Skattefritt hobbyhästägande

Motion 1992/93:Sk348 av Peter Kling (nyd) och Sten Andersson i Malmö (m)

Bestämmelserna för hobbyinkomster av bl a trav- och
galopphästar ändras under 1993 på så sätt att avdragsrätten
för kostnader i hobbyverksamheten som betalas före
beskattningsåret utvidgas tidsmässigt till fem år som
närmast föregått beskattningsåret (dvs total avdragsrätt sex
år). Ändringen är förvisso ett litet framsteg avseende
förbättrade avdragsmöjligheter vilket främst är en
förbättring för hästuppfödare. Den är däremot på sikt helt
otillräcklig när det gäller att bibehålla den stora näringsgren
som trav-och galoppsporten är för svenska skattebetalare.

Fakta om kostnader och prispengar för hästägarna

Hästägarnas kostnader inom trav- och galoppsporten för
träningsavgifter, foder, transporter coh veterinärkostnader
uppgår till ca 1,8 miljarder/år. I denna kostnad är ej
kapitalkostnader för inköp av hästar medtagna. Den totala
prissumma som dessa hästägare tävlar om är den
''fantastiska'' summan av 550 miljoner. Dessa siffror talar
för sig själva, men vi vill ändå påpeka att den totala
förlusten för Sveriges hästägare inom trav- och
galoppsporten är 1,8 miljarder -- 550 miljoner alltså 1
miljard 250 miljoner; då exkluderar detta underskott inte
kapitalkostnaderna dvs inköp av hästar. År 1991 fördelades
prispengarna inom svensk travsport enligt följande: 2% av
varmblodiga travare tjänade 250.000 kronor eller mer, 6%
tog hem 100.000--250.000, 14,4% sprang in 40.000--100.000
kronor samt 15,2% tjänade 500--40.000 kr. Kostnaden för
en tävlingshäst är 40.000--150.000 kr/år ( då är
körpremierna inräknade för kusken). Orsaken till att
årskostnaden varierar mellan 40.000 och 150.000 för en
trav- eller galopphäst beror på om hästarna tränas hemma
hos amatörerna på deras gårdar runt om i landet eller hos
professionella tränare på våra tävlingsbanor samt på
tränarnas träningskamper.

Endast en mycket liten del av tävlingshästarna går med
vinst

I oktober 1992 fanns det 8.600 hästar i A-träning, dvs i
professionell träning, samt 12.700 hästar i B-träning, dvs i
amatörträning. Omkring 70% av dessa är ägda av fysiska
personer (hobbyhästägare) och 30% av juridiska personer
(företag). Av dessa 21.300 sprang endast omkring 40% in
något av priskakan på 550 miljoner. Det betyder att minst
60% av våra hästägare enbart har kostnader för sin häst
eller har ett underskott på sin verksamhet. Som nämndes
ovan var det endast 2% som tjänade över 250.000 kronor
och ytterligare 6% sprang in 100.000--250.000 kronor. Detta
innebär att ca 8% av våra tävlingshästar går ihop eller får ett
överskott på sitt tävlande. Omkring 15--25 hästar/år tjänar
stora belopp, dvs från 500.000--600.000 till flera miljoner
kronor. Endast 5--8 st av dessa 15--25 hästar tjänar över
miljonbelopp. Det kan ifrågasättas om nuvarande regler för
hästägande ger någon som helst skatteinkomst netto till
staten.

Varför är det då så viktigt att införa skattefri hobbyhäst

Jo, för att ge människor som är intresserade av att köpa
en tävlingshäst den morot, stimulans, dröm om att
eventuellt få en av de mycket få tävlingshästar som vinner
flera miljoner kronor. Ger man inte trav- och galoppsporten
det incitament som skattefritt hobbyhästägande om
maximalt två hästar per person innebär så riskerar denna
sport att ytterligare urholkas. En stor del av de 60.000
människor som arbetar direkt och indirekt inom denna
näring (omsätter ca 18 miljarder) kommer då att mista sina
arbeten och därmed orsaka stora skatteförluster för staten i
förlorade arbetsgivaravgifter och uteblivna skatter på löner.
Därtill kommer också neddragningar inom
veterinärvården, minskade inköp av foder ( näringen köper
jordbruksprodukter för ca 700 miljoner om året), minskade
hästtransporter, minskat stöd från ATG (aktiebolaget trav
och galopp) till friidrotten, veterinärvården, Flyinge stuteri,
Wången, Strömsholm, samt minskade anslag till forskning
och utbildning inom veterinärvården. Här får givetvis staten
(vi skattebetalare) göra större insatser om dessa bidrag från
ATG minskar.

Minskade inkomster för staten på minskat spel

Staten får in omkring 650 miljoner kronor på
totospelet/år. Om nu spelet minskar, vilket det kommer att
göra när kvalitén på löpen försämras, då tappar staten
ytterligare inkomster. Sedan hobbyhästägandet togs bort
för något år sedan har försäljningen minskat drastiskt i
Sverige. Därtill kommer en kraftig utslaktning av
tävlingshästar och avelsston som ytterligare förvärrar
situationen. Trav- och galoppsporten kommer att försämras
kraftigt såvida inte riksdagen beslutar sig för att återinföra
det skattefria hobbyhästägandet. Beaktas bör även det
stora PR-värde som travsporten ger oss i Sverige i egenskap
av en av världens främsta travnationer.

Till sist en vädjan att riksdagen tar sitt förnuft tillfånga.
Det finns bara vinnare på ett återinförande av det skattefria
hobbyhästägandet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar om lagändring så att det skattefria
hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar per
person.

Stockholm den 11 januari 1993

Peter Kling (nyd)

Sten Andersson (m) i Malmö