska
förutsättningar finns inte för att fler än ett företag under varje tidsperiod
svarar för trafiken. I praktiken får detta företag därmed ensamrätt på
trafiken under en ganska lång tid.

Gotlandstrafikens årliga ekonomiska omslutning är ca 200 miljoner
kronor. Underskottet, som staten täcker, har varierat omkring ett genomsnitt
på knappt 60 miljoner kronor hittills under 1980-talet men vissa år legat
på en mycket högre nivå.

Den stora ekonomiska omslutningen, det årliga underskottet och frånvaron
under viss tid av konkurrens gör det särskilt angeläget enligt transportrådet
(TPR) att det avtal mellan staten och företaget, som reglerar trafiken,
innehåller mekanismer, som stimulerar det företag som har ensamrätt, till att
successivt öka trafiken och servicen i verksamheten.

TPR har när det gäller tidtabellsfrågorna haft diskussioner med Gotlandsintressenterna
i en informell samrådsgrupp. Det avtal med rederiaktiebolaget
Nordströms & Thulin som nu gäller kommer enligt transportrådet att
följas upp. Ytterligare förenklingar i avtalet kommer att övervägas med syfte
att bl.a. minimera statens engagemang i detaljfrågor och åstadkomma
incitament till bättre service och effektivare trafik.

Rabatter vid flygtrafik

Ersättningen för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland tillkom år 1973.
Medlen till ersättningen disponeras av luftfartsverket (LFV). Utan regeringens
medgivande får högst 14,5 miljoner kronor per budgetår utbetalas till
aktuella flygbolag.

Under budgetåret 1973/74-1986/87 utgick ersättningen endast till Linjeflyg
AB. Sedan augusti 1987 utgår även ersättning till flygföretaget Avia AB (f.d.
Sydaero AB).

LFV skall se till att en tillfredsställande flygtrafikförsörjning till och från
Gotland upprätthålls. Ersättningen skall därför baseras på ett i förhållande
till trafikunderlaget rimligt trafikutbud.

Såväl enkel- som tur- och returresenärer skall omfattas av det för Gotland
gällande specialpriset. Övriga rabatter i trafiken skall utgå på kommersiell
grund.

Avstamp på Gotland

Den 22 augusti 1985 fick statens industriverk i uppdrag av regeringen att
föreslå åtgärder för att utveckla det gotländska näringslivet. Uppdraget
resulterade i projektet avstamp på Gotland. Projektet är nu enligt dess
ledning till 90 procent genomfört och har tillfört länet ca 40 miljoner kronor i
extra medel.

Skattefri servering och försäljning

För Sverige med dess geografiska belägenhet - till stor del av ö-liknande
karaktär - är det nödvändigt med goda båt- och färjeförbindelser. Under de
senaste tre decennierna har en smått fantastisk utveckling ägt rum vad gäller
förbindelserna med Åland och det finländska fastlandet och även beträffande
färjetrafik från Göteborg mot Danmark och Tyskland, eller från
Trelleborg och Helsingborg mot samma länder. Gårdagens färjor har ersatts
av flytande lyxhotell. Turist- och nöjesresorna har blivit allt populärare. För
Konferens-Sverige har båtkonferenser blivit ett omtyckt alternativ - nytta
förenas med nöje. Trafiken är tät och biljettpriserna har hållits nere. Detta
har i sin tur gynnat både godsbefordran och den vanliga passagerartrafiken.

Detta har inte skett genom några som helst statliga subventioner vare sig
från svensk eller finländsk sida. Däremot beror den positiva utvecklingen till
stor del på den skattefria provianteringen och försäljningen. För ett par år
sedan uppskattades det, att denna svarade för nära hälften av intäkterna på
trafiken mellan svenska och utländska hamnar.

Den positiva utvecklingen har också lett till att passagerartrafiken inte
koncentrerats till enbart ett par hamnar. I dag finns förbindelser mellan flera
orter på ömse sidor av Bottenhavet.

Gotland och dess förbindelser med det svenska fastlandet utgör en bjärt
kontrast till den nämnda trafikens positiva utveckling. Gotlandstrafiken står
och stampar på samma nivå som för 2530 år sedan, till stort bekymmer för
såväl gotlänningar som statsmakterna, som tvingats gå in med stora
subventioner för att få till stånd förbindelser över huvud taget.

Ändå finns det ingenting som talar emot att Gotland skulle kunna få del av
samma utveckling som kommit t.ex. Åland till del. Om åtminstone skattefri
servering medgavs på Gotlandsfärjorna, skulle Gotland ha bättre förutsättningar
att bli ett populärt resmål också under årets mörka månader. Gotland
skulle bli attraktivare och turistanläggningarna skulle kunna bättre utnyttjas

Mot.

Sk641

under hela året. Nya arbetstillfällen skulle skapas, inte minst inom tjänstesektorn.
Den positiva utvecklingen på Gotland skulle också få motsvarande
effekter för praktiskt taget hela östra Sverige. Vi vill därför nu föreslå att
möjligheten öppnas till i första hand skattefri servering.

För Gotland och gotlänningarna måste det te sig orättvist att inte kunna få
del av de fördelar, som kommit bl.a. Åland till del. Och för alla fastlandssvenskar,
som gärna vill besöka Gotland också då det inte är turistsäsong, är
det otillfredsställande att på grund av höga priser och dåliga förbindelser
tvingas avstå från att resa till ön. Konferensresor är knappast att tänka på.
Skattefri proviantering och försäljning på Gotlandsbåtarna skulle säkerligen
förändra situationen dramatiskt. Resandet och konferensverksamheten
skulle öka och ge många fler turer och bättre service. Vi vill i sammanhanget
understryka, att en båt på linjen Stockholm-Gotland befinner sig avsevärt
längre tid på internationellt vatten än en båt på linjen Stockholm-Åland. Det
finns också utländska exempel på hur motsvarande men full skattefrihet
utnyttjas för att ge bärighet åt båt- och färjelinjer mellan fastlandet och öar
inom statsgränsen, där en del av färden går på internationellt vatten. Som
exempel kan nämnas Helgoland i Tyskland, Korsika i Frankrike, de engelska
Kanalöarna och Kanarieöarna tillhörande Spanien. Argumentet att det
skulle kunna störa våra förhandlingar med Sovjetunionen beträffande
gränsdragningen i Östersjön spelar inte längre någon roll, då dessa är
slutförda.

Det kan inte heller vara någon nykterhetspolitisk fråga. 35 miljoner
passagerare årligen har möjlighet att handla skattefritt på färjor med
anknytning till svenska hamnar. En utvidgning av viss skattefrihet till
Gotlandsbåtarna kan därför inte innebära några problem i ett större
perspektiv.

Det behövs inga stora lagändringar för att ge skattefrihet till Gotlandsbåtarna.
De passerar internationellt vatten och bör därmed enligt tullstadgans
51 § ha rätt till skattefrihet och tullfrihet. För att Gotlandstrafiken skall falla
in under stadgandet kräver emellertid praxis ett klargörande från regeringen.
Regeringen kan i ett särskilt beslut ge tillstånd till i första hand skattefri
servering och viss försäljning (choklad och parfym) på fartyg i Gotlandstrafik.

Mot. 1988/89

Sk641

6

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
bör vidtas, som medger skattefrihet vid servering och viss försäljning
ombord på fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland.

Stockholm den 23 januari 1989

Rolf Clarkson (m)

Görel Bohlin (m)

Birger Hagård (m)

Tom Heyman (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Jan Sandberg (m)
Wiggo Komstedt (m)
Per Stenmarck (m)

Mot. 1988/89

Sk641

7

16680, Stockholm 1989